Q and A

Emma frågade så här i en kommentar:

Blir så inspirerad av dig och din träning men jag är långt därifrån. Har lätt för att skylla på mitt liv och att jag faktiskt inte orkar eller hinner, men du har ju också ett hektiskt liv. Ge mig tips! Pluggar på heltid med en 8 månaders bebis hemma, och sömnen är minst sagt sådär. Vi delar på föräldraledigheten (vilket innebär att jag försöker klämma in 100% på max 40% gällande plugg….) och jag pendlar drygt 3 h om dagen de två dagarna jag åker till skolan. Vissa veckor får jag till flera långpromenader och yoga andra gråter jag av trötthet när jag kommer innanför dörren och sover ikapp med bebis samtliga gånger dagtid, alltså tre… Jag vill klara av skolan då jag är färdig i juni men blir ju inte direkt piggare. Yogar med yogalärare en gång i veckan (riktigt fysisk hatha) och får till en del vardagsmotion. Sköter kosten iaf helt okej. Behöver bli bättre på att få i mig lite tillskott nu under bråda tider.
Åh, dela med dig av dina antistress-tips, träning man ORKAR och hur man lyckas med energin trots dålig sömn. Du har ju TREEEE barn 😉 Kram!!

Darling!

Du har en bebis som inte sover ordentligt än. Sov när du kan.

Alltid sömn först!

Sen kan du lägga till vardagsmotion. Och det gör du ju redan. PLUS yoga! OCH äter vettigt. Det är mer än jag gjorde med bebis. När bebis sover ska man sova alternativt kolla netflix och surfa på Instagram. Inte träna. Om du verkligen har energi över till något mer krävande än promenader (kanske när bebis sover lite mer) så börja göra promenaderna lite mer krävande. Du är ju ändå ute och rör dig liksom. Kanske till och med i träningskläder. Gör armhävningar mot någon bänk, gå utfallsgång (om du är såpass rehab:ad i kroppen vill säga). Kanske finns det något utegym? Min bästa grej senaste föräldraledigheten var att gå och lämna de stora barnen på skolan, ta en sväng om skogen med bebisen i vagnen och under vagnen hade jag min TRX. Då kunde jag stanna vid utegymmet eller vid random träd och köra lite styrketräning så länge bebisen i vagnen tillät (hon var vaken alltså, skulle knappast slösa de lugna sovstunderna på träning!).

Och om du verkligen, verkligen vill svettas mer någon gång i veckan – långpromenader i all ära men de tar ju tid. Lägg ungen på en filt och kör 20-25 minuter på vardagsrumsgolvet. Innan du ändå ska duscha typ. Med någon video på youtube eller eget hittepå (jag har lagt ut små filmer på Instagram med korta, intensiva pass). OBS! Givetvis utifrån den nivå din kropp är nu. Mammamage och knipträning och allt sånt där först.

Det är ditt första barn så lyssna på denna erfarna flerbarnsmor – i efterhand kommer du undra varför du stressade så med träningen och annat. Barnen sover allt bättre, energin återvänder, träningslusten likaså. Det där året eller vad det blir är liksom bara en blipp i det stora hela. Trust me!

Och anti-stress-tips? Netflix och chips. Det är i alla fall det som funkar bäst på mig. Håll till godo!

Så här vill jag minnas min föräldraledighet. Plus ganska mycket kaffe och Netflix.

Sommarkapsel

Fyra veckor på landet och bilen är knökfull. Barnstol, tvättkorg, tvättställning och diverse andra inköp som får bo kvar där ute sen. Själva klädpackningen är dock inte så stor. En rejäl resväska med kläder till oss fem. På Holmen finns tvättmaskin och en ”ha samma kläder i många dagar”-filosofi. I alla fall i vår familj…


De senaste åren har det verkligen blivit tydligt vad jag faktiskt använder på semestern. Innan överpackade jag jämt. Nu har jag:

1 par byxor. Lösa, svala, mörkblå chinos. På semestern går allt tajt bort!

2 par shorts. 

3 vita blusar. Förmodligen en för mycket men jag slängde med en lite finare ifall tillfälle till date night bjuds. De andra två är helt oömma ”slänga över bikinin och kleta in med chokladglass”. 

2 randiga skjortor. Älskar svala skjortor och blusar, de skyddar mig från solen och ser rätt klätt ut. 

2 vita T-shirts. Hade räckt med en inser jag nu. 

1 klänning. Enbart för att vi ska på konfirmation om några veckor, annars hade den inte åkt med. 

1 luvtröja med Holmen-brodyr. 

1 par vita tygskor. 

Temat är rätt tydligt. Marint, fräscht och enkelt. Enkel färgskala (som hela min garderob i och för sig). Blått, vitt och rosa.  Har inte ens med jacka hemifrån, jag lånar någon av mammas gamla om det regnar. Vanligtvis räcker det gott med luvtröjan som jacka. 

Så, tretton plagg inklusive skorna. En liten semesterkapsel som tar mig igenom det mesta den kommande månaden kan bjuda på. Utöver det har jag förstås underkläder, badkläder, pyjamaser och träningskläder. Just träningskapseln är en helt egen hög bestående av 12 delar inklusive mina nya Nike-pjucks… Så kanske är packningen inte fullt så slimmad som den skulle kunna vara! Men träna på semestern – det bästa jag vet ju!!

Analog planering


Fick en fråga (för superlängesen, sorry!) om hur jag planerar och gör listor och sådant som gör livet värt att leva. Mitt i allt det digitala har nämligen en del av mig aldrig släppt det analoga.

Min faktiska kalender är dock helt digital och synkad med en gemensam familjekalender (google calender) där vi skriver upp precis allt med förhoppningen att komma ihåg hälften. Alla tider på förskola och fritids. Barnafaderns varierande schema. Barnkalas och läkarbesök och gympapåsar och matsäck och trevligheter. Fungerar utmärkt och är alltid tillgänglig (tack o lov för smartphones!).

Vissa saker passar dock bättre att skriva ner för hand. Träningsplaneringen. Listor över vad jag vill göra eller önskar mig. Små noteringar om hur dagen eller veckan eller månaden eller året eller håret har varit.

Till detta använder jag en gammal filofax. Jag har ingen kalenderdel i den utan bara blanka eller linjerade blad i olika färger. Vissa har jag köpt (i bokhandlar där man kan köpa tillbehör till filofaxer), andra har jag klippt till själv och gjort hål i med en särskilt för syftet inköpt hålslag (nördigt va!).

Och sen fyller jag bara på. Och snart är den så full att jag får plocka ut lite framifrån och fylla på bakifrån. Givetvis sparar jag allt! Jag har varje dagbok och kalender från hela mitt liv kvar. Mycket oklart vad jag ska använda dem till men jag kommer aldrig göra mig av med dem frivilligt.

Jag kallar den ”Beatatjatas daily awesomeness journal” eftersom jag är en väldigt blygsam och ödmjuk person. Ibland har jag en vecka per blad. Ibland per uppslag. Ibland en månad per uppslag. Ibland är det listor, ibland dagboksanteckningar och citat. Jag älskar att bläddra igenom hashtaggar på Instagram för inspiration till upplägg, tex #bulletjournal och #rockyourhandwriting. Min handstil lämnar dock mycket att önska och oftare än inte är mina linjer krokiga och anteckningarna slarviga. Det spelar ingen större roll. Min lilla dagbok ger mig tillfredsställelse på olika sätt. Listmakaren får sitt. Den som vill bocka av listor får sitt. Dagboksskrivaren är nöjd och strukturfascisten förtjust.

Jag har dock inte gått all in på bullet journaling även om jag älskar att kolla på andras och inspireras. Lagom är bäst, anser jag!

Läsfredag

Läser ikapp så gott jag kan i bloggar och som vanligt är det några inlägg som triggar igång tankesnurran i skallen.

Som Johos inlägg ”Tacksam”, ett litet inlägg om att hon hade ont i magen och konstaterandet att hon är bortskämd med att nästan alltid må bra. Jag räknar mig själv som en frisk person men blir här påmind om att det finns andra som faktiskt mår bra nästan jämt. Som inte har någon ledvärk, som inte har nedsatt immunförsvar och därmed är förkylda titt som tätt, som inte dras med huvudvärk och annat. Det gör liksom ”alla andra”-kampen i mig lite mer nyanserad. Jag är knappast ensam om att inte ta med alla faktorer i beräkningen när jag jämför mig med ”alla andra”.

En ny blogg i mitt Bloglovin-flöde är Emma Hå som jag klickade mig in hos via någon länk någonstans. Det här inlägget om ”Den dubbla skammen i att gå ner i vikt” är ganska gammalt men väldigt intressant. Jag känner igen mig och håller med. Hur känner du?

Härom veckan surfade jag runt bland tjänsterna på Marias hemsida ”Ren Styrka” och funderade på om jag skulle kosta på mig ett kostupplägg eftersom jag är trött på att försöka tänka själv (och att mina tankar väldigt ofta är: ”Chips och kexchoklad”). Jag kom fram till att jag inte kan prioritera den kostnaden just nu. Sen läser jag att fina Cilla prioriterat helt rätt och anlitat just Maria. Så nu är jag rätt sugen igen… På chips alltså. (Skojar! På coachning förstås…)

(Fast jag är sugen på chips också. Så klart.)

Nu ska jag sortera barnkläder i allsköns storlekar, häpp!

Fredagsvikt och -tips

Ett helt hekto minus visade min våg imorse. Ett litet hekto mindre än förra veckan. Det är jag riktigt glad för, med tanke på pms-veckans bottenlösa hunger och härliga vätskeansamling. Nu känner jag mig oerhört peppad för kommande sisådär 100 dagar. De måste inte vara perfekta varenda en, de måste däremot vara medvetna.

Men nu till tipset! Kommer ni ihåg Amelie? Sjukgymnasten (fast nu heter det fysioterapeut) i Göteborg? Jag har tipsat om hennes blogg förr, sedan slutade hon blogga och nu är hon tillbaka som Vegomamman. Hon är ganska exakt i samma viktläge som jag efter graviditet (bara det att hennes bebis föddes flera månader efter min…) och skriver om mat och träning och sånt där. Som vi gillar. Dessutom om vegetarisk mat vilket är toppen för mig (och med mig menar jag mest Barnafadern) som lagar allt mer vegetariskt. I veckan lagade jag kikärtsgryta med jordnötssås, jättegod! Och precis den sortens rätt jag orkar laga. Få ingredienser, går görasketafort och är gött.

Så, in och hälsa på Amelie!

Tre tips för att träningen ska bli av

Vi har alla läst alla tips som finns när det gäller att få till träningen. Just do it, liksom. Ta på dig träningskläderna direkt på morgonen. Planera upp din vecka ordentligt. Tänk på hur skönt det är efteråt. Und so weiter. Men här kommer tre tips som kanske är lite mer okonventionella och som är bra exempel på de mind games jag kör på mig själv.

 

Vill du träna imorgon? Träna idag!

Eeeeh, vad? Jo men så här. Jag är aldrig så motiverad för nästa träningspass som precis efter ett träningspass! Då är jag så hög på livet att det känns som att jag vill träna konstant resten av livet. Eller åtminstone imorgon igen. Så chansen att jag faktiskt tränar imorgon blir större om jag tränar idag. For realz. I praktiken kan det innebära att jag har en svacka av någon sort men behöver kicka igång mig igen. Då kan jag köra valfritt myspass (tex crosstrainer medan jag tittar på tv-serie eller leka kettlebellsleken där jag bara lattjar med en massa olika övningar som jag tycker om) för att utlösa ett gäng endorfiner och få precis den där kicken som gör att jag tränar ”på riktigt” dagen därpå. Kanske köra ett gäng burpees innan du ändå ska in i duschen? Svettdansa med barnen eller katten? Vad som helst för att skapa lite pepp inför morgondagen!

Tvätta inte håret!

Alla vet ju att det är totalt meningslöst att tvätta håret om man inte tränat innan. Så därför undviker jag att tvätta håret efter träningspasset för då måste jag ju tvätta det imorgon och då måste jag träna först. Och så tränar jag, struntar i att tvätta håret igen för då måste jag ju träna dagen därpå också… Funkar like a charm! Fast jag har förstås rätt äckligt hår och lägger en hel del pengar på torrschampo. (Till slut måste jag förstås tvätta håret. Men då blir det så där irriterande rent och omedgörligt att jag måste svettas ner det igen för att få fason på det och vips får jag till ett pass av den anledningen!)

Muta med vila!

”Om jag tränar idag, om jag bara kommer igenom det här passet, om jag kör på nu – då får jag vila imorgon. Och ta sovmorgon och ha vanliga kläder på mig och göra något helt annat än att träna.” Så tänker jag rätt ofta. Men eftersom jag funkar enligt punkt ett i den här listan så blir det träning nästa dag också! Och så rullar det på.

 

Erkänn smart! Borde för sjutton få något slags Nobelpris i träningsmotivation.

 

image
Ett mer konventionellt tips. Jazz hands. Funkar varje gång.

Ägglatte

För några år sedan var det en massa snack om ägglatte i min bloggosfär. Kom aldrig för mig att testa då men när den sök upp på Instagram häromdagen så blev det av!

2-3 tsk kokosolja smälts i micron till flytande. Sedan mixar man (stavmixer) ner ett ägg, fyller på med kaffe och tex kanel eller kardemumma. Jag hade även lite varm mjölk i eftersom jag brukar dricka kaffe med mjölk.

Det smakade blaskigt kaffe. Eller blask med lite kaffesmak.

image
Vill ni veta mer om boken (eller om andra böcker) så kolla in instagram och #beatatjataläser

Funderar på om jag gjorde fel någonstans eller om jag helt enkelt ska köra typ dubbel espresso i? Skippa mjölk? Mer krydda? Kanske nescafe istället för att kunna öka styrkan?

Testa igen ska jag för det var inte äckligt och smakade inte som mixat ägg och olja… om bara jag får upp kaffesmaken så var det som len och gräddig latte. Och mätt blev jag! Gillar drickbara mellanmål och just nu är det för kallt för smoothies.

Har ni testat er fram till den perfekta ägglatten? Do tell!

Att vara flyktingguide

Jag kan tänka mig att det finns lika många olika regler som det finns kommuner. Det heter säkert olika saker också. Men jag tänkte att några av er kanske har tänkt tanken att ni skulle vilja hjälpa till på något sätt. Med något annat än att swisha över pengar eller samla ihop lite kläder till en insamling. Om du tänkt den tanken kanske jag kan sänka tröskeln lite åt dig?

Jag fick via en engagerad vän reda på att kommunen sökte frivilliga som kunde hjälpa till med de flyktingar som kommer hit till vårt samhälle. De första kom för några veckor sedan, det har förstås inte varit samma akuta tryck här som i storstäderna. På kommunens hemsida fanns ett formulär att fylla i och det gjorde jag, snabbt och lätt. Strax därefter fick jag ett mail ifrån integrationssamordnaren här i kommunen som bjöd in till ett informationsmöte. Jag kunde inte gå på det eftersom jag jobbade men bad att få information i efterhand och lämnade mina kontaktuppgifter för att bli uppsatt på listan över det som här kallas flyktingguider.

Efter mötet fick alla flyktingguider ett mail ifrån en av de frivilliga som tagit på sig rollen som frivilligsamordnare. Hon beskrev de omedelbara behoven vad gällde kläder och hygienartiklar och vad de behövde hjälp med aktivitetsmässigt. Varje vardagsförmiddag har de språkcafé och dit är vi alltid välkomna för att umgås. De har lärare som sköter själva lektionerna men social samvaro är också viktigt. Eftersom det finns en barnfamilj bland de nyanlända så behöver de hjälp med barnvakt i lekrummet så att båda föräldrarna kan vara med på lektioner.

Eftersom min man och jag just nu delar på föräldraledigheten är någon av oss hemma på dagtid och har ju en drös egna barn att sysselsätta. Perfekt kombination!

Mitt första möte med mamma, storasyster och lillebror var för ett par veckor sedan. Jag lastade in mina två minsta i bilen och åkte ut till boendet där jag hämtade upp dem (himla bra med sjusitsig bil!). Vi åkte sedan till öppna förskolan där vi spenderade en rolig förmiddag. Barnen härjade runt, vi sjöng och fikade och kommunicerade så gott vi kunde med kroppsspråk och enstaka ord på engelska. Vi var föräldrar med barn bland andra föräldrar med barn. Det är faktiskt inte mer komplicerat än så.

Sedan dess har vi träffats flera gånger. Vi har varit ute på boendet och hjälpt till med adventspynt och pepparkakshusbygge.  Let me tell you – att ha med en bebis (och barn överhuvudtaget) är en sådan hit. Liten for från famn till famn, gosad och lekt med och fotograferad. Lockade fram stora leenden i trötta ansikten. De större barnen kladdade smarties och skumtomtar på pepparkakshuset med hjälp av nya vänner som lärde dem ord på arabiska. Barnafadern har varit med på språkcaféet och passat barnen. Idag hade vi play date hemma hos oss. Lekte, fikade och lärde känna varandra bättre – tack vare google translate. Jag har lärt mig att lampa, musik och tårta heter ungefär samma sak på arabiska och med det kommer man ju ganska långt!

Det här är inget svårt. Det här är inget självuppoffrande. Det här är inget jag vill ha en klapp på huvudet för. Det är roligt! Det är givande! Det är social samvaro precis som vilken som helst (förutom just google translate då). Så har du tänkt tanken börja med att kolla upp din kommuns hemsida. Hittar du inget där så ring och fråga efter integrationssamordnaren. Det är troligt att det redan finns frivilliga organiserade. I större städer vet jag att olika boenden har egna facebook-sidor osv. För er som bor i Göteborgs-området tipsar jag om ”Vi vill hjälpa i Göteborg”.

 
image

Vi dricker kaffe och äter pepparkakor. Jag har lagt till arabiska på ipaden och google translate hjälper oss att kommunicera. Hon är 34 år och tvåbarnsmamma. Hon har nio syskon och tycker att två egna barn är fullt tillräckligt. Två av hennes bröder är i Stockholm, hon längtar efter dem. De har korsat tio länder för att komma hit. De vet inte om de får vara kvar. Hon går ut i stormen Helga och när jag kurar ihop mig mot vinden och regnet så sträcker hon på sig, tar ett djupt andetag och säger att hon älskar kylan.

Strong curves workout sheet

Jag jobbar på med mina första veckor i Strong Curves nybörjarprogram. Det tar tid pga förkylningar men det går ändå framåt, jag tycker att jag hittar rätt rörelse och kan köra bra på de flesta övningar. Har nu kommit till tredje veckan och har ökat i alla övningar sedan starten. Känns bra!

Fick en fråga hur jag gör för att komma ihåg passen när jag är på gymmet – tar jag med mig boken?

Nej. Jag hittade pdf:er på passen online och skrev ut dem. Med rutor för att fylla i hur det går. Egentligen är de designade för att man ska ha ett papper per pass och använda en ruta per set men så mycket plats behöver inte jag. Jag använder en kolumn per pass, har lagt till en egen kolumn i kanten och kan därmed ha ett papper per 4-veckorsperiod istället. Jag har också plitat ner ett hemmaalternativ i ena marginalen eftersom jag inte kör på gymmet varje gång. Är kanske lite kladdigt men JAG ser ju det jag behöver se!

Längst ner på den här sidan finns länk till pdf:erna. Kan ju vara lite inspiration till er som är nyfikna på Strong Curves men inte känner för att läsa boken.

image

Lästips för höstkvällarna

Här kommer ett par bloggar som jag inte tror att jag tipsat om tidigare. De har det gemensamt att de absolut skriver om träning emellanåt, det är tränande människor bakom skärmen, men det är ofta finare, djupare, mer berörande texter än ni hittar här (såvida ni inte tycker att jag skriver fina, djupa och berörande inlägg för i så fall är det givetvis sant…)

Pekingmamman är inte ifrån Peking utan bor i…ja, var är det nu… Uppsala? Eller Linköping? Är jag ens i rätt del av Sverige?! *skyller på tröttma”. Hon har en hög med ungar, är musiklärare, springer gärna och formulerar sig precis så fint kring tro som jag vill kunna göra. Fun fact – för ett par år sedan var jag på Ikea i Jönköping med kidsen och hörde då ett ”Hej…Beatatjata…”. Det var Pekingmamman i egen hög person! Liten värld osv osv.

Känner ni Kerstin? Hon är en sån där überenergisk crossfit-typ, yogi och trebarnsmamma. Som jobbar skift och är instruktör i typ allt och råkade köpa en lägenhet för att renovera och sälja vidare ”bara så där”. Som verkar så lycklig med sin Mr Handsome (extra välförtjänt efter vad som verkar vara rövhål till kille innan). Ibland är det vardag och kärlek och skratt, ibland är det väldigt mörkt. Och ärligt. I somras skrev hon om att vara HSP och jag kände igen mig så sjukt mycket. Läste därefter boken ”Drunkna inte i dina känslor” och kände igen mig ännu mer. Förklarar ett och annat. Nej förresten, förklarar nästan allt.

Varsågod och läs!