Träningsåret 2017 och planerna för 2018

Under 2017 tränade jag 184 pass. Det är ganska exakt varannan dag, i snitt. Det får man la vara nöjd med (men 2016 tränade jag 253 pass. Just sayin´.).

I snitt varade varje pass 42 minuter och jag når absolut de rekommenderade nivåerna för fysisk aktivitet. Detta gäller träningspass som powerwalks, styrketräning, intervaller och cirkelträning. Morgonyogan, lunchpromenaderna osv registrerar jag inte som träning utan räknar som vardagsmotion.

Jag tränade allra mest i januari (nystartskänslan?!) och i juli (semesterkänslan!). Slutet på året var inte mycket att hänga i plastgranen men ändå. Jag överlevde det tuffaste reumatiska skovet i vuxen ålder.

Allra mest tränar jag styrketräning! Det tycker jag är gött. Sen är det mycket crosstrainer i årets sammanfattning – under våren berodde det på min skadade fot, under hösten på grund av min reumatiska kropp. Kanske inte ska göra mig av med det där åbäket än…

När jag blir lite deppig över alla pass jag INTE tränade så påminner jag mig om:

  • att jag är en tränande person! Som i snitt tränar varannan dag, året om. Det går lite upp och det går lite ner pga Livet men jag slutar inte. Aldrig att jag slutar.
  • att jag persat i både bänkpress och marklyft under året. Det är inte kattskit!
  • att det är sjukt ocharmigt att vara deppig över saker som träning. Visst är det bra och viktigt men det är ju liksom bara träning…

2018 då? I sann ”less means more”-anda kommer jag inte sätta upp några särskilda träningsmål alls. Jag behöver frigöra tid och energi åt andra saker. Allt får liksom inte plats! Träningen kommer flyta på ändå, gotte-träning. Men inga särskilda upplägg, inga särskilda mål. Åtminstone inte första halvåret, sen får jag utvärdera! Jag ämnar fortfarande träna cirka 4 pass i veckan (styrketräning, kettlebells osv) och jag vill vara aktiv varje dag (yoga, promenera, leka osv) men det blir som det blir. Feeling och dagsform får avgöra. Visst låter det härligt!

Okej, helt har jag inte slutat med mål och sånt… I appen Traininggoal har jag startat en utmaning för hela året för att trigga fysisk aktivitet i vardagen, inklusive all ”vanlig” träning också. 500 aktiviteter på ett år! Då får jag alltså räkna morgonyogan och lunchpromenaden också, det har jag inte bokfört på något sätt tidigare.

Och så råkade jag visst nyårslova att jag ska kunna göra armhävningar under 2018…

Men utöver det, inga mål ;-).

Träna med värk

Jag mår så mycket bättre i lederna nu! Trappar ner på kortisonet (nu på en tredjedel av ursprungsdosen) och det känns ändå okej. Tränade på gymmet i måndags och belastade händer och fingrar men hade inte mer ont efteråt. Har lite allmänvärk i kroppen och efter en heldag vid datorn igår ömmade handleder och tummar lite – men inte i närheten av hur det har varit. Jag väljer att ta ut glädjen i förskott och säger att skovet håller på att klinga av!

Jag har levt med reumatism i hela mitt liv (i alla fall sedan sjukdomen debuterade i 4-årsåldern) och jag är väldigt frisk. Nivå 1, någon som lever i stort sett opåverkad. Men visst lever jag med värk på olika sätt och ibland har jag lite värre skov som kräver särskilda insatser. Något som är väldigt viktigt för mig är att fortsätta träna även om jag har ont. Men givetvis krävs anpassningar. Här är några tips från en värkis till andra som kanske undrar över träning med värk!

Det får göra ont

Det är okej att träna med värk. Det är till och med okej att ta en värktablett innan för att kunna träna och att det gör lite mer ont efter träningen – de positiva effekterna överväger. Men givetvis måste du känna efter så att du inte får för ont eller tränar för hårt.

Lång uppvärmning

Jag värmer alltid upp noggrant med rörlighetsövningar och aktiveringsövningar. Att leda upp kroppen och värma upp varje led är viktigt även i friska perioder för att min kropp ska palla att träna ganska tungt. När jag har mer värk i kroppen lägger jag dock ännu mer tid på uppvärmningen och kompletterar rörligheten med en rejäl stund på crosstrainer för att bli helt varm i kroppen och få igång lite endorfiner. Endorfinerna lindrar smärta och gör att jag kan köra på rätt bra sen.

Anpassa

Det kanske inte är läge att satsa på rekord eller att ge sig ut på de hårdaste löpintervallerna. Det känner du förmodligen själv. Men det finns alltid något du kan göra. Crosstrainer eller roddmaskin om allt annat känns för stötigt. Styrkeövningar med lättare vikter. Rörlighet och aktivering. Gör händerna för ont för att greppa hantlar eller kettlebells – kör rumpövningar med gummiband eller testa vilka maskiner på gymmet som funkar. Är fotlederna svullna och stela? Passa på att suga musten ur axlar och armar, sätt dig på en bänk och jobba isolerande. Eller kolla upp restorative yoga på youtube om hela kroppen bara skriker efter vila.

Maxa det du kan maxa

Är du som jag så längtar du förmodligen efter supersvettiga backintervaller och en kropp som är helt matt efter ett tungt pass med skivstången. Men det kanske finns alternativ som ger samma endorfinrus och svettfaktor utan att vara för slitsamt för lederna? För mig funkar nästan alltid att köra intervaller på crosstrainer. Där kan jag maxa utan att belasta för mycket. Ibland kanske jag inte ens håller i ”stavarna” ifall händerna gör för ont. BFL- intervaller, tröskelpass och pyramid-intervaller är ett par favoriter, som funkar lika bra på löpband, roddmaskin eller cykel.

Ett litet OBS bara: Jag är inte någon doktor så detta är helt enkelt baserat på mina upplevelser och erfarenheter.

Stark schmark

Förra hösten, 2016, hade jag styrkefokus. Efter ett år med mammaträning efter Litens födelse var jag redo för ett mer utmanande program och satsade på att bli starkare i grundövningarna marklyft och bänkpress. Det gick rätt bra. Jag hade målen inom räckhåll.

Och sen fick jag influensa.

Två veckor utan träning i början av december och sen fick jag börja om på lite lägre vikter. Det bidde ingen målgång innan nyår och sen gick jag över till lite andra träningsprogrammeringar och sen pajade jag foten med en rejäl stukning, remember? Oh well, nya tag denna höst!

För hösten 2017 skulle jag bli ännu starkare! Samma mål i grunden, marka kroppsvikten (75-80 kg), persa i bänken och jobba lite mer med böjen. Det gick rätt bra! Jag persade i bänken tidigare i höstas och flyttade fram målsnöret en bit. Lyckades bra med sumomark häromsistens och baxade upp 75 kg. Tänkte att 80 kg innan nyår blir lätt som en plätt.

Och sen fick jag en reumatisk käftsmäll som heter duga.

Och jag känner mig så himla failig!! Som att jag aldrig når de mål jag sätter upp. Vilket jag i och för sig inte gör. Men det är ju inte mitt fel! Vare sig influensa eller inflammerade leder går att råda över. Men ändå. Det går troll i mina ”starka höstar”.

Hashtag fail, hashtag självömkan, hashtag gnäll.

Sumomark
Vem är det här ens? Kolla vilken fet stång hon lattjar med! Jag vill också!!

 

Sumomark (räknas det som vanliga marklyft?!)

Jag satte ett nytt PB (personbästa) idag. I marklyft. Fast jag är osäker på om det ”räknas” för det var sumomark. I och för sig tangerade jag mitt tidigare PB i vanligt marklyft också så allt sammantaget – stark lördag. Det viktigaste av allt är dock att marklyftspoletten äntligen trillade ner!

Jag älskar att läsa race reports från olika springlopp trots att jag inte springer själv. Så här kommer en nördig dead lift report medan jag fortfarande svävar på träningsglädjens endorfiner. Håll till godo!

Det var ett sånt där härligt lördagspass med gott om tid, efter en god natts sömn. Var först på tennislek med Mellan och sprang mig lagom varm och svettig med bollar. Väl på gymmet körde jag därför direkt på med diverse aktiveringsövningar för rumpa, skuldror och bål. En kvart med det och några uppvärmningsset av marklyft med kettlebell och sedan gick jag på stången.

Jag började med vanliga marklyft men påminde mig om ett tips jag fick på instagram för några veckor sedan. En följare (och tillika min kollega som styrkelyfter sjuka vikter) rekommenderade mig att köra sumomark för att hitta till den där press-känslan i marklyftet. Att man liksom pressar ner fötterna ”genom” golvet snarare än att lyfta stången med hjälp av ryggen.

Jag har testat sumomark tidigare. I våras när jag stukade foten körde jag sumo eftersom vinkeln kändes bättre för den skadade foten. Då körde jag betydligt lättare vikter men jag kände mig ändå säker på själva rörelsen. Idag testade jag därför med samma vikt som jag kört 5×5 i vanliga mark på sistone – 60 kg.

Och det var lätt. Kändes betydligt lättare än vanligt marklyft. Lyftet blir lite kortare antar jag, med benen så brett isär. Men framförallt upplevde jag att aktiveringen blev tydligare.

Jag lastade på från 60 kg till 65 kg. Fortfarande lätt. 70 kg, mitt tidigare PB för (vanligt) marklyft – kunde köra 4 reps. Testade på 75 kg – klarade 2 repetitioner! Givetvis kunde jag inte stanna där utan försökte maxa på 80 kg men där var det stopp. Stången lättade knappt från marken och jag valde att backa istället för att testa igen. Jag borde ha det i mig men hade nog tröttat ut mig lite för mycket vid det laget.

Sumomark med 75 kilo. Två repetitioner på denna vikt!

Efter några minuters vila testade jag ett vanligt marklyft på 75 kg. Stången lättade från marken men jag lyckades inte dra upp den hela vägen. På 70 kg gick det dock. Tangerade alltså mitt PB från november 2016.

Kom nästan halvvägs på 75 kg (vanligt marklyft) i alla fall. Förbättring! Ge mig några veckor så…

Jag fortsatte sedan med sumomark på 70 kg (3 reps), 65 kg (2×5 reps) och 60 kg (3×8 reps). Och där någonstans hände något. Plötsligt kände jag den där känslan som folk sagt åt mig att sträva efter. När det är benen som pressar ifrån, nästan igenom, golvet, alla muskler är aktiverade och hela den bakre kedjan jobbar som en enhet. Så himla coolt! Jag testade ett par set med vanliga mark (på 60 och 50 kg) och fick samma känsla där.

Marklyft i 45 minuter – jag var (och är) helt slut efteråt. Men lycklig. Ser fram emot att jobba vidare på denna rörelse och känsla framöver. Definitivt köra mer sumo. Men räknas det som marklyft? För i så fall satte jag nytt PB idag med de där 75-kiloslyften. Och om det nu inte räknas så var det ändå ett rekord, i sumomark. Heja mig!

Sweat (with Kayla och lite annat fölk)


Oktober har varit och kommer vara lite hej baberiba för livspusslet så därför bestämde jag mig tidigt för att gotteträna lite mer (alltså utan superfokus och detaljerat upplägg). Förra veckan fick jag den briljanta idéen att testa några av de träningsappar som finns. Få lite inspiration, lattja lite, utvärdera.

Först ut var en gratisvecka på Sweat med Kayle Itsines. Denna vecka tänker jag testa några pass på svenska Mized. Sedan står Försvarsmaktens app FMTK på tur. Utvärderingsinlägg kommer om några veckor! På instagram kan ni följa lite mer pass för pass.

Någon annan app jag inte får missa? Tipsa gärna!

Uppföljning träning i september

Jag startade september enligt höstens träningsupplägg. Så här har det gått!

Styrkepass:

Jag vill gärna träna fyra pass i veckan (plus promenader och lite yoga). Eftersom jag nu fokuserar på lite tyngre styrka vill jag gärna att tre av de passen ska vara tunga. I september har det inte blivit så. Livet har, precis som jag förutsåg, satt käppar i hjulet ibland men jag har totalt tränat åtta tunga pass. Ett snitt på två per vecka istället. 

Övriga pass:
Utöver styrkan har jag kettlebellat, flåstränat hemma och sprungit backintervaller. Sådant som går att klämma in när tiden eller orken inte räcker till gymbesök. Sex sådana pass ger mig en månadstotal på 14 pass i september. Med tanke på vilken hektisk månad jag haft så är jag mycket nöjd. Jag är en sån som tränar – det behöver jag inte tvivla på. 

Vardagsmotionen:

Snittar strax över 10.000 steg per dag. Vissa dagar blir det betydligt mindre, ibland för att jag prioriterar styrketräning framför promenad. Jag kan sannerligen inte alltid hinna både och. Men ett hälsosamt snitt ändå? Även om kroppen så klart skulle må ännu bättre av att gå varje dag? Jag är nöjd. Så här ser mitt liv ut och att jag ändå snittar 10.0000 steg beror på att jag verkligen anstränger mig för att komma ut och gå. Annars hade siffran varit lägre. 


Oktober:

Jag har styrkefokuset i bakhuvudet hela tiden men resor och jobbutmaningar kastar om planeringen lite. Träna kommer jag göra och målet är alltjämt fyra pass i veckan men de får improviseras i lite större utsträckning. Jag tror att jag får till tunga pass också, don’t you worry. 

Jag har ju lagt morgonträningen på hyllan så gott som, för att vårda min periodvis bräckliga sömn. Men jag saknar att starta dagen själv med något slags fysiskt så senaste veckorna har jag satt klockan 10 minuter tidigare. Det stör inte min sömn men ger mig en liten rofylld stund innan dagen startar. Jag dricker mitt varma citron- och ingefäravatten, jag läser en andakt och om jag hinner så sträcker jag ut mig på yogamattan några minuter. Så värt!

Apropå sömnen och återhämtningen så har jag sovit alldeles för lite och jobbat alldeles för mycket på sistone. Resten av denna vecka ser likadan ut och jag vet att jag klarar det. Jag är till och med mer energisk än vanligt just nu. Jag vet också att jag kommer få en liten minikrasch efter detta och att jag då kommer vara oerhört trött och slö i kroppen. Det är okej. Det får bli en vilovecka om kroppen önskar det. Fokus på sömn och ladda batterierna igen. Det är så jag håller i längden. 

En stark (och frisk) höst (peppar peppar!)

Höstpepp till max! Precis som förra hösten planerar jag ett träningsupplägg som fokuserar på styrka och på basövningarna marklyft, bänkpress och benböj. Till skillnad från förra hösten hoppas jag på att hälsan samarbetar lite mer. Barnen, och därmed även jag, var sjuka typ konstant hela förra läsåret ju! Jag var fem kilo från mitt marklyftsmål i december när jag fick influensa och istället slog rekord i träningsuppehåll (tre veckor!) och efter det var jag inte särskilt stark alls.

Så i år har jag ungefär samma mål som sist. Att marka min kroppsvikt (75 kg). I bänkpressen ville jag helt enkelt slå personbästa men om du följer mig på Instagram vet du att jag råkade göra det i onsdags. Så nytt mål där är 45 kg. I benböjen vill jag helt enkelt böja regelbundet utan att ramla baklänges typ. Mer en rörlighetsfråga än fokus på tunga vikter.

Jag har lagt många tanketimmar på att planera exakt hur jag ska träna i höst. Tre tunga (och lite längre) styrkepass i veckan och ett lite flåsigare styrkepass enligt följande modell:

  1. Marklyft 5×5 + assisterande (1 timme, på gymmet)
  2. Bänkpress 5×5 + assisterande (1 timme, på gymmet)
  3. Benböj 5×5 + assisterande (1 timme, hemma)
  4. Drag 5×5 + bål och annat bös (30-60 min, lite flåsigare, hemma)

Sen insåg jag att mitt liv och ordet ”exakt” sällan är kompatibelt och blev så tung i hjärtat att jag inte kände för att träna överhuvudtaget. Då justerade jag lite enligt principen:

  • Utgå från upplägget ovan men när det skiter sig (och det gör det) så är all träning bra träning. Duh.

Då blev jag lite lättare om hjärtat igen.

Vardagsmotion är en annan sak som jag måste tänka lite på för att få till. Stillasittande jobb osv osv. Så istället för att öka på det totala antalet pass per vecka fokuserar jag på att röra mig mer i vardagen med promenader och yoga. 10.000 steg per dag är ett rimligt minimum och utmanande nog för en soffpotatis.

Så! Jag följer upp månadsvis och ser hur planen står sig genom jobbstress, baciller och sömnbrist…

Passen skriver jag upp i min träningsdagbok från Smart Planering

Helkroppspass på gymmet


Imorse var jag på gymmet, kors i taket och dra mig baklänges. För första gången sedan juni någon gång och trots att jag tänkt gegga (det vill säga ”träna utan särskilt upplägg”) augusti ut. Men jag längtade till gymmet och det går givetvis utmärkt att gegga även där. Så det gjorde jag! Jag var sugen på marklyft och la därför det som passets huvudövning med adekvat anpassad uppvärmning. Så här bidde det då!

  • Uppvärmning – rörlighet: En massa random rörelser för att få min morgonstela kropp att överhuvudtaget röra sig.
  • Uppvärmning – aktivering: Fokus på skuldror, bål och rumpa. Bland annat skulderpressar, hund-fågel och frog pumps. Såg givetvis djuriskt attraktiv ut hela tiden.
  • Uppvärmning – rörelsen: Alltså höftfällning eftersom marklyft är just höftfällning. Gjorde ett gäng raka marklyft med ganska lätt stång och några helt vanliga marklyft med ganska lätt stång. Sedan lassade jag på vikter (alltså, med ”lassade” menar jag ”la på nån liten viktplatta till för att överhuvudtaget orka rubba stången”).

Passet:

  • Marklyft 5 x 7 (på 50 kg vilket var jooohoobigt men ändå indikerar att jag bör kunna dra igång 5 x 5 på åtminstone 55 kg om några veckor. Eller 60?! Får testa när jag kan gå igen. Kan dröja till nästa år med tanke på den begynnande träningsvärken.)
  • Superset: Goblet squat + axelpressar med hantel 3 x 8-12
  • Triset (i smith-maskinen): Armhävning (mot upphöjd stång) + Negativa chins + utfall bakåt 3 x 5-6
  • Planka mot bosu 3 x max

Häpp!

 

Aktiv juli, rörlig augusti 

Juli är min mest aktiva månad. Klockan (min Polar M400) ljuger inte (så länge jag har på mig den vill säga. Och det har jag oftast). 

Det är inte så konstigt. Jag gillar att träna när jag är ledig och vi tillbringar nästan hela månaden på en bilfri ö med apostlahästarna som enda färdmedel (på land, vill säga). I år klockade jag in på 117% uppfyllnad av mitt aktivitetsmål. Jag har valt den högsta aktivitetsnivån i klockan, nivå 3. Det innebär cirka 16.000 steg om jag ”bara” går. Tränar jag något så räknas det om till aktivitetsmålet också, baserat på puls och tidsåtgång. Jag har ingen aning om hur den formeln ser ut men spelar roll. Jag gillar att få det lilla plinget och pokalen som säger ”Grattis! Du har nått dagens mål!”  Sjukt lätt att tillfredsställa. 

Anyway. Juli innehöll 21 träningspass. Ungefär hälften powerwalks och hälften styrketräning av olika slag men powerwalksen var längre i tid. Jag yogade också de flesta dagar. Ibland tre minuter, ibland trettio men då lämnade jag klockan utanför det hela. 


Så här aktiv har jag inte varit sedan förra juli som landade på 115%. En månad sedan dess hamnade jag över 100% (januari!) men alla andra ligger en bra bit under. I blame förskolebacillerna. 

Augusti startade med migrän och soffläge för min del. Idag är jag lite migränbakis men har i alla fall tagit en promenad och lade 20 minuter på styrkeövningar i vardagsrummet för att få igång kroppen. Inte tungt, inte flåsigt – det kan trigga igång huvudvärken igen. Tanken för augusti är att lägga in en vilovecka eller två (troligtvis första jobbveckan) och fokusera på rörlighet istället. Som uppbyggnad för höstens styrkefokus. Så himla tråkigt! Hur kan jag göra rörlighetsträning roligt? Alla tips mottages tacksamt…

Crossfit på Gullholmen

Igår kom jag efter en stunds velande iväg på årets första crossfit/bootcamp/military training-pass här på Holmen. Barnafadern var iväg med Stor men min pappa tog de små barnen till lekplatsen medan jag fortsatte till fotbollsplanen. 

Där förvånades och förfasades jag som varje år över hur sjukt sämst jag är?! Alltså, missförstå mig rätt – jag kör på efter bästa förmåga (just nu med modifieringar pga foten) och fokuserar hellre på teknik än tempo. Men jag är så galet sist hela tiden. Och det är inte så att alla andra är 20-åriga crossfittare, de är helt enkelt bara…bättre. Snabbare. Starkare. Eller så fuskar de ;-). 

En mer tävlingsinriktad person skulle förmodligen bli knäpp men jag får ju ett grymt träningspass (med grym träningsvärk) och smittas av den energiska stämningen. Gillar det! Sen att jag vare sig är särskilt stark eller snabb trots att jag tränar förhållandevis mycket spelar ingen större roll i det stora hela. Jag jämför med mig själv och triggas inte av tävlingar. Vinner ändå med hästlängder mot gamla Beatatjata…

Så här var gårdagens pass ifall du vill testa något liknande! Du behöver en fotbollsplan och din kropp och en kompis ibland (jag körde själv eftersom jag anpassade så att det passade min fot). 

Uppvärmning: spring (eller gå snabbt i mitt fall) runt planen. Ställ en norrman i mitten som ropar ”Mage! Rygg!” och andra kommandon du ska följa. Lite rörlighetsövningar när du är varm och sedan

Block 1: 

  • Utfallssteg hela fotbollsplanens längd och tillbaka igen. 
  • Ankgång hela planens längd och tillbaka igen. 
  • Ormen (platt på mage, bara fötter och händer drar dig framåt) halva planens längd, sedan spurt tillbaka. 
  • Dra en kompis till andra sidan plan, kompisen drar dig tillbaka. 
  • Bär en kompis på ryggen till andra sidan plan, kompisen bär dig tillbaka. 

Block 2:

  • Sit ups 2×20
  • Benlyft 2×20
  • Finska pinnen (med hjälp av kompis) 2×10

Block 3: WOD Susan

  • Spurta 200 m
  • 10 air squats
  • 10 armhävningar

x 5 varv

Enjoy!