Tredje arbetsdagen

Tredje arbetsdagen efter semestern och jag vaknar med halsont.

Suck.

Kände av det igår kväll men intalade mig att det var någon slags träningsvärk. Konstigare saker har hänt och värken efter gårdagens pass är galen så varför inte i halsen? Där finns la muskler? Men nä, det är en helt vanlig förkylning. Jag säger bara: om det här läsåret blir som förra vad gäller förkylningar, pest och vab så vill jag inte vara med!

Idag har jag hur som helst jobbat hemifrån. Det är vanligtvis både härligt tyst och effektivt. Idag lajvar jag dock fembarnsmorsa och bara ett av dem (det yngsta) var omhändertaget av barnomsorg under arbetsdagen. De fyra övriga (två är mina, två är min systers) roar sig visserligen själva men gör en himla massa ljud. Mer ljud än mina kollegor på kontoret gör, i regel (firmafester undantagna). Det har gått bra ändå. Produktiv dag, bullernivån till trots.

Efter jobbet tog jag mitt moderliga sommarlovsansvar (ja, barnen går ju fortfarande på lov-tid medan jag jetlaggar mig igenom något slags vardagsliv) och gjorde en utflykt med barnen. Ända till grannkommunen drog vi och fikade på kondis och tittade i affärerna runt torget. Sedan fick de bada i askall sjö (frivilligt alltså, det var inte något slags straff) och sen åkte vi och handlade vansinniga mängder godis, middagsmat och frukostmat. Skickar en något försenad tanke till mina föräldrar som hade fem barn varje dag. Eller har, men numera har vi alla egna kylskåp. Något min mamma i och för sig har svårt att komma ihåg så hon köper fortfarande femton liter mjölk och tre kilo köttfärs varje gång hon handlar. 


Sedan åt vi de vansinniga mängderna godis medan vi kollade dansfilm (Footloose! Den nya versionen men sedan youtubade vi originalklipp med Kevin Bacon anno 1984, åh va!) och nu har jag smugit mig till sängs medan alla andra sommarlovskvällshärjar i hela huset. Som sig bör när kusiner är på besök antar jag. Ska vardagsmorgonhärja imorgon vid 06 som kompensation.

Det var den dagen det.

Trettioandra semesterdagen

Kommer ni ihåg att jag inledde min semester med flera dagars städ- och rensbonanza? På Holmen aka Hoarders Paradise. Det var asjobbigt och tråkigt men skönt när det var gjort. 

Tydligen så skönt att jag kom hem och drog igång samma sorts bonanza här hemma. Just nu är jag i fasen ”men va sjutton?! Jag har några få semesterdagar kvar och drar igång fix som kommer ta flera dagar att färdigställa?!”.

Dum i huvudet är jag.

Men det är väl skönt när det är klart. Nu ska jag till Ikea igen. Köpte nytt porslin igår (äntligen! Vi var nere på fem kantstötta tallrikar!) och det säger ju sig självt att man måste köpa en matta då också. Vilket givetvis innebär att vi behöver hyllor under fönstret samt nya gardiner. Vilket förutsätter att jag rensar ut tvättstugan och skåpen i vardagsrummet också. Där det verkligen behövs fler lampor. 

Sa ju att det skulle bli den dyraste semestern någonsin. 

Bo i någon annans hem på semestern

Vi bor alltså i vänners hus här i Stockholm. Och inte nog med det: Vi bor i min drömbostad. Alltså dröm som i inom rimlighetens gräns, annars är säkert Drottningsholms slott också najs. Men det här huset alltså. Ungefär lika stort som vårt men mycket smartare planerat och – wait for it – ingen trädgård!! Stenlagd uteplats vid entrén och perfekt takterass med infravärme på övervåningen. Oändligt antal lekplatser utanför och nära både citypuls och grönområden.

Våra värdar är bortresta och när de väl kommer hem kommer de möta fem squatters som kedjat fast sig vid designerstolarna #sorryimnotsorry.

Att bo på hotell är ljuvligt på många sätt men med tre barn? Har ni testat?! Sist vi gjorde det, i mars tror jag det var, så sa vi ”det är inte värt det”. Alla fem i ett rum varav en (Liten) vaknade klockan 02 och höll alla vakna till 05. Två rum är en lösning men en dyrbar sådan. Nu bor vi i ett fullt utrustat hus och för barnen är det som att komma till ett lekland. Nya leksaker, nya sängar, lekplats utanför dörren. Vi vuxna myser på terassen medan de ligger på dagbädden och kollar tv. Liten ropar ”wow” varje gång hon hittar en ny leksak (med andra ord: konstant). De sover gott, de äter frukost vid köksön (och leker att de är på restaurang) och sen kan vi låna värdfamiljens cyklar om vi vill. Eller tvätta något nersmutsat i deras tvättmaskin. Eller dricka upp deras vin (skojar bara!! Vi har köpt eget…).

Det enda som fattas är väl värdfamiljen då, de är ju fantastiska (men vi sover i alla deras sängar så det är ingen idé att de kommer hem nu).

Lånandet till trots så kommer det här bli den dyraste semestern vi någonsin varit på. Jag har nämligen en lååång lista på saker vi villhöver köpa till vårt hem omedelbart eller med det samma efter inredningsinspirationen det här hemmet levererat. Jag menar, kolla:

Stora(ish) barn

Igår eftermiddag åkte jag och mina två äldsta döttrar in till stan. En elva-åring, en 6,5-åring och en 38,5-åring. Och det blev så tydligt: det är ett annat sorts liv med lite större barn. Vi åkte tunnelbana och ingen sprang åt fel håll. Vi kom fram alldeles osvettiga och kom överens om att jag skulle välja restaurang. Vi åt supergod pasta och pizza på den italienska restaurangen på taket på Åhléns City och alla satt stilla på sina stolar, åt upp sin mat och samtalade (till och med 38,5-åringen).


Inget Happy Meal. Ingen skötväska med blöjor och nappar och fruktklämmisar. Ingen fullpackad barnvagn att manövrera i folkmassorna. Alla hade bara varsin liten väska med pengar (eller ja, 38,5-åringen fick ingen ”stockholms-peng” av barnens mormor så hon hade inte så mycket pengar).

Stor har mobil så hon och Mellan vandrade iväg lite själva på varuhuset medan jag och min svägerska sniffade oss igenom Jo Malones hela doftsortiment och sedan ringde de när de var nöjda på leksaksavdelningen. Hand i hand kom de tillbaka och vi åt donuts i Kungsträdgården medan de lekte. Ingen ramlade i fontänen. Ingen kladdade ner hela sig (kanske 38,5-åringen, litegrann).

Hela tiden såg vi kläder, leksaker och platser som 2-åringen hade älskat. Förstås. För vi är så glada i henne och hennes 2-års-shenanigans! Men att veta att det finns ett annat sorts liv efter småbarnsåren gör att vi njuter mer av det galna vi har nu.

En oväntad semester

Vi är i Stockholm. Det var inte alls planerat och för någon som är den diametrala motsatsen till spontan (rubba inte mina cirklar!) så är det nästan otänkbart. Men semesterkänslan har gjort något med mig och jag blev bara upprymd istället för stressad av tanken att packa ner allt och dra till storstaden utan att passera gå. Eller Mullsjö.

Igår hade vi en näst intill perfekt dag tillsammans med min bror, svägerska och brorsdotter. Brunch på Greasy Spoon (eggs benedict!!), promenad genom stan, bad i Rålambshovsparken (eller liksom bredvid, vid stranden) och sedan grillmiddag hemma hos min bror. Helt perfekt hade dagen varit om inte Liten visat sig ha feber där på kvällskvisten.

Greasy spoon

Idag har vi gett Liten en lugn hemmadag och turats om att göra saker med de stora. Jag var med Liten under förmiddagen och tog en lång promenad, tränade och softade med kaffe och tidning. Ljuvligt! Sedan åkte Stor, Mellan och jag till vän för fika och lek innan vi landade hemma igen för fredagsmiddag och mys. Lite som hemma men ändå borta och väldigt avkopplande.

Vi stannar några dagar till tror vi. Får se hur Litens feber utvecklar sig helt enkelt men just nu är det ändå roligare att ”vabba” här än hemma.

Elva år

”Elva år är den perfekta åldern” säger min far till min äldsta unge. ”Då är man stor nog för att klara sig själv men fortfarande för liten för allt för mycket ansvar”. 

Jag tror att hon håller med. Min Stor. Även om hon inte håller med om ansvars-biten när jag påminner om att det är hennes diskdag. Hon som utbrister ”gudars skymning” och slänger huvudet bakåt när hon gapskrattar. Precis som mor hennes. Hon som har både fantasi och humor (till skillnad från hennes lillasyster…). Hon som så självklart pratar om NÄR hon ska flytta till Tokyo – inte om. Hon som leker sig igenom dagarna och ännu inte nåtts av förpubertala tankar om hur man ”ska” vara. 

Elva år och allt är möjligt. 

Livet är dagarna vi minns. Och vi minns bara de som vi har bilder ifrån. 

Heldag på holme idag. En annan holme alltså, en gräsholme bestående av klippor och en liten snäckstrand (som att gå på en spikmatta gissar jag, har aldrig gått på spikmatta). Solen strålade, vinden blåste inte. Vi har badat och läst och fyllt en burk med havsglas (alltså vanliga glasbitar, förmodligen från diverse ”tappade” ölflaskor som slipats lena och mjuka av hav och sand). Jag har läst bok, vi åt middagsrester (fisksoppa i termosmugg och tacosallad ur glassburk) och badat lite till. 

En riktigt härlig dag. Och den enda bild jag tog var den här:

Vårt vanliga strandkaos och Barnafadern under parasollet med en tröttgnällig Liten på magen i hopp om att få henne att somna en stund. Det gjorde hon inte. Men minnet får vi spara för några andra har vi inte. På bild i alla fall. 

Önskesommar

Läste det här fina inlägget hos Louise. Om att starta semestern med en familje-kick off och tänka ut lämpliga regler och roliga saker att göra.

Så vi härmade det. På väg ut till Holmen diskuterade vi roliga aktiviteter och kom överens om ett gäng regler. Stor skrev ner allt och när vi klubbat alla beslut stannade vi och åt glass.

En vecka in på semestern hänvisar Stor och Mellan till listan (som hänger på kylskåpet) varje dag. Påminner varandra om regler och fyller på med (och bockar av!) roliga aktiviteter.

Den enklaste regeln att följa hittills har varit läggdags senast kl. 21. De är helt enkelt så trötta efter en dag med bad och lek att de oftast går att få i säng en stund innan nio. De (stora) sover i regel till 8 på morgonen. De tjatar inte om iPad och telefon på dagarna men vissa dagar räknar de ner till kl. 18 då det är fritt fram. Vissa dagar kommer klockslaget och passerar utan att leken avbryts. Vissa dagar struntar trötta föräldrar i regeln. 

Den svåraste regeln är ”prata med trevlig röst”. Det gäller alla familjens medlemmar. Men vi påminner varandra. Ofta.

Vi har inte vågat öva på handstående än men jag har börjat med huvudstående för att vänja kroppen vid att vara upp och ner. Vi har ätit på restaurang men inte bakat. Årets utflykt till Bassholmen är avklarad och i veckan blir det fler båtturer. Det är en önskesommar på alla vis!

Out of office

Jag går på semester nu!

Fast egentligen tänker jag att min semester startar först söndag kväll. Då ämnar jag sätta mig i soffan på Holmen med en stor kopp te och prata med min mamma och pappa en stund innan jag kryper ner i vår renbäddade säng under snedtaket, med alla kläder uppackade och väskor undanstoppade och barnen redan sovandes…

Innan dess är det raka motsatsen till semester. På ett dygn ska vi röja runt vårt (äntligen färdigmålade!!) garage. Klippa gräset. Tvätta en massa tvätt. Städa. Stryka en del. Packa. Byta lakan i alla sängar. Städa ur kylskåpet. Göra en IKEA-haul för att bocka av allt på listan över saker som behövs till Holmen. Städa. Köpa löparskor, tänkte jag (beroende på  hur dyr IKEA-haulen blir…). Städa. Lämna tillbaka biblioteksböcker. Städa. Och förstås ta oss och vår fullpackade bil hela vägen till Västkusten. Men sen. Åh va!

Semester. Pirr i magen och luft under vingarna.

”Semester” med barn

Hej folk, hur löser ni semesterpusslet egentligen? Alltid en spännande fråga tycker jag. Kanske inte fullt så spännande för ensamstående föräldrar som inte har någon annan att pussla med (respekt till er!!).

Vi har testat lite olika sorter. Uppdelade semestrar (alltså tex tre veckor ledigt, jobba två veckor, ledig två veckor till). Det är inte min grej och jag är tacksam för att min nuvarande arbetsplats tillåter (och uppmuntrar!) helledigt i juli.

Vi har också testat omlott-varianten. Det vill säga att en förälder går på semester en eller två veckor före den andra. Sedan har man kanske tre veckor ihop och sedan är den andra själv med barnen en eller två veckor. Det ger barnen ifråga en längre ledighet. Och föräldrarna hjärnblödning.

De senaste åren har vi varit helt eller delvis föräldralediga vilket förenklat sommarplanering rejält. Och även i år har vi lyxen att dryga ut semesterdagarna med föräldradagar. Barnafadern och jag har valt att lägga all vår ledighet samtidigt, ty semester själv med barn är inte på något endaste sätt semester. Sex veckors ledigt får både de och vi. Därmed får alla en sportslig chans att faktiskt koppla av och orka vara lite semesterskojiga. Stor är ledig hela sommarlovet eftersom hon inte går på fritids längre. Mellan och Liten går på fritids och förskola övriga veckor, med lite lediga dagar in emellan courtesy of världens bästa farmor.

Och till de som tänker det oundvikliga ”men varför skaffar de barn då, om de inte orkar vara (själva) med dem?” så har jag bara en sak att säga: De är himla söta när de sover.

Så, hur tänker ni?

Från förra sommaren. Varannan dag upp vid 05 med Liten, varannan dag sovmorgon. Varannan kväll i säng supertidigt, varannan kväll kvällsdopp med de stora barnen.