Nya bloggar i mitt flöde

Fiat deluxe klagade häromsistens på bristen på länklistor i bloggar nuförtiden. Jag får erkänna att jag försökte få till det en gång för flera år sedan, misslyckades och har sedan inte försökt igen… * Men här kommer i alla fall lite länkkärlek i form av de nyare bloggarna i mitt flöde! Kanske lägger du till dem i ditt eget?!

Där Fiat deluxeär en. Har följt henne länge på Instagram och lyssnar slaviskt på En förbannad podd men hon har inte bloggat så aktivt på sistone. Nu är hon igång igen och jag hänger med! Jag gillar att hon skriver om helt himla vanligt familjeliv och om böcker och om hjärtefrågor. Det här inlägget om hennes son och hans tydligen provocerande frisyr är mycket läsvärt. Och efter det här inlägget är ”ta dig i buco nero” mitt nya favorituttryck!

Kattakvackär Fiats parhäst i bok-podden och hennes blogg har jag läst ett tag (älskade det här om den stora drömhetsen!). Nu har hon även återupplivat en gammal skönhetsblogg, Bjooti, som passar mig utmärkt. Beauty for dummies! Jag önskar mig ett dummies-inlägg om skönhetsvård med syror. För jag hänger inte med i utvecklingen = dummie.

Looking for Sara dök upp i mitt ”utforska”-flöde i Bloglovin´och efter att jag läst några inlägg insåg jag att hon förtjänades att läggas till i mitt flöde. Jag är faktiskt väldigt restriktiv med vad jag lägger till. Jag gillar inte mega-bloggar, influencers eller såna som triggar mig negativt på något sätt. Däremot gillar jag vardagsrealism och hjärta och personlighet. Och det får man här. När jag börjar följa en blogg frågar jag ofta en massa frågor för jag vill liksom veta bakgrunden, känna personen i fråga (det är inte helt ovanligt att jag har läst igenom hela arkivet i en blogg mvh cyberstalker). Och Sara svarade så beredvilligt i detta inlägg! Börja där, och stanna kvar sen.

Moderligt och egoistiskt råkade jag förbi på Instagram och fick feeling för. Och sen nämnde Alexandra att hon börjat blogga igen och en massa folk jag ”känner” på insta skrek samfälligt ”ÄNTLIGEN!!!”. Så då var jag ju tvungen att kolla in och så fastnade jag även där. Av samma anledningar som de ovan. Ärligt, personligt, riktigt. Liksom. Bra egenskaper för en blogg according to Beatatjata. Jag älskar när folk vågar skriva om det svåra, som här, och jag säger detsamma – att visa sig sårbar är viktigt och starkt.

Josefine Aamodt är allra nyast i mitt flöde. Tydligen har hon precis bytt namn från ”prinsessans dagbok” och Bloggkommentatorerna skrev om det (Bloggkommentatorerna är för övrigt ett bonustips om du som jag inte orkar följa alla ”kändisbloggar” men ändå vill få lite inblick i vad som händer i dem ibland!). Utöver tidigare uppräknade saker på vad jag gillar i en blogg kan vi lägga till – mammor. Alla är mammor ju! Kaka söker maka, obvi. Jag gillar att läsa sånt här, för den där influencer-tanken att man kan ha det bättre är liksom förödande ibland när man försöker rodda snabbmakaroner, sömnbrist och kräksjuka. Och då har jag inte ens barn med diabetes, det verkar vara så sjukt tufft! Extra kudos för att hon skrivit en så bra ”om mig”-sida att jag inte behövde ställa en massa nyfikna frågor i kommentarsfältet.

Jag borde lånat vackra bilder ifrån alla för att göra det här inlägget riktigt fint. Men jag sitter i norra Europas längsta tågkö och vill hellre kolla på Scandal på telefonen så priorities liksom. Det får bli ett hopkok från deras olika insta-konton istället:

Okej, en bild på mig också för symmetrin.

Tipsa gärna om bloggar du läser!

*Jag ska försöka igen! När jag har tid efter att ha skrivit detta superlånga inlägg. Vilket årtionde som helst alltså.

Myomy Studio

Det här inlägget kommer kännas sjukt reklamigt men jag har inte blivit ombedd att skriva det, jag får inte betalt eller tjänsten gratis. Jag är bara nöjd och vill tipsa, promise!

Back in the days, i bloggens begynnelse tipsade jag ofta om Marianne och MyomyTV. Många bra kettlebellpass, korrekta teknikbeskrivningar och bra inspiration för att bygga ihop egna pass. Minns ni? Sen försvann hon lite (gifte sig, flyttade) men har återuppstått i något uppdaterad form. Detta fick jag reda på när jag fick ett mail, uppenbarligen stod min mailadress kvar på någon gammal utskickslista.

Marianne har nämligen startat tjänsten Myomy Studio där man som medlem får tillgång till träningspass, instruktioner, en facebook-grupp med utbyte mellan medlemmar och med Marianne själv osv. Eftersom jag inför nyåret var sugen på hemmaträning i allmänhet och kettlebellträning i synnerhet så hoppade jag på.

Passar dig som:

  • Gärna vill träna hemma (även om det förstås går lika bra att göra allt på gym)
  • Har kettlebells och vet hur du ska använda dem någorlunda
  • Gärna har lite annan utrustning också (tex boll, TRX, någon pall att kliva upp på…) – men Marianne tipsar oftast om alternativa övningar i sina instruktionsfilmer.
  • Antingen vill ha ett helt färdigt program att följa ELLER vill komplettera ditt egna upplägg med ett par hemmapass per vecka.

Jag kommer fortsätta vara medlem ett tag till åtminstone. Jag har haft så kul denna första månad! Smarta, genomtänkta och effektiva pass. De flesta är 30 minuter långa men något pass per månad kan ta runt 45 minuter. Roliga kettlebellövningar som jag längtat efter – och några som jag aldrig testat tidigare. Kul med utbyte i Facebook-gruppen. Och nu till månad två fixade Marianne en ”push up master plan” efter att jag frågat miljoner frågor om just armhävningar…

Varje månad (baserat på när du blir medlem, det är inte kalendermånader) släpps 4 nya pass. Hur du väljer att utföra dem är upp till dig. Kanske kör du fyra pass i veckan, i fyra veckor. Kanske kompletterar du din gym- eller löpträning med ett par hemmapass. Det spelar ingen roll. Varje månad ”öppnas” nästa månad med fyra nya pass. Jag är alltså på månad 2 nu (Mix n Match Nostalgia). Om du skulle bli medlem skulle du komma åt månad 1 (Strength & Metcon  mash-up). Jag har redan sett en teaser för månad 3, som heter ”Mix n Match with glutes” så där måste jag också hänga på för, röva änna. Så himla gött att träna.

Jaja. Slut på reklamigt inlägg. In och kolla om ni är intresserade.

Träna med värk

Jag mår så mycket bättre i lederna nu! Trappar ner på kortisonet (nu på en tredjedel av ursprungsdosen) och det känns ändå okej. Tränade på gymmet i måndags och belastade händer och fingrar men hade inte mer ont efteråt. Har lite allmänvärk i kroppen och efter en heldag vid datorn igår ömmade handleder och tummar lite – men inte i närheten av hur det har varit. Jag väljer att ta ut glädjen i förskott och säger att skovet håller på att klinga av!

Jag har levt med reumatism i hela mitt liv (i alla fall sedan sjukdomen debuterade i 4-årsåldern) och jag är väldigt frisk. Nivå 1, någon som lever i stort sett opåverkad. Men visst lever jag med värk på olika sätt och ibland har jag lite värre skov som kräver särskilda insatser. Något som är väldigt viktigt för mig är att fortsätta träna även om jag har ont. Men givetvis krävs anpassningar. Här är några tips från en värkis till andra som kanske undrar över träning med värk!

Det får göra ont

Det är okej att träna med värk. Det är till och med okej att ta en värktablett innan för att kunna träna och att det gör lite mer ont efter träningen – de positiva effekterna överväger. Men givetvis måste du känna efter så att du inte får för ont eller tränar för hårt.

Lång uppvärmning

Jag värmer alltid upp noggrant med rörlighetsövningar och aktiveringsövningar. Att leda upp kroppen och värma upp varje led är viktigt även i friska perioder för att min kropp ska palla att träna ganska tungt. När jag har mer värk i kroppen lägger jag dock ännu mer tid på uppvärmningen och kompletterar rörligheten med en rejäl stund på crosstrainer för att bli helt varm i kroppen och få igång lite endorfiner. Endorfinerna lindrar smärta och gör att jag kan köra på rätt bra sen.

Anpassa

Det kanske inte är läge att satsa på rekord eller att ge sig ut på de hårdaste löpintervallerna. Det känner du förmodligen själv. Men det finns alltid något du kan göra. Crosstrainer eller roddmaskin om allt annat känns för stötigt. Styrkeövningar med lättare vikter. Rörlighet och aktivering. Gör händerna för ont för att greppa hantlar eller kettlebells – kör rumpövningar med gummiband eller testa vilka maskiner på gymmet som funkar. Är fotlederna svullna och stela? Passa på att suga musten ur axlar och armar, sätt dig på en bänk och jobba isolerande. Eller kolla upp restorative yoga på youtube om hela kroppen bara skriker efter vila.

Maxa det du kan maxa

Är du som jag så längtar du förmodligen efter supersvettiga backintervaller och en kropp som är helt matt efter ett tungt pass med skivstången. Men det kanske finns alternativ som ger samma endorfinrus och svettfaktor utan att vara för slitsamt för lederna? För mig funkar nästan alltid att köra intervaller på crosstrainer. Där kan jag maxa utan att belasta för mycket. Ibland kanske jag inte ens håller i ”stavarna” ifall händerna gör för ont. BFL- intervaller, tröskelpass och pyramid-intervaller är ett par favoriter, som funkar lika bra på löpband, roddmaskin eller cykel.

Ett litet OBS bara: Jag är inte någon doktor så detta är helt enkelt baserat på mina upplevelser och erfarenheter.

Q and A

Emma frågade så här i en kommentar:

Blir så inspirerad av dig och din träning men jag är långt därifrån. Har lätt för att skylla på mitt liv och att jag faktiskt inte orkar eller hinner, men du har ju också ett hektiskt liv. Ge mig tips! Pluggar på heltid med en 8 månaders bebis hemma, och sömnen är minst sagt sådär. Vi delar på föräldraledigheten (vilket innebär att jag försöker klämma in 100% på max 40% gällande plugg….) och jag pendlar drygt 3 h om dagen de två dagarna jag åker till skolan. Vissa veckor får jag till flera långpromenader och yoga andra gråter jag av trötthet när jag kommer innanför dörren och sover ikapp med bebis samtliga gånger dagtid, alltså tre… Jag vill klara av skolan då jag är färdig i juni men blir ju inte direkt piggare. Yogar med yogalärare en gång i veckan (riktigt fysisk hatha) och får till en del vardagsmotion. Sköter kosten iaf helt okej. Behöver bli bättre på att få i mig lite tillskott nu under bråda tider.
Åh, dela med dig av dina antistress-tips, träning man ORKAR och hur man lyckas med energin trots dålig sömn. Du har ju TREEEE barn 😉 Kram!!

Darling!

Du har en bebis som inte sover ordentligt än. Sov när du kan.

Alltid sömn först!

Sen kan du lägga till vardagsmotion. Och det gör du ju redan. PLUS yoga! OCH äter vettigt. Det är mer än jag gjorde med bebis. När bebis sover ska man sova alternativt kolla netflix och surfa på Instagram. Inte träna. Om du verkligen har energi över till något mer krävande än promenader (kanske när bebis sover lite mer) så börja göra promenaderna lite mer krävande. Du är ju ändå ute och rör dig liksom. Kanske till och med i träningskläder. Gör armhävningar mot någon bänk, gå utfallsgång (om du är såpass rehab:ad i kroppen vill säga). Kanske finns det något utegym? Min bästa grej senaste föräldraledigheten var att gå och lämna de stora barnen på skolan, ta en sväng om skogen med bebisen i vagnen och under vagnen hade jag min TRX. Då kunde jag stanna vid utegymmet eller vid random träd och köra lite styrketräning så länge bebisen i vagnen tillät (hon var vaken alltså, skulle knappast slösa de lugna sovstunderna på träning!).

Och om du verkligen, verkligen vill svettas mer någon gång i veckan – långpromenader i all ära men de tar ju tid. Lägg ungen på en filt och kör 20-25 minuter på vardagsrumsgolvet. Innan du ändå ska duscha typ. Med någon video på youtube eller eget hittepå (jag har lagt ut små filmer på Instagram med korta, intensiva pass). OBS! Givetvis utifrån den nivå din kropp är nu. Mammamage och knipträning och allt sånt där först.

Det är ditt första barn så lyssna på denna erfarna flerbarnsmor – i efterhand kommer du undra varför du stressade så med träningen och annat. Barnen sover allt bättre, energin återvänder, träningslusten likaså. Det där året eller vad det blir är liksom bara en blipp i det stora hela. Trust me!

Och anti-stress-tips? Netflix och chips. Det är i alla fall det som funkar bäst på mig. Håll till godo!

Så här vill jag minnas min föräldraledighet. Plus ganska mycket kaffe och Netflix.

Sommarkapsel

Fyra veckor på landet och bilen är knökfull. Barnstol, tvättkorg, tvättställning och diverse andra inköp som får bo kvar där ute sen. Själva klädpackningen är dock inte så stor. En rejäl resväska med kläder till oss fem. På Holmen finns tvättmaskin och en ”ha samma kläder i många dagar”-filosofi. I alla fall i vår familj…


De senaste åren har det verkligen blivit tydligt vad jag faktiskt använder på semestern. Innan överpackade jag jämt. Nu har jag:

1 par byxor. Lösa, svala, mörkblå chinos. På semestern går allt tajt bort!

2 par shorts. 

3 vita blusar. Förmodligen en för mycket men jag slängde med en lite finare ifall tillfälle till date night bjuds. De andra två är helt oömma ”slänga över bikinin och kleta in med chokladglass”. 

2 randiga skjortor. Älskar svala skjortor och blusar, de skyddar mig från solen och ser rätt klätt ut. 

2 vita T-shirts. Hade räckt med en inser jag nu. 

1 klänning. Enbart för att vi ska på konfirmation om några veckor, annars hade den inte åkt med. 

1 luvtröja med Holmen-brodyr. 

1 par vita tygskor. 

Temat är rätt tydligt. Marint, fräscht och enkelt. Enkel färgskala (som hela min garderob i och för sig). Blått, vitt och rosa.  Har inte ens med jacka hemifrån, jag lånar någon av mammas gamla om det regnar. Vanligtvis räcker det gott med luvtröjan som jacka. 

Så, tretton plagg inklusive skorna. En liten semesterkapsel som tar mig igenom det mesta den kommande månaden kan bjuda på. Utöver det har jag förstås underkläder, badkläder, pyjamaser och träningskläder. Just träningskapseln är en helt egen hög bestående av 12 delar inklusive mina nya Nike-pjucks… Så kanske är packningen inte fullt så slimmad som den skulle kunna vara! Men träna på semestern – det bästa jag vet ju!!

Analog planering


Fick en fråga (för superlängesen, sorry!) om hur jag planerar och gör listor och sådant som gör livet värt att leva. Mitt i allt det digitala har nämligen en del av mig aldrig släppt det analoga.

Min faktiska kalender är dock helt digital och synkad med en gemensam familjekalender (google calender) där vi skriver upp precis allt med förhoppningen att komma ihåg hälften. Alla tider på förskola och fritids. Barnafaderns varierande schema. Barnkalas och läkarbesök och gympapåsar och matsäck och trevligheter. Fungerar utmärkt och är alltid tillgänglig (tack o lov för smartphones!).

Vissa saker passar dock bättre att skriva ner för hand. Träningsplaneringen. Listor över vad jag vill göra eller önskar mig. Små noteringar om hur dagen eller veckan eller månaden eller året eller håret har varit.

Till detta använder jag en gammal filofax. Jag har ingen kalenderdel i den utan bara blanka eller linjerade blad i olika färger. Vissa har jag köpt (i bokhandlar där man kan köpa tillbehör till filofaxer), andra har jag klippt till själv och gjort hål i med en särskilt för syftet inköpt hålslag (nördigt va!).

Och sen fyller jag bara på. Och snart är den så full att jag får plocka ut lite framifrån och fylla på bakifrån. Givetvis sparar jag allt! Jag har varje dagbok och kalender från hela mitt liv kvar. Mycket oklart vad jag ska använda dem till men jag kommer aldrig göra mig av med dem frivilligt.

Jag kallar den ”Beatatjatas daily awesomeness journal” eftersom jag är en väldigt blygsam och ödmjuk person. Ibland har jag en vecka per blad. Ibland per uppslag. Ibland en månad per uppslag. Ibland är det listor, ibland dagboksanteckningar och citat. Jag älskar att bläddra igenom hashtaggar på Instagram för inspiration till upplägg, tex #bulletjournal och #rockyourhandwriting. Min handstil lämnar dock mycket att önska och oftare än inte är mina linjer krokiga och anteckningarna slarviga. Det spelar ingen större roll. Min lilla dagbok ger mig tillfredsställelse på olika sätt. Listmakaren får sitt. Den som vill bocka av listor får sitt. Dagboksskrivaren är nöjd och strukturfascisten förtjust.

Jag har dock inte gått all in på bullet journaling även om jag älskar att kolla på andras och inspireras. Lagom är bäst, anser jag!

Läsfredag

Läser ikapp så gott jag kan i bloggar och som vanligt är det några inlägg som triggar igång tankesnurran i skallen.

Som Johos inlägg ”Tacksam”, ett litet inlägg om att hon hade ont i magen och konstaterandet att hon är bortskämd med att nästan alltid må bra. Jag räknar mig själv som en frisk person men blir här påmind om att det finns andra som faktiskt mår bra nästan jämt. Som inte har någon ledvärk, som inte har nedsatt immunförsvar och därmed är förkylda titt som tätt, som inte dras med huvudvärk och annat. Det gör liksom ”alla andra”-kampen i mig lite mer nyanserad. Jag är knappast ensam om att inte ta med alla faktorer i beräkningen när jag jämför mig med ”alla andra”.

En ny blogg i mitt Bloglovin-flöde är Emma Hå som jag klickade mig in hos via någon länk någonstans. Det här inlägget om ”Den dubbla skammen i att gå ner i vikt” är ganska gammalt men väldigt intressant. Jag känner igen mig och håller med. Hur känner du?

Härom veckan surfade jag runt bland tjänsterna på Marias hemsida ”Ren Styrka” och funderade på om jag skulle kosta på mig ett kostupplägg eftersom jag är trött på att försöka tänka själv (och att mina tankar väldigt ofta är: ”Chips och kexchoklad”). Jag kom fram till att jag inte kan prioritera den kostnaden just nu. Sen läser jag att fina Cilla prioriterat helt rätt och anlitat just Maria. Så nu är jag rätt sugen igen… På chips alltså. (Skojar! På coachning förstås…)

(Fast jag är sugen på chips också. Så klart.)

Nu ska jag sortera barnkläder i allsköns storlekar, häpp!

Fredagsvikt och -tips

Ett helt hekto minus visade min våg imorse. Ett litet hekto mindre än förra veckan. Det är jag riktigt glad för, med tanke på pms-veckans bottenlösa hunger och härliga vätskeansamling. Nu känner jag mig oerhört peppad för kommande sisådär 100 dagar. De måste inte vara perfekta varenda en, de måste däremot vara medvetna.

Men nu till tipset! Kommer ni ihåg Amelie? Sjukgymnasten (fast nu heter det fysioterapeut) i Göteborg? Jag har tipsat om hennes blogg förr, sedan slutade hon blogga och nu är hon tillbaka som Vegomamman. Hon är ganska exakt i samma viktläge som jag efter graviditet (bara det att hennes bebis föddes flera månader efter min…) och skriver om mat och träning och sånt där. Som vi gillar. Dessutom om vegetarisk mat vilket är toppen för mig (och med mig menar jag mest Barnafadern) som lagar allt mer vegetariskt. I veckan lagade jag kikärtsgryta med jordnötssås, jättegod! Och precis den sortens rätt jag orkar laga. Få ingredienser, går görasketafort och är gött.

Så, in och hälsa på Amelie!

Tre tips för att träningen ska bli av

Vi har alla läst alla tips som finns när det gäller att få till träningen. Just do it, liksom. Ta på dig träningskläderna direkt på morgonen. Planera upp din vecka ordentligt. Tänk på hur skönt det är efteråt. Und so weiter. Men här kommer tre tips som kanske är lite mer okonventionella och som är bra exempel på de mind games jag kör på mig själv.

 

Vill du träna imorgon? Träna idag!

Eeeeh, vad? Jo men så här. Jag är aldrig så motiverad för nästa träningspass som precis efter ett träningspass! Då är jag så hög på livet att det känns som att jag vill träna konstant resten av livet. Eller åtminstone imorgon igen. Så chansen att jag faktiskt tränar imorgon blir större om jag tränar idag. For realz. I praktiken kan det innebära att jag har en svacka av någon sort men behöver kicka igång mig igen. Då kan jag köra valfritt myspass (tex crosstrainer medan jag tittar på tv-serie eller leka kettlebellsleken där jag bara lattjar med en massa olika övningar som jag tycker om) för att utlösa ett gäng endorfiner och få precis den där kicken som gör att jag tränar ”på riktigt” dagen därpå. Kanske köra ett gäng burpees innan du ändå ska in i duschen? Svettdansa med barnen eller katten? Vad som helst för att skapa lite pepp inför morgondagen!

Tvätta inte håret!

Alla vet ju att det är totalt meningslöst att tvätta håret om man inte tränat innan. Så därför undviker jag att tvätta håret efter träningspasset för då måste jag ju tvätta det imorgon och då måste jag träna först. Och så tränar jag, struntar i att tvätta håret igen för då måste jag ju träna dagen därpå också… Funkar like a charm! Fast jag har förstås rätt äckligt hår och lägger en hel del pengar på torrschampo. (Till slut måste jag förstås tvätta håret. Men då blir det så där irriterande rent och omedgörligt att jag måste svettas ner det igen för att få fason på det och vips får jag till ett pass av den anledningen!)

Muta med vila!

”Om jag tränar idag, om jag bara kommer igenom det här passet, om jag kör på nu – då får jag vila imorgon. Och ta sovmorgon och ha vanliga kläder på mig och göra något helt annat än att träna.” Så tänker jag rätt ofta. Men eftersom jag funkar enligt punkt ett i den här listan så blir det träning nästa dag också! Och så rullar det på.

 

Erkänn smart! Borde för sjutton få något slags Nobelpris i träningsmotivation.

 

image
Ett mer konventionellt tips. Jazz hands. Funkar varje gång.

Ägglatte

För några år sedan var det en massa snack om ägglatte i min bloggosfär. Kom aldrig för mig att testa då men när den sök upp på Instagram häromdagen så blev det av!

2-3 tsk kokosolja smälts i micron till flytande. Sedan mixar man (stavmixer) ner ett ägg, fyller på med kaffe och tex kanel eller kardemumma. Jag hade även lite varm mjölk i eftersom jag brukar dricka kaffe med mjölk.

Det smakade blaskigt kaffe. Eller blask med lite kaffesmak.

image
Vill ni veta mer om boken (eller om andra böcker) så kolla in instagram och #beatatjataläser

Funderar på om jag gjorde fel någonstans eller om jag helt enkelt ska köra typ dubbel espresso i? Skippa mjölk? Mer krydda? Kanske nescafe istället för att kunna öka styrkan?

Testa igen ska jag för det var inte äckligt och smakade inte som mixat ägg och olja… om bara jag får upp kaffesmaken så var det som len och gräddig latte. Och mätt blev jag! Gillar drickbara mellanmål och just nu är det för kallt för smoothies.

Har ni testat er fram till den perfekta ägglatten? Do tell!