Tagg: Sjukstugan

Strepruari

beatatjata8 kommentarer

Det var inte influensa! Det var halsfluss. Och öroninflammation och början till bihåleinflammation. Så igår fick jag antibiotika och idag kan jag svälja mitt saliv igen. Yay! Jag kommer vara hemma resten av veckan men förhoppningsvis orkar jag jobba lite hemifrån kommande dagar. Jag ligger redan efter i min planering efter vabveckorna (månaderna?) som varit och det är bara att hugga i när energin finns.

Andra saker jag vill göra kommande dagar.

  • Tvätta lakan och handdukar, koka tandborstar och sanera lite allmänt. Streptokocker smittar inte så himla lätt luftvägen men däremot genom prylar.
  • Äta grönsaker och frukt. Det grönaste jag ätit de senaste dagarna har varit Piggelin. Det, rostmackor med smör och ostbågar. Ostbågar smälter väldigt bra i munnen faktiskt…
  • Skriva färdigt några random blogginlägg som ligger och skvalpar inne i skallen (och i utkast-mappen)
  • Vila. Jag må kunna svälja utan att skrika högt men jag är fortfarande sjuk. Ont i halsen, febrig, huvudvärk och trött… Okej, den här punkten ligger nog först av alla… Några Netflix-serier jag inte får missa?!

Hon är uppstånden!

beatatjata3 kommentarer

SeriÖST vad sjuk jag har varit! Sist jag var det var förra julen. Från 23:e december och in i mellandagarna. Det var ju sköj för hela familjen helt klart. Somna vid 20 på julaftons kväll och så. Så kanske bättre tajming nu? För familjen. Sämre för jobbet.

Har verkligen varit helt liggande. Feber och JÄTTEont i halsen och huvudvärk och yrsel. Mina dygn har sett ut så här:

  • 12 timmars sömn i säng
  • 12 timmars Netflix-tittande i soffan

Och har du någonsin tänkt ”vad skönt det vore att vara lite krasslig och bara ligga i soffan under en filt och kolla på tv…” så tänk om! Det är bara mysigt om man är frisk men lite trött. Så ta en tröttdag hemma och gör just det och njut sedan av din vanliga vardag igen. Att vara sjuk är bara urtrist och långtråkigt och alldeles, alldeles…*insert bajshögs-emoji*.

Men nu vänder det! Jag har fortfarande ont i halsen och hostar en del men orkar vara upprätt. Satt igår kväll och planerade upp de åtta arbetsdagar (och femtielva julrelaterade ärenden) som återstår innan jullov (yikes!) och sitter idag hemma och kommer ikapp lite. Från och med imorgon förklarar jag mig för kärnfrisk. Ser fram emot det!

Har sett tre säsonger av The Good Wife. Vaknar nu mitt i natten och skriker ”Objection your honor!”. Barnafadern känner sig smickrad.

En Beatatjata är så lättlurad att hon kan ”Alla andra”-lura sig själv med sig själv.

beatatjata21 kommentarer

Hej hopp från sjukstugan! Jag har gått från en hyfsad måndag till en superhängig tisdag till att tro att idag, onsdag, blir det jobb. Liten är äntligen feberfri efter en veckans sjukdom och taggad för dagis. Åtminstone var hon det tills Stor släpade sig upp, varm och värkig, och fick anmälas sjuk till skolan. Då ville Liten också vara hemma så klart. Så. Ett sjukt barn. Ett piggt barn som bråkar med det sjuka barnet. Och en mamma som fortfarande hostar och är hängig men troligtvis mest för att jag är slutkörd efter en miljon smittor och behöver vila upp mig. Helst på jobbet, långt ifrån sjuka barn… Risken finns dock att jag har glömt av hur man gör på jobbet. Funkar osminkat och pyjamasbyxor?

Så. Vi kör minsta motståndets lag och TV:n har stått på konstant sedan vi vaknade. Barnen fick oboy till frukost och eftersom de ratade smörgåsarna fick de chips. Japp. Chips eftersom det fanns lite kvar från mitt tröstchipsande igår kväll. Dagens meny är bestämd och beställd av sjuklingen och eftersom friskingen knappt ätit något senaste veckan så godkänner jag Risifrutti, köpta köttbullar med pulvermos till lunch (urk alltså!), Piggelin och falukorv till middag.

För att pigga upp mig lite kollar jag på min egen Instagram-feed från förra sommaren. Då var jag pigg, frisk och glad. Lite solbränd och i riktigt schysst form. Och enligt Instagram så var varje dag solig, jag tränade massor, yogade konstant, drack en massa smoothies, barnen var bara glada och vi åt ren och fräsch mat varje dag. Haha, jag blir ”alla andra”-avundsjuk på min egen extremt vinklade skärva av sanningen!

"Åh, hon är så himla hurtig jämt... Tränar så duktigt... Och äter bara nyttigt eller typ bara hembakat på egenmalt mjöl. Och hennes barn kissar aldrig ner sig och skriker inte på varandra. Och hon och hennes man har sex minst fyra gånger i veckan. Så himla lyckade alltså. Värsta idyllen. Synd att hon är så himla trevlig och gullig dessutom. Luktar aldrig svett och fiser rosendoft. Annars hade jag kanske kunnat hata henne litegrann, i smyg liksom."
”Åh, hon är så himla hurtig jämt… Tränar så duktigt… Och äter bara nyttigt eller typ bara hembakat på egenmalt mjöl. Och hennes barn kissar aldrig ner sig och skriker inte på varandra. Och hon och hennes man har sex minst fyra gånger i veckan. Så himla lyckade alltså. Värsta idyllen. Synd att hon är så himla trevlig och gullig dessutom. Luktar aldrig svett och fiser rosendoft. Annars hade jag kanske kunnat hata henne litegrann, i smyg liksom.”

Gotta go. Liten är nämligen ”FÄÄÄÄÄRDIG”. Beatatjata, keeping it real.

 

Piggelin och falukorv till middag förresten. Konstig kombo. Med vänlig hälsning, Mrs Syftningsfel.

Vitt rostbröd är medicin

beatatjata10 kommentarer

Det är faktiskt helt ovetenskapligt bevisat, av mig. Magen vill inte ha svårsmält protein och läskiga fibrer när den varit sjuk. Magen vill ha rostbröd. Kanske med bregott. Då blir den frisk snabbt och börjar längta efter havregrynsgröt och keso igen. Fact!

Efter febrig natt med tung andning åkte jag till vårdcentralen nu på morgonen. Domen var dock ”bara” en rejäl virusinfektion som satt sig på luftrören med (TMI-varning!) ”extrem slemproduktion”  och på ”mag- och tarmkanalen, lite för skojs skull”. Jätteskoj. Verkligen.

Lite roligare med rostbröd och reality tv. Och så några drycker som lovar omedelbar bättring. Fact! Det har jag bestämt för imorgon ska jag på kurs.

20140402_100525

Beatatjata goes anti

beatatjata13 kommentarer

Inflammationer? Inte min kopp gurkmejate. Igår blev jag lite galen på mina konstanta förkylningar de senaste månaderna och leder som för första gången på åratal värker som &”*#%!(&* och spenderade kvällen med att googla på anti-inflammatorisk kost.

Let´s face it. Jag har vare sig orken eller disciplinen att go all Gwyneth Paltrow macrobiotisk on y´all men jag tänker att lite är bättre än inget. Eller? Och då verkar det bland annat vara fet fisk, spenat, citrusfrukter, blåbär, fullkorn, avokado och ingefära som gäller. Och inte så mycket rött kött, vitt mjöl, socker, mjölkprodukter och annat giftigt.

Piece of glutenfri cake. För en del. Men jag oooorkar inte satsa på 100% utan tänker att det måste funka med mitt liv och min familj. Så här blir det ganska mycket helt vanlig mat. Med en twist. Just rött kött ska vi verkligen försöka begränsa för hela familjen till förmån för fisk och vegetariskt. Och så kan jag återuppta mina smuttimellisar och dra i spenat, grönkål, ingefära och citron tills tungan krullar sig. Och testa gurkmejate med kokosmjölk. Och kanske byta keson på morgongröten till… laktosfri keso? För jag har inte riktigt fattat huruvida det är laktosen eller något annat i mjölkprodukter som boven i det inflammatoriska dramat.

Jag måste

1. Chilla lite. Någon ny liten vana i taget. Det har ju funkat fint med tex citronvattnet på morgonen! Och så måste jag chilla i ett varmt bad för mina leder is killing me.

2. Läsa på mer. Om jag bara googlar tillräckligt mycket så borde jag hitta någon som säger att chips är jättebra.

3. Be mina kloka bloggläsare om råd, tips och erfarenheter rörande allt antiinflammatoriskt och superfoods. Hit me!

Och sen är det en annan sak att bli anti mot. Stressen. Jag vet, jag upprepar mig som en hackig LP. Men som vi alla såg (eller hur? Ni lyder väl mig?) på den där eminenta videon jag tipsade om häromdagen så leder stress till högre kortisolnivåer vilket i sin tur försämrar immunsystemet. Hej konstanta förkylningar och reumatismtroll. Men som tur är finns det massor av saker vi kan göra för att kick stressens ass. Som att sova, meditera, yoga, träna, skratta, kramas och annat trevligt. Jag gillar allt, hurra!

Ha en härlig lördag. Jag ska sova en stund, meditera, yoga, köra lite lätt cardio, krama mina barn, kolla på roliga youtube-videos och handla massor av grönkål. Och sen ska jag till svärmor och äta hennes grymma tacopaj på rött kött, vitt mjöl och creme fraiche följt av melodifestivalen, chips och godis. Eeeeh, balans kallar vi det va…

What a difference a day made

beatatjata22 kommentarer

Igår:
Ja ba hoppade upp när väckarklockan ringde och körde yoga som uppvärmning och sedan ett riktigt bra hemma-ben-pass på 33 minuter och änna skitnöjd och glad och pepp inför kommande träningspass i nya upplägget och energi inför superspäckad dag. Terapisamtal på vårdcentralen och ja ba ”känns riktigt bra nu och jag vet vad jag behöver arbeta med och jag förstår att det tar tid men jag känner förtröstan och jag jobbar på att hantera stressen och ångesten och bla bla bla jag är en duktig patient”. Och så producerade jag powerpointsslides så det rykte ur både dator och öron och babblade på möten och skrev långa listor och raglade slutkörd hemåt efter att ha kollat av med Barnafadern att alla var friska och krya. Ja ba ”struntar i att bära med mig datorn, jag får ju så ont i axlarna och ryggen och barnen är ju friska”.

Inatt:
Barna ba ”jag har ont i halsen, jag hostar, jag vill ha medicin, jag vill ha vatten, jag vill ha saft, jag kan inte sova, jag vill ha nappen, jag vill ha gosedjur, jag vill ha ett annat gosedjur”.

Idag:
Vi ba familjen Zombie efter alla vakna nattimmar (förutom Barnafadern som ba jobbar dvs sover ostörd i sin lastbil) och ja änna ont i halsen och hostig och snorig. IGEN! Och ja ba ”Men jag har ju inte med mig datorn hem! Varför tog jag inte med mig datorn? Om jag bara hade tagit med mig datorn…” och ångest och stress och ont i magen och dåligt samvete gentemot jobbet för att jag inte kan vobba och gentemot barnen för att jag inte kan vabba i lugn och ro och  förtröstan vet BeataRagata inte ens vad det betyder.

Ja ba vill somna och vakna i april och vara frisk och ledvärks-ångest-stress-dåligtsamvete-fri och förtröstansfull och ”bla bla bla jag väljer glädje och är kapten i min bil”* och roligare än så här blir jag inte idag men det här, mina vänner, är en liten bit verklighet som bara måste få komma ut. Delad misär är hälften misär**?

Idag tävlar vi! Flest koppar kaffe vinner. Är ni på? Jag är bara på nummer ett än så länge men jag återkommer...
Idag tävlar vi! Flest koppar kaffe vinner. Är ni på? Jag är bara på nummer ett än så länge men jag återkommer…

* Alltså, jag är all for att välja glädje och ta kontroll över sitt liv och att sura och gnälla hjälper sällan. Men ibland finns det liksom ingen glädje att välja och sur och gnäll är enda alternativen. Ni som fattar, fattar.
**Jag vet. Totalt egenskapad I-landsmisär.

 

Knävänligt upplägg

beatatjata5 kommentarer

Planer är till för att ändras, inte sant?

Min ursprungliga plan för december-februari var Focus T25 hemma till vardags kompletterat med ett gympass på helgen. Kort och intensivt! Bra plan. Tills knät gav upp. Jag frågade ju er för ett tag sedan vad i himmelens namn det var för fel på mitt knä. Ni kom med en massa bra svar men nu har jag ställt diagnos på mig själv. Knäskadan har nämligen spridit sig till det andra knät, båda fotlederna, höfterna och handlederna. Och är ingen skada utan ett litet inflammatoriskt skov. Just knäna tror jag dock dessutom är överbelastade efter den senaste tidens hoppande och skuttande.

Så voila, en reviderad träningsplan. Inget hoppande och skuttande. Inget springande (vilket i och för sig inte lockar när jag knappt kan titta ut genom fönstret utan att halka) och faktiskt, inget gående. Inte mer än absolut nödvändigt i alla fall eftersom ont, det gör ont, det gör ont. Så det där februarimålet med att komma upp i ett antal steg varje dag? Glöm det. Jag får stå still och få dagsljus (eller ja, jag avlider inte av att strosa runt en stund. Men ju färre steg – ju mindre ont).

Och träningen blir kort och intensiv fast utan hoppande. Vilket i min värld betyder – KETTLEBELLS! Och annan funktionell träning i hemmagymmet med TRX, boll, what have I. Och ett pass på storgymmet på helgen. Övningar som gör ont gör jag inte. Smart va!

I praktiken kan det då se ut ungefär så här:

  • Ett kort hemma-morgon-pass (vi snackar max 30 minuter, inklusive uppvärmning) med fokus på benen.
  • Ett kort hemma-morgon-pass med fokus på överkropp och core (som i och för sig hör till överkroppen. Men lite mer core-fokus än innan.).
  • Ett kort hemma-morgon-pass med fokus på kondition.
  • Ett helg-gympass med fokus på ben och core.
  • Ett lite längre helg-hemmapass med fokus på överkropp.

Åsså yoga. Och vardagsmotionen? Ja, den blir lidande annars blir jag lidande. Jag kanske ”promenerar” på crosstrainern om jag har tid. Lite svårt att använda vid transportsträckor dock.

Tänker att jag kör på så här under februari och in i mars. Och beroende på när vårkänslor behagar dyka upp så får jag utvärdera knäna och löpningen då.

 

 

Fråga doktorn? Nä, jag frågar er…

beatatjata16 kommentarer

Orka doktorer (min doktorpappa säger dessutom typ bara ”ta ett plåster/ta en alvedon/sluta gnälla” även om man så har benpipor som sticker ut där inga benpipor ska sticka ut). Orka googla. Ni finns ju! Så ställ diagnos och ordinera något (gärna ”ta ett plåster/ta en alvedon/sluta gnälla” för jag orkar baske mig inte vila från träning eller gå till riktig opappig doktor. Okej?).

Då kör vi!

Ont i höger ljumske:
Det gör ont och värker liksom i något som känns som en sena som går typ från bäckenet till höften. Alltså i ljumsken. Det gör lite ont ibland när jag springer och hoppar men mest gör det ont om jag sitter still för länge och typ har böjda ben, eller lägger höger ben över vänster. Som att själva böjningen retar något. Började för ett par månader sedan och blev inte ett dugg bättre när jag var sjuk runt nyår (då tränade jag inte alls på två veckor).

Ont i höger knä:
Började i helgen. Tränade på gymmet men kände inget då, däremot senare när jag skulle dra pulka och ha mig. Återkom med full kraft igår och gör rätt ont. Värker, känns svullet (men ser inte svullet ut) och liksom ”trög” känsla. Kanske helt enkelt en inflammatorisk grej. Eller för mycket hoppande och skuttande på sistone. Or both.

Ont i höger hals:
Okej, liksom i högra sidan av halsen. Och bara yttepyttelite. Ville mest säga det så att ingen blir sur för att jag inte tränade som planerat imorse, i övrigt behöver ni inte diagnostisera detta. Det är halsont, jag behövde inte ens googla för att ta reda på det.

Ont i höger hjärnhalva:
Nä, inte sant. Inte ont i huvudet alls faktiskt. Har ingen aning om vad höger hjärnhalva gör. Inte vänster heller för den delen. Vet ni om hjärnhalvor kan ni ju upplysa mig och era fellow bloggkompisar så att vi lär oss något nytt idag. Något nytt och användbart. Namnen på Brangelinas barn räknas inte som användbar kunskap (Pax, Maddox, Shiloh, Vivienne, Zahara, Knox. Det är sånt min hjärna kommer ihåg istället för vem som är utrikesminister.).

En rätt värdelös högersida, för tillfället.
En rätt värdelös högersida, för tillfället. Och nu måste jag googla på vem som är utrikesminister.

Be careful what you wish for?

beatatjata4 kommentarer

Kan det eventuellt varit någon som utmanade ödet genom att skriva saker som att det känns konstigt att vara hemma utan att vara sjuk på riktigt?

Det var ju dumt. För nu är lilla killekillet en jätteklump i halsen och ackompanjeras av skallebank, frekventa nysningar och en kroppstemperatur lite över den normala.

Så jag ligger väl kvar här, i min soffa, och rätt var det är så vaknar jag upp och inser att jag och röda yllefilten har vuxit ihop permanent. Could be worse.

Bild 2013-12-12 kl. 10.46 #2
Feeling hot hot hot

Väderleksrapport

beatatjata19 kommentarer

Ännu en vab-dag, förhoppningsvis den sista för den här gången. Hostiga och snoriga barn, lite övertemperaturer igår men betydligt piggare helt klart.

Morgonreflektion: Jag har börjat dricka svart kaffe. Fast än så länge bara kaffet från vår Nespresso-maskin. Kan vara den bästa prylen i kategorin ”onödig men trevlig” vi har. (TV, dator och Ipad räknar jag in i kategorin ”absolut nödvändiga prylar”).

Morgonoutfit: Svarta tajts, långt linne, storskjorta från tiden när jag vägde 85-90 kg (kan vara det enda plagget jag har kvar från BH (Before Health)). Och raggsockor. Bästa hemmaoutfiten.

Morgonfrost: Har vi här. Flera minusgrader. Årets mest spännande race påbörjas nu – ska vi hinna få upp utebelysningen innan första snön? De senaste åren har vi lyckats tajma p.e.r.f.e.k.t. Barnafadern får kanske ge sig ut med ljusslingor ikväll… Och så kanske vi ska ta in studsmattan och alla leksaker som ligger utströdda på gräsmattan. Men löven kan vi väl ta och skita i nu va?

Morgonlängt: Jag känner så himla mycket för att springa hela tiden just nu. Väldigt konstigt eftersom jag inte springer (så ofta. Eller så snabbt. Eller så långt.). Men så letar sig nya bloggar med springinriktning in på min bloglovin och jag suktar efter nya bra springskor (för de Nike jag köpte på en outlet för 20 dollar  i USA för drygt 2 år sedan håller inte riktigt måttet) och en löpcoach. Kan bero på att jag helst av allt skulle vilja kunna springa ifrån det där gråa molnet som bosatt sig i mitt bröst.

Morgonuppgift: Att ringa någon, något, någonstans där man kan hjälpa till med gråa moln för jag vill ha solstrålar i bröstet igen.

Morgonplötsligthänderdet: Stor kommer ner och säger att hon bäddat sängarna, skurat toaletten och plockat ordning allting. ”Nu behöver jag bara dammsuga, torka av och torka golvet också så är jag färdig sedan”. Sedan fortsätter hon med att ställa ner lite disk och diskmaskinen och skäller på Liten för att hon har stökat ner i soffan. Jag vågar inte gå upp och kontrollera övervåningens status, jag sitter kvar i kökssoffan och njuter av att min förstfödda uppenbarligen blivit utbytt av aliens under natten.

Jag fyller inte ut den lika bra längre men den är mjuk och alldeles underbar!
Jag fyller inte ut den lika bra längre men den är mjuk och alldeles underbar!

 

(Min alien går runt och plockar fortfarande och plockade precis upp min mobil med orden ”Vad har jag sagt om att stöka ner?!”)