Hälsodagbokens aprilrapport och 40 snälla dagar

Aprilrapport en bit in i maj men ändå.

Jag avslutade min marsrapport med att skriva ”Jag är tillbaka och jag ska vårda mig!”. Jag skrev att ljuset återvänt och att jag kände mig ”frisk” och att jag vågade planera in mer för april, ställa lite högre krav på mig själv.

Sen ställde jag skitmycket högre krav. Ökade på jobbplaneringen rejält. Drog igång en gå-ner-i-vikt-och-komma-iform-satsning. Bokade upp helgerna och drog igång flera fixprojekt. Samtidigt blev jag sjuk, igen, och när det innebar att jag hamnade efter, igen, så började jag tänka väldigt elaka saker om mig själv.

Det handlar om ej uppnådda viktmål och kritiska glasögon. Det handlar om höga krav på jobb- och vardagsprestationer trots att jag vet att jag inte mår bra av det just nu (kanske aldrig?). Det handlar om att peka ut allt som är fel på mig och aldrig uppmärksamma det som är rätt.

Jag vill vara snäll mot mig. Jag vill behandla mig själv så som jag behandlar andra. Jag vill uppmuntra och stärka. Jag vill fokusera på allt som jag mår bra av. Jag vill bryta den här negativa spiralen av ogillande.

Egentligen handlar det om att skala av allt, återigen rikta in kompassen mot alla de bitar som jag behöver för att pussla ihop ett balanserat liv. Back to basic. Till Gud, familjefokus och arbetsglädje. Till återhämtning. Till energigivande näring och träning, vänner och nödvändiga praktikaliteter.

Jag vet redan allt det här ändå hamnar jag utanför ramarna så ofta. Jag är en vanlig människa!

Jag vill alltid vara snäll, förstås. Men just nu fokuserar jag på att vara extra snäll mot mig och bryta det här mönstret. Jag försöker medvetandegöra varje tanke, varje val och det jag säger till mig själv. Snäll kan betyda olika saker, olika dagar. Det är fritt från regler och förbud. Fritt från krav och prestation. Utan några mål.

Väldigt trött, väldigt mycket kräkig tvätt att ta hand om, väldigt snäll.
Idag har mitt snälla jag inte tvingat mig att arbeta hemifrån medan jag skurat madrass, servat med hinkar och trugar med isglass. Jag har inte pushat en kropp som fick två timmars sömn inatt till träning även om det är en vecka sedan senaste gymbesöket. Jag har hejdat många tankar som syftat till att bryta ner istället för att bygga upp.

Varför 40 dagar? Det är 40-ish dagar till sommarlov och lugnare tider. Det är cirka 40 dagar i en av årets mest krävande perioder både på jobb och fritid. Det är en rund och fin siffra. Det var, ursprungligen, en deadline för att gå ner i massa i vikt, hinna en milslång att göra-lista och bli den där personen jag ”borde” vara. Nu ska jag fokusera på att vara snäll mot den person jag är.

Hälsodagboken mars-rapport

Mars. Månaden då jag kom tillbaka. Hej, jag har saknat mig!

Det slog mig i omgångar. Att jag känner mig gladare. Normal-Beatatjata-glad. Att jag har mer energi. Att roliga saker känns roliga. Efter low point i december då jag till slut accepterade faktum och var sjukskriven så har jag sakta jobbat mig uppåt igen. Både själv och med hjälp.

Januari och februari var väldigt hektiska jobbmånader. Just då trodde jag att det var för att jag var vidbränd som det kändes så och jag jobbade extra hårt för att kompensera för min bortamånad. Bevisa lite att jag kan… Så all min energi gick till jobbet och sedan åkte jag hem och grät en skvätt, kollapsade i säng samtidigt som barnen och spenderade helgerna på soffan. Så kom mars med ett mer normalt tempo och jag insåg att det VAR mycket jobb i början av året. Det kändes inte så enbart för att jag var medtagen.

Och när tempot var lugnare så räckte energin längre. Någon dag orkade jag baka fröknäcke efter jobbet. En helg bjöd vi hem kompisar på mellomys. Plötsligt fanns ork till hallmålning, fönsterputs och garderobsröj. Det blev en och annan eftermiddagsträning. Jag kom igång med mina föräldralediga fredagar och ja, de ger luft i tillvaron. Lite mer tid för familjen, för pysslet, för jaget – det ger också mer fokus och ork på jobbet. Så enkelt det var att ta det steget, med facit i hand!

Jag internetfastade ett tag och kom till hälsosamma insikter om vad jag bör, och inte bör, mata min skalle med.

Mars. Du kom med ljuset.

20140329_115454

Kost och träningsmässigt då?

En titt på min funbeat-sida visar att mars månad är den med mest träning (styrka, kondition, yoga och en och annan powerwalk) sedan jag började registrera i augusti förra året. En rejäl förkylning mitt i månaden men jag hämtade mig snabbt. Jag älskar träningen och när jag är frisk, får sova ordentligt och är i någorlunda balans så tränar jag.

Capture

Capture2

Kosten har nått en bra balans på veckodagarna. Mellanmålen är tillbaka och jag kan konstatera att jag behöver dem. Duh.

Nu har jag tagit tag i helgerna. För när fredagarna är lediga kan helgen börja med lite kvällsmys redan på torsdagen. För att sedan fortsätta hela fredagen, lördagen och söndagen. Vilket inte funkar för mig. Nu tänker jag som så att fredag är vardag och söndag startar veckan. På lördag finns det utrymme för något extra och vid särskilda (sociala) tillfällen kliver undantagsregeln in. Såpass liberal-strikt (inga förbud!) är jag tills jeansen sitter skönt igen.

Välkommen april! Jag har vågat skriva in fler projekt i jobbplaneringen. Jag unnar mig att gå till sängs tidigt till vardags och ser fram emot att stiga upp till morgonträning i dagsljus. Det finns planer för några helger och några extra lediga dagar kring påsk. Jag vill yoga och försöka springa och styrketräna lite upptill. Jag är tillbaka och jag ska vårda mig!

 

Hälsodagboken v 9 (februarirapport, kanske?!)

Jag skulle ju skriva hälsodagbok varje söndag… Det har jag glömt men jag kan säga så här, sammanfattningsvis.

  • Ganska ofta äter jag jättebra.
  • Ibland äter jag riktigt illa.

Vissa motivationsproblem med att ta min liberala balans (dvs där jag äter typ som jag vill och håller vikten på min lite fluffiga nivå) till en något striktare nivå. För det är ju så bekvämt att leva som jag lever. Där all sorts mat har sin plats och jag ändå håller mig på drygt 20 kilo mindre än jag var en gång i tiden. Och samtidigt tittar jag på tajta fodralklänningar och korta shorts och snygga bikinisar  och tänker ”om jag bara…”. Ja, det är en kosmetisk grej. Det kanske är lite tabu att säga men jag är ju er ärliga bloggare i cyber space. Fast allt som oftast landar jag ju tillbaka i det där ”jag vill bara må bra och jag är rätt nöjd som jag är…”.

  • Ibland tränar jag.
  • Ibland tränar jag inte. Oftast beroende på att jag är förkyld. Ibland för att jag är lat.

Men jag vill träna, det vill jag verkligen. Inga motivationsproblem där. För det mesta. Fast just idag gick jag upp för att morgonträna, la mig på yogamattan för att sträcka ut lite och efter en kvart flyttade jag mig till soffan där jag somnade om under en filt. Men i regel vill jag träna, jag lovar. Och framförallt vill jag vara frisk!

Vissa veckor har jag gått ner en liten skvätt i vikt. Andra veckor har jag gått upp det igen. Och då har jag ju försökt angripa de där små kilona som jag la på mig under hösten. Två, tre styckna. Men det går inte, trots att jag (faktiskt!) totalt sett ligger på kaloriunderskott. Jag tror att jag skyller på kortisolet. Ni vet, det där stresshormonet som jag utnämnt till min nya ärkefiende och skyller alla världens problem på. För kanske är det inte HELT otroligt att en låååång stressperiod fått det där drippdroppande kortisolet att få både immunförsvar och förbränning att balla ur. Vi säger så i alla fall, för jag orkar inte gå omkring och vara hangry, som sagt.

Sen kan jag ju försöka mig på…chiafrön istället för chips. Till exempel. För det var ju det här med anti-inflammatoriskt också.

  • Alla som hänger med i mitt ordbajsande och mina tvära svängar i kost- och träningsvärlden räcker upp en hand!
  • Alla som tycker ”om hon bara kunde börja göra istället för att lägga tid på att tänka och skriva om det så skulle det nog bli bra” kan räcka upp en fot. Stå sedan på ett ben ett tag, det är bra för balansen.
Jag tillhör gruppen som håller upp en fot. En med en hålig raggsocka på. Men jag ligger ner så jag slipper hålla balansen. Tur, för jag har varit sjukt yr idag och knappt hållit balansen ens med två fötter på jorden.
Jag tillhör gruppen som håller upp en fot. En med en hålig raggsocka på. Men jag ligger ner så jag slipper hålla balansen. Tur, för jag har varit sjukt yr idag och knappt hållit balansen ens med två fötter på jorden.

Hälsodagbokens januarirapport

funbeat

Alltså, nog för att yoga är underbart… Men LITE bättre blandning vill jag ha ju! Här är min funbeat-cirkel för föregående vecka. Men nu är förkylningen nog över och kroppen redo att testas. Försiktigt och långsamt, efter tips från er. Om jag *håller tummarna* slipper backlash så kanske jag kan komma till gymmet i helgen? Men glöm att jag sa något, jag vill inte jinxa det…

Januari i helhet ser något bättre ut.

funbeatjanJag tycker att jag inte tränat något alls men faktum är att jag ändå fått till åtta styrketräningspass. Korta och intensiva med T25 och några längre på gymmet. Ett litet cardiopass (tycker jag får tillräckligt med cardio i T25-passen så jag prioriterar inte ”vanlig” cardio just nu) och sex yogapass. Så jag har inte alls ”bara” yogat hela januari som min hjärna har fått för sig.

Vikt: -1,2 kg den här månaden. Inga mirakel men långsamt är bra (Långsamt ÄR bra. Långsamt är BRA! Upprepar, upprepar…).
Mått: Ett par cm runt midjan vid senaste mätningen och sedan kom bloat-veckan så nu är resår som gäller ;-).

Januarivanor: Jag skulle börja mina dagar med varmt citronvatten, dricka massor av gröna smoothies, träna hur mycket som helst och sova åtminstone till klockan 06 varje dag.

Tja. Citronvattnet kan jag i alla fall sätta check på! Sker per automatik numera. Gröna smoothies – gott, men det är ju så KALLT! Jag fryser redan konstant så det blir andra mellanmål… Jag har inte tränat massor men det är faktiskt inte mitt fel. Och de där dumheterna med att sova till klockan 06 varje dag struntade jag i förra veckan. Och det går utmärkt. Eftersom jag går och lägger mig astidigt.

Jag må vara tråkigast i stan men mina barn tycker det är jättemysigt när vi knölar ner oss i sängen alla tre (de kvällar Barnafadern jobbar åtminstone, när han är hemma försöker jag vara vaken aningen längre…). Jag vill gärna sova 8 timmar per natt, särskilt nu när behovet av återhämtning är större, lederna ömmar och sömnkvaliteten är lite sisådär. Jag tackar inte nej till 9 timmar heller. Därför ser jag redan nu fram emot att dela säng med mina blondiner vid 19.30 ikväll. Jag kollar kanske ett avsnitt av någon serie och de snarkar vid min sida när jag släcker framåt 21. Då är det inte särskilt svårt att vakna utvilad vid 05. Faktiskt.

För februari har jag några nya vanor att utmana mig med!

  • Gottefritt så många dagar som möjligt (förbud funkar inte you know. Men ju fler dagar, desto bättre!). Februari börjar för övrigt idag om ni trodde något annat…
  • Dagsljusdos dagligen. Typ 15 minuter får det allt vara för att räknas. (Ja, det är svårt! Jag jobbar på kontor och än så länge är det fortfarande mörkt när jag ska dit och hem.)
  • 7500 steg per dag. De rekommenderade 10.000? Omöjligt om man typ inte är mammaledig eller jobbar på sjukhus eller nåt. Kan ju i och för sig testa att stå och hoppa vid skrivbordet.
  • En daglig stund på yogamattan

Och så vill jag träna förstås. Fortsätta med min hemmaträning där jag tänker lägga till kettbellträning (wiiii!) till T25 och komplettera med ett gympass på helgen.

Håll nu tummarna och knäpp händerna för en riktigt frisk månad! From your mouths to God´s ears, peppar peppar osv osv.

Några februaritankar från er?

Hälsodagboken vecka 3, 2014

Här kommer föregående veckas hälsodagbok, min lilla uppföljning dag för dag. Ibland insnöad på detaljer, vikt, mått och kostupplägg. Om du inte tillhör intresseklubben, hoppa över. Annars – börja anteckna!

Måndag 13 januari:
Vilodag från träningen men full aktivitet på alla andra sätt. Lång och bra dag på jobbet, reashopping på Polarn och Pyret efteråt. Stort hål i plånboken men jag vet att jag kommer vara supernöjd med reafynd när det är dags att rusta för nästa vinter… Övriga familjen åt middag på Macdonalds. Jag köpte laxwrap och proteinsmoothie på Naked Juicebar. Win!

Tisdag 14 januari:
Hemmajobbdag eftersom jag skulle till vårdcentralen mitt på dagen. Äntligen ostörd tid för skrivande, fick gjort allt jag tänkt mig och lite till. Mycket nöjd. Tränade med fokus på ben och avslutade med lite core. OCH snöpulsande promenad i dagsljus. Härligt!

Onsdag 15 januari:
Mycket trött, orkade inte morgonträningen. Full rulle på jobbet och idag var första dagen jag inte riktigt kunde hålla tempot uppe. Huvudvärken smög sig på och utvecklade sig till förfärlig migrän på kvällen. Usch. Inte ätit i närheten av tillräckligt idag, mycket ovanligt för mig.

Torsdag 16 januari:
Jag måste vara lite snällare mot mig själv. Så lite mer sömn, lite morgonyoga och en lång lunchpromenad för ljus och frisk luft. Och bra mat, tillräckligt. Fortfarande lite illamående efter migränanfallet så känner i alla fall inte för gottigheter. Efter all denna snällhet kände jag mig faktiskt riktigt pigg och glad. Och effektiv! Men trött i kroppen, förstås. Ikväll blir det sovmorgon i förskott. Tre brudar och en säng – light´s out!

Fredag 17 januari:
Morgonträning – väldigt jobbigt innan man är igång (och medan också för den delen) men ÅH så skönt efter! Tränad och klar innan dagen drar igång. Och det behövde jag! Mycket bra jobbdag sätter punkt för mycket bra jobbvecka. Jag tror att mitt nya planeringssätt är en keeper… Bra mat, as usual. Vad skönt det är när balansen sitter och inte störs av allt för många frestelser utifrån… Jag mår helt enkelt bättre när jag äter vettigt och medvetet. Surprise surprise.

Lördag 18 januari:
Staturday! Vågen visar -1,3 kg på dessa första två veckor. Mått över magen ett par centimeter mindre. Det går åt rätt håll och jag sätter munkavel på rösten som obstinat säger ”jag vill att det ska gå snabbare!!”. Faktum är att dessa veckor känts enkla och balanserade på ett helt normalt sätt. Inga uppoffringar. Helt klart min melodi framför späkning och snabbare resultat. Jag har kläder med resårlinning att använda så länge…

Söndag 19 januari:
Veckans gymbesök och sen diverse mysigheter. Helt vanlig, bra mat. Inget extra sug trots lördagsgodis igår kväll. Säger ju att jag inte är sockerberoende!

Hälsodagboken vecka 2, 2014

Måndag 6 januari:

Sista dagen på jullovet. Städat, fixat och förberett inför jobbstart. Bland annat med att välja kläder för kommande tre dagar, fixa lunchlådor och mellanmål och genom att kolla på Suits. Förstås. Prata om jobb-power-inspiration (även om jag ska akta mig så att jag inte går runt och skriker ”OBJECTION!” i korridorerna. Känns lite malplacerat på ett IT-företag.). Bra mat dagen lång med en lite sladdning på kvällsmaten. No worries, inga chips… Men jag inser att jag ätit lite för snålt under dagen med ökad kvällshunger som resultat. Man skulle ju kunna tro att jag är rookie på det här…

Lördag 11 januari:

Hoppsan, hela veckan har gått och ingen notering i dagboken. Full fart på jobbet och det känns bra och är roligt. Hurra för mitt jobb! Jag är supertrött, förstås, och helgen (som är min långhelg med ledig fredag) har handlat om återhämtning. ”Kontoret/gymmet/gästrummet/skräprummet” är rörigare än någonsin, mitt i rensandet. Veckostädningen är inte avklarad ännu. Tvättmaskinen snurrar i och för sig men det är väl ungefär så mycket nytta vi gjort hittills.

I början av veckan kände jag mig fortfarande rätt krasslig men efter ett par test-träningspass (yoga en dag, cardio en annan) så kände jag mig redo för comeback på gymmet. Ben i fredags, överkropp idag och snart kommer allt göra ont. Gött! Nu blir det hemmaträning för hela slanten fram till nästa helg. Kort och intensivt är melodin!

Söndag 12 januari:

En bra vecka till ända! Ätit bra och ungefär enligt mitt tänk hela veckan. Nöjd med det. Ett knappt kilo har försvunnit, nöjd med det också. Känner mig redo för att registrera maten i någon vecka eller två nu, få ännu lite mer koll på energimängderna. Mest nöjd med att jag är frisk (peppar, peppar och ett stort glas varmt citronvatten på morgonen – låt mig få förbli frisk hela 2014 nu!) och vågar till och med tänka i träningsplaneringsbanor. Hurra! Och så snöar det vilket är lika med LJUS. Bra inledning på veckan!

Hälsodagboken vecka 1, 2014

Här kan du läsa mina tankar om hälsodagboken. Det blir spretigt och babbligt, i vanlig ordning.

Onsdag 1 januari:

Mjukt och fint ska det vara! Det må vara nytt år och allt men jag försöker helt enkelt fokusera på bra och hälsosamma val så ofta jag bara kan. Förhoppningsvis oftare och oftare. Definitivt oftare än under de senaste månaderna. Det gick fint till frukost (gröt och ägg), mindre bra till mellanmål (rostad baguette med ost. Sex mackor. Den som uppfann vitt bröd måste varit en sadistisk jäkel.). Nu dricker jag grönt te och funderar över små fina vanor som jag vill tracka under januari. Jag tänker mig en stjärna för varje gång jag:

  • Dricker varmt citronvatten direkt på morgonen (aldrig testat det innan men är det så bra som internethälsofreaksen säger så är jag game!).
  • Dricker gröna smoothies fulla med supercalifragilisticexpialidocious grejer.
  • Tränar. Åh vad många stjärnor det kommer bli! Bara jag blir frisk…
  • Sover åtminstone till klockan 6 på morgonen. Piece of cake!!

För övrigt mår jag bra och njuter av att vara hemma i mitt eget hus. Ska äta grymmaste pollo-bollarna med pasta och tomatsås (och parmesaaaan!) till middag och sedan ta ett bad tillsammans med Muscle & Fitness HERS. Hej 2014!

Torsdag 2 januari:

Funderar på om jag ska regga mat (i viktklubb eller shapeupclub?) eller ”bara”skriva upp? Kanske en kombo, framöver. Ska jag gå ner i vikt så behöver jag skära ner på kalorierna och jag måste göra det utan pekpinnar. Kirrar liksom inte att vara tvungen att skippa tex kolhydrater eller äta 100% rent. Får jag knasfeeling måste jag kunna lägga en del av dagens kalorier på chips. Jag vet att det låter kockobello men annars kommer jag lägga en himla massa kalorier på chips varje dag. För chips är gott. Tur att jag inte siktar mot fitnessmodellkropp utan mest att kunna knäppa mina byxor utan muffin topen från hell… För det har jag kunnat förut, trots att jag älskar chips. Fast rent generellt, så här under viktminskning, tänker jag mig 90% bra, 10% utsvävningar vilket grovt översatt blir ungefär 3 ”fria” måltider i veckan. Och så ett kaloriunderskott förstås.

Fredag 3 januari:

Heldag med vänner jag träffar för sällan men alltid mår bra med. Upplyft. Vänskap är viktigt. En viktig del av Balansen.

Lördag 4 januari:

Hjälpte till lite vid kompisars flytt idag. Fyttirackarns vad sliten kroppen är! Jag bar vare sig tungt, långt eller länge men kände mig flåsig, yr och totalt osmidig. Tillbringade eftermiddagen och kvällen i soffan framför Suits. Härligt på sitt sätt, och ger mycket tid för tankearbete.

Och mina tankar går så här: ”Kanske sockerfritt i några veckor? Eller ska jag testa 16:8, det kanske är ett bra sätt att bryta det här ätandet på. Shit, vad snygga alla advokatkvinns är i sina dräkter, undrar vad de äter egentligen. Nä, nu betalar jag för Viktklubb, det är nog bäst i längden. Alltså, jag funkar verkligen inte med förbud och restriktioner, jag blir bara motvalls. Vad ska jag ha på mig på jobbet nästa vecka, allt sitter ju obekvämt nu! Men, varför är jag så himla snabb med att acceptera att jag inte kan klara förbud och så? Jag menar om någon säger att jag inte får äta råttgift så argumenterar jag inte emot. Men om jag försöker säga att jag inte ska äta chips varenda dag så måste jag äta chips varenda dag. Folk äter inte chips varenda dag. Det är ju bara att sluta. Och det gäller ju allt egentligen. Egentligen så himla enkelt. Säger man inte att definitionen på idiot är någon som gör samma sak men förväntar sig olika resultat? Jag är en idiot.

Söndag 5 januari:

Så här enkelt är det: Ät bra mat. Ät regelbundet. Skippa socker, vitt mjöl och annat som inte ger bra näring och bränsle. Rör på dig. Justera mängderna av de båda för önskat resultat (ner i vikt, behålla vikt, upp i vikt). Varför ska jag krångla till det så himla mycket? Jag lägger ohälsosamma mängder tid på att fundera på hur jag ska göra, leva, äta, träna och ingen tid alls på att göra det så enkelt som möjligt. Simplify, Beata!

Måste först och främst se till att bli frisk nu. Mycket vila, mycket vitaminer och annat bra. Cut the crap.

Så, full circle tillbaka till det enkla. Som ändå är så svårt. Men det har gått bra idag, klappar mig själv på axeln för det!

Beatatjatas hälsodagbok

Alla som känner igen sig i den här känslan räcker upp en hand:

Man är i en viss form, väger en viss vikt och är inte nöjd. Det är något daller här eller något fluff där och man granskar sig själv ganska kritiskt i spegeln. Och sen går det några månader och vissa saker förändras och man ser tillbaka till den tidigare perioden och undrar varför i hela friden man inte uppskattade att man var i så fin form just då. You know? Så himla onödigt.

Under hösten har jag gått upp 5 kilo. Det är inget farligt med det men till och med mina mjukaste nästan-som-mysbyxor-jeans sitter hårt runt magen. Och jag skulle ljuga om jag sa att det inte känns lite i hjärtat när vågen tippar över 70 kg när jag tillbringade ett år med att komma ner dit (och ytterligare ett år med att hålla mig under). Det beror på saker som att jag igår, när barnen hade somnat, gjorde en hel sats chokladbollar och åt upp nästan hela alltet själv. Det beror på att min höst haft alldeles för många sådana kvällar och sedan kröntes med en sjuk, stillasittande och julgottig december.

Så att jag måste ändra (tillbaka) vissa saker är tydligt. Jag vet vad jag mår bra av och vilken balans jag vill åt. Jag vet när jag trivs i mitt skinn och när jag tycker att kläderna sitter bra. Jag vet också att jag svarar skitdåligt på tidssatta utmaningar, regler, restriktioner och mätbara mål (även om jag säger emot typ hela den församlade målsättar-SMART-heten). Så allt sådant struntar jag i. Istället tänker jag:

  • Fokusera på de bra sakerna jag gör istället för de mindre bra som jag inte bör göra (men givetvis kommer göra lite ändå, jag är – hör och häpna – människa).
  • Ha väldigt mjuka och fina sätt att (åter)införa bra vanor på långsiktigt vis.
  • Skriva hälsodagbok här i bloggen varje vecka där jag kan grotta in mig så mycket jag vill i känslor, mat, vikt, mått, hälsosaker och sånt. Eller, jag tänker att jag skriver ”dagbok” typ dagligen men publicerar en gång i veckan. Om det inte blir för superhemligt plötsligt (eller, för TMI-detaljerat av typen ”mitt bajs ser ut så här och jag fiser hela tiden”). My blog, my rules.
  • Göra det hela väldigt kravlöst pga krav är inte min kompis.

För övrigt, business as usual!