Plötsligt händer det!

Ett höstlov, lite vila av både kropp och knopp, bara vara hemma och få tid till helt vardagliga saker och plötsligt händer det!

  • Jag städar ur skafferiet och köksskåpen jag retat mig på länge och väl och njuter av att kunna öppna dörrarna utan att saker ramlar ut på mig.
  • Vi köper färg och målar om några second hand-fynd som stått i garaget i flera månader.
  • Vi får upp gardinstänger i tre av fyra rum på övervåningen (och gardiner i två av de tre!), så här ett år efter renoveringen…
  • Jag får, äntligen, den där härliga känslan under ett gympass. Det var allt för länge sedan…
  • Jag sitter och läser i timtal efter frukosten, låter mig uppslukas och känner inte minsta tillstymmelse till stress över att vi alla går i pyjamas fram till lunch.
  • Jag får loss shopping-tummen och köper på mig både det ena och det andra som utökar min garderob. Yay!
  • Jag kommer tillbaka till mattan och yogar på olika sätt vid flera tillfällen. Perfekt nytt månadsfokus för mig i Yogobe-gruppen nu!
  • Jag får äntligen energi nog att städa ut nygamla ovanor och starta om lite grann. Med bra mat i rikliga mängder, just the way I like it.
  • Barnafadern skaffar gymkort och vi tränar tillsammans! Perfekt med egen fotograf ;-).
  • Massor av tid till gos med de där underbara blondinerna som är mina.

En veckas vardagsledighet borde vara obligatoriskt så här års. Jag rekommenderar det varmt!

höstlov

Mindre och tyngre

Mindre och tyngre blir ledorden för kommande månaders upplägg!

Sedan semestern har jag legat på ett ganska basic tre split-upplägg, medeltungt med lite plyoövningar inemellan för flåsets skull. Nu blir det tyngre och långsammare så att säga – och färre planerade pass. Eftersom jag är trött och inte orkar gå upp innan fem varje morgon. Eftersom min kropp behöver återhämtning också. Eftersom jag ändå inte tränat mer än så de senaste veckorna (månaderna?). Eftersom jag bestämmer.

Så säg välkommen till Starting Strength!

Följ länken för Styrkelabbets detaljerade beskrivning av programmet om ni inte redan läst om det i hundra andra bloggar. Kort förklarat så handlar det om att jobba med ett fåtal grundläggande skivstångsövningar som benböj, marklyft, axelpress, bänkpress och styrkevändningar (alternativt chins). Det är få repetitioner och tuuuungt som gäller, och tungt ska bli tyngre vid varje pass. Detta kommer jag utföra med vissa modifieringar. Axeln känns bra nog för detta nu, jag har testat, men protesterar den får jag tänka om. Jag är inte stark nog att bänkpressa ens en tom stång så den övningen kör jag i smith eller med hantlar. Det ordnar sig, jag ska inte tävla mot någon annan än mig själv!

Det är tre pass på gymmet i veckan och jag kommer lägga till lite coreövningar de gånger jag har tid (helgen!). Utöver detta blir det ett kort (20 minuter!) och intensivt (tänk kettlebellsvingar, burpees och annat sköj) intervallpass hemma. That´s it!

Nästan i alla fall. För jag kommer fortsätta med att promenera så ofta jag kan på lunchen. Jag är i stort behov av den stunden i dagsljus, särskilt nu när mörkret sänker sig. I need it, jag måste prioritera det framför svett. Och jag kommer yoga så mycket jag orkar och kan. Prestigelöst och kravlöst. Promenader och yoga är både min återhämtning och min påfyllning, enkelt så.

Detta kör jag på i ett par månader. Eller tre. Det beror helt på vintern! För när det är snöigt och femtielva minusgrader slutar jag med att åka till gymmet klockan 5 på morgonen. Det finns gränser för galenskaperna… Då blir det istället perfekt att släpa sig ner till hemmagymmet och köra ett uthållighetsupplägg baserat på många repetitioner och lätta vikter. Men det tar vi sen!

Det blir jag och Mr Barbell kommande månader. Can´t wait! Då kommer ni få se mig pressa en stång med lite vikt på, promise!
Det blir jag och Mr Barbell kommande månader. Can´t wait! Då kommer ni få se mig pressa en stång med lite (mycket!) vikt på, promise!

Mål var det ju också. Återkommer om det med!

Yogamorgon

Jag har helt kommit ur yogan de senaste veckorna. September är ju en #beyoga365-månad som ska lägga grunden för ett bra yoga-praktiserande, något jag absolut vill åt. Första veckan var det solhälsningar som gällde och jag var tacksam för min dagliga stund på mattan. Andra veckan skulle vi lägga på en andningsövning och jag tror att jag gjorde det tre gånger. Större delen av tiden satt jag och tänkte ”här sitter jag och andas. Och nu andas jag lite till. Och så andas jag.”. Kanske inte riktigt yogiskt. Denna veckan har handlat om meditation och jag har inte yogat en enda gång. Snorig och febrig och halsontig och allt, mattan har stått ihoprullad i mitt obesökta hemmagym.

Igår kväll och i morse kände jag mig bättre så dagen startade på mattan. Andningsövningen övergav jag dock snabbt, inte så härligt med slemmiga bihålor… Meditationen går ut på att sitta och låta pekfinger, långfinger, ringfinger och lillfinger möta tummen i tur och ordning samtidigt som man säger ”fred börjar med mig”. Jag satt så en stund men freden tog slut redan några meter bort där Stor och Liten bråkade om filten i soffan. Jag gick över till solhälsningar och det kändes bra! Det märks dock att kroppen är stel och inte fullt 100%. Jag blir flåsig och svettig snabbt, och luftrören är lite lättretade så jag hostar. Men det var skönt att flöda igenom några olika varianter och sträcka ut kroppen.

Nu funderar jag på om jag ska våga mig på ett litet besök på gymmet. Dra i lite saker, lyfta några grejer och hålla puls och flås på en låg nivå. Lite inför veckan-mys helt enkelt. Om inte annat lukta in mig på gymlukten. Det är väl ett friskhetstecken om något, att jag vill lukta på andras svett ;-)?

Själ och kropp

Ännu en morgon som jag vid alarmets signal stänger av telefonen, suckar och vänder mig om. Vill somna om men ligger mest och vrider mig. Gymmet lockar inte alls och inte ens min vanliga inställning ”tänk inte efter” funkar. Jag är trött, kropp och knopp behöver något annat just nu.

På väg till jobbet funderar jag på om jag kanske ändå känner lite dåligt samvete över det? Kanske lite ångest över alla missade ”riktiga” träningspass senaste dryga veckan? Lite skam över att ha bytt styrketräning på gymmet mot långsamma promenader, yoga och något kortare hemmapass? Men nej, jag kan inte känna så när själen mår bra.

Kroppen behöver träning, så är det. Det får den också, nästan jämt. Själen behöver också träning men ibland på ett annat sätt. Och även om promenader och avslappning på yogamattan inte kommer ge mig en riktigt rackarns vältränad fitnesskropp så är det underordnat när själen mår bra.

Ofta vill kropp och själ samma sak. Svettas, hoppa, pressa, dra, utmana. Det är jag glad för. Ibland vill själen annat och numera lyssnar jag på det. Det är jag också glad för! Mest glad för är jag att jag inte har några nojor kring kroppens utseende just nu. Själen mår ju bra.

Idag – pod i öronen, gympaskor på fötterna och en stor del av lunchtimmen utomhus.
Ikväll – bara fötter på mattan, Yogobe på skärmen och ro i själen.

#Beyoga365

Yogobe och #beyoga365, gruppen Jeanna och Veronica startade i och med utmaningen #yoga30d i somras har en ny utmaning för september. Öppen för alla, med målet att få en rutin på yogandet med hjälp av en liten stunds yoga varje dag. I facebook-gruppen finns instruktioner och videos, du behöver inte vara Yogobe-medlem för att delta. Det finns en hel del (gratis!!) filmer på Yogobes Youtube-kanal. Är du nyfiken på yoga och vill få in det i vardagen så är detta perfekt!

Denna första vecka är det solhälsningar som gäller. Igår hade jag tänkt rulla ut mattan direkt på morgonen men sov istället. Väldigt trött, det har varit en utmattande helg faktiskt. En sån där man skulle behöva en veckas semester efter! Det dröjde ända till eftermiddagen innan jag, smått ovilligt, ställde mig på mattan och körde en solhälsningssekvens på Yogobe.

Och där händer det. Det där lite magiska när en uttröttad hjärna bara fokuserar på rörelserna och andningen och en trött och stel kropp sakta mjukas upp. Inget stressas fram, bara byggs på, långsamt och fokuserat. Musklerna släpper efter lite mer för varje varv och kroppen hittar in i positionerna nästan automatiskt. Hälarna når golvet, lungorna samarbetar och det är energigivande och avslappnande på samma gång.

Då är yogan precis det som jag trodde att yoga kunde vara innan jag testade själv. Då förstår jag poängen med att yoga varje dag, om än väldigt kort. Då vill jag få alla att testa för det är som semester i skallen. Då känner jag mig som en yogi. Då är det alldeles, alldeles underbart!

image

image

image