Jag ska köpa vingar för pengarna

Så jag impulsköpte detta halsband. Pga gulligt. Tänkte att det är änglavingar och det passar ju bra eftersom mina måste ramlat av när jag trillade från himlen (skoja!). Sen sa Mellan att hon tror att det är kråkvingar. Oh well.

Andra saker jag vill köpa för pengarna?

  • De randiga culotter min kompis Å hade på sig i på dagens frukostseminarium (eller ett par likadana, behöver ju inte köpa just hennes)
  • Massor av skönhetsprodukter pga fyller snart 40 och har rynk- och glowkris (alltså, rynkor har jag, glow har jag inte).
  • Massor av nagellack för alla jag har är tråkiga.
  • Sneakers (har i och för sig köpt sju par skor senaste veckorna men inte ett enda par till mig)
  • Solglasögon (RayBan eller nåt)
  • Ny väska
  • Moccamaster

Men det ska jag inte för pengarna ska sparas till flygbiljetter. Fast det gick visst inte heller för pengarna gick visst till mars-vab och april-vab och TBE-vaccin. Får flyga ut över ängarna istället, med de vingar jag köpt för pengarna.

Valborg schvalborg

När vintern raaaasade ut bland våra fjällar så låg jag i soffan hemma. Nybadad efter träningspass (med tunga, härliga marklyft!), magen full med kycklinglasagne, en skål chips på magen och ”Bad Moms 2” på tv:n. Precis så ”firar” jag gärna alla såna hära icke-högtider.

Mvh

Tant

Och nu är det maj! Jag ska förse mig med en kopp kaffe och sen traska ut i skogen en sväng. Barnen ska leka med vänner, vi ska grilla korv till lunch (och passa på att fylla på frysen med grillad kycklingfilé) och tja, inte göra så mycket mer än så. Helga vilodagen. Även den fjärde på raken!

The face of veckan efter veckan före

Min förra arbetsvecka var superkul och intensiv. Har ni hängt med på Instagram så har ni sett att jag tillbringade veckan i Stockholm med dubbla konferenser. Först två dagar på Webbdagarna där jag samlade massor av inspiration och kunskap till allt som rör digital marknadsföring i mitt jobb (dvs typ 95%). Därefter följde två dagar med Sveriges Kommunikatörer där vi bland annat pratade om kommunikatörsrollen i stort, var på galej (Stora Kommunikatörspriset) och gjorde studiebesök på Stockholms slott där vi fick träffa hovets kommunikationsavdelning.

De som känner mig kan ana hur jag varit under dessa dagar. Energisk, social, glad, engagerad och flamsig. För sådan är jag. Också. Lika tydlig är kanske inte den andra delen. Jag inser det när jag pratar med folk och berättar om att vara introvert (men social) och HSP. Om mitt stora återhämtningsbehov efter mina utmattningar och om mina starka stressreaktioner och perioder med milda depressioner. Men den delen blir inte lika framträdande trots att jag tycker att jag är rätt öppen.

Kanske ligger det i sakens natur. När jag drar mig undan försvinner jag lite från sociala medier och sociala sammanhang IRL. Det är dessutom själva strategien för att överhuvudtaget orka med den sociala och intensiva delen. Sen är det fortfarande lite vanskligt att navigera mellan personligt och privat ibland. Men jag vill gärna dela med mig, av alla delar av livet.

Efter en sån här vecka skulle jag behöva minst två dygn i total ensamhet och med cirka 20 timmars sömn för att ha en chans att landa på break even igen. Det är inte direkt förenligt med ett liv som trebarnsmamma. Istället blev det en ”lugn” helg (dvs tvätta, städa, storhandla, öva sånger, sjunga på gudstjänst, förhöra läxor – och lägga mig innan 20 varje kväll). Sen inleddes en vab-vecka med Liten som hostar förfärligt hela nätterna. Vare sig jag eller Barnafadern (eller Liten) sover och dagarna tillbringas med att försöka vila ikapp lite eller ligga utslagna i soffan medan stöket tar över huset.

Jag var redan uttröttad. Och stressad över att jag inte jobbade ”vanligt” förra veckan och denna vecka hamnar jag efter ännu mer. Även nästa vecka är kortvecka (vilket ju är ljuvligt men också…stressande). Jag skulle behöva klämma in tre veckors heltidsjobb på typ fyra dagar men det går inte. Jag kan inte, orkar inte. Det är orimligt, jag fattar det. Men jag är inte riktigt i stånd att sortera och prioritera just nu. Det kräver hjärnkapacitet beyond a zombie liksom.

Varsågod för gnäll!

Rapport från verkligheten

Ja, här sitter jag mitt i verkligheten och dricker inte ens morgonkaffe eftersom jag har så ont i halsen och kaffe smakar liksom inte lika gott när man är sjuk, eller hur? Dricker istället te med citron, ingefära och honung och förbannar mitt ynkliga immunförsvar. Tredje (eller fjärde?) helgen i rad som jag är eller blir sjuk och kanske är det helt enkelt så att jag inte blir helt frisk däremellan. Men Livet liksom, svårt att sätta på vänt en längre period. Särskilt när man bara är småkrasslig?

Trots detta taskiga utgångsläge känner jag mig faktiskt ovanligt ognällig just idag. Kanske är det solen som lyser in genom fönstren. Kanske det faktum att jag la mig i sängen 18:58 igår och läste i två ljuvliga timmar. Kanske går det över snart och jag blir mitt vanliga gnälliga jag?

To dos, förutom att filosofera över ”att gnälla eller inte gnälla”:

  • Skriva klart ett inlägg om ”fem saker ni inte vet om mig” fast jag kommer bara på tre. Ni vet allt.
  • Skriva ett inlägg om depression och ångest och om att jag nog börjar komma ur den senaste omgången nu.
  • Ta av mig pyjamas och morgonrock (och ta på mig mysbyxor och filtkofta istället)
  • Skicka iväg Barnafadern på storhandling för nu har jag faktiskt skrivit en grym matplanering och inköpslista och är superhungrig.
  • Göra ett mars-upplägg i min inte-riktigt-en-bullet-journal för nästa vecka startar faktiskt mars och även om det är en vintermånad här så är det den sista vintermånaden! Och den ljusaste!
  • Typ…tvätta. Och plocka lite. Borde greja lite med både min egen garderob och barnens. Skulle gärna ta en promenad (sol!) men det är typ -15 och jag har luftrörskatarr? Bra idé ändå?
  • Längta efter träning och sånt. Kanske blir mars min uppståndelsemånad, lite pre-påsk och sådär?! Har så kul med min kettlebellträning just nu (när jag är frisk nog för den vill säga) och är samtidigt lite sugen på att hänga med skivstången igen (flera veckor sedan sist). Och igår började jag tänka på att köra något mer body building-upplägg, pumpa muskler änna.
  • Kanske blir det mest Netflix. Och öva på altstämmor som min såriga hals ska kunna sjunga imorgon.

Hemställer

Jag gnäller om trötthet. Och tror att jag gör det exakt samma tid varje år. Jag vill gärna hitta en rimlig förklaring och en käck lösning. Men den rimliga förklaringen är nog kombinationen av att ha många månaders mörker bakom sig och fortfarande ett antal veckor kvar tills ljuset återkommer + ett stadig tillflöde av baciller. Eller? Och den käcka lösningen är nog att sova och överleva i största allmänhet.

Jag dräller runt här hemma. Har en lista på saker jag hade tänkt fixa just denna vecka då 3 av 5 familjemedlemmar är bortresta. Till exempel bädda rent i alla sängar, stryka all tvätt och plocka ner adventsstjärnan (!). Hittills har jag gjort i ordning barnens läxlåda i köket, that´s it. Förutom att jag sovit, kollat My Little Pony med Liten och ätit förstås.

Jag beställer kläder online. Ett shoppingsug har vaknat men inte ett sug efter att gå i affärer. Beställer hem ett par rejäla kartonger, provar och skickar tillbaka 95% istället. Som normalt folk. Någon gång kan jag tänka mig att gå på stan en sväng. En ledig fredag i maj utan barn kanske. I två timmar. Sen måste jag sova middag.

Jag anställer en städare snart igen. Eller anlitar, men det rimmar inte. På fredag blir det storstäd och är hon bra kan det bli ett återkommande gig. Sådan lyxgrej men jag insåg förra året att jag hellre jobbar heltid plus och betalar någon för grovstäd en gång i månaden än att gå ner i tid och städa själv. Fast allt mellanstäd får vi klara själva förstås. Planerar dock att utöka storbarnens städområde, moahaha…

 

 

Don’t let the bedbugs bite

Första arbetsveckan inte bara överlevdes utan slayades! Så produktiv, full med energi (vore ju skam annars efter två veckor på sofflocket) och allting i ordning hemma (eftersom jag inte BARA legat på sofflocket utan även rensat överallt…).

En del av mitt ”skala av”-tänk för året är att inse faktum (=jag är trött) och göra något åt det (=sova). Det innebär att 21 är läggdags för mig. Då hinner jag läsa, slappna av och (förhoppningsvis) sova åtta timmar innan väckarklockan ringer 5.45. Färre timmar om Liten kommer in fyra gånger mellan 01 och 04 för att hon vill gå ner och ”titta Blixten”. (En gång fick vi hämta henne nere i vardagsrummet…).

Kan ju lika gärna gå upp och träna när Liten väckt mig sjuttielva gånger.

Jag behöver sova 8-9 timmar för att funka. Som jag förbannat detta faktum! När folk koketterar med att de klarar sig på 5 timmars sömn vill jag ömsom slå dem, ömsom krama dem i hopp om att bli smittad av pigghet. Jag har istället ”välsignats” med stort sömnbehov och i denna mogna ålder av nästan-40 har jag embracat det. Jag älskar ju att sova!! Så varför inte göra mer av det jag älskar…

Så vid 21 gör jag kväll. Eller, vid 20 på fredagkvällar som efterföljer torsdagsnätter med Blixten-jage. Sov 9 ljuvliga timmar inatt innan jag vaknade till vid 5.30. Mornade mig lite, gick upp och yogade, väckte familjen och 06.30 satt vi alla i bilen på väg till Stockholm. Nu blir det passa-brorsdotter-helg!

My twisted side

Lite sjukt är det väl ändå att jag tillbringar bilresan hem med att göra denna lista?

  • Röja tvättstugan, köpa nya förvaringskorgar till smutstvätten.
  • Dymo-märka allt
  • Köra ättika-tvätt på alla träningskläder som luktar blä. Rensa ut det som inte blir fräscht.
  • Storstädning och rens garderoben/byrån
  • Gå igenom Barnafaderns kläder, rensa ut
  • Rensa svarta skänken i vardagsrummet
  • Städa hallgarderoben
  • Prova igenom barnkläder, göra kompletteringslista

Lite sjukt men sjukt tillfredsställande. Inte första, eller sista, lovet jag ägnar åt städning

Ska nog hinna med en hel del sömn, utevistelse och träning också. Och Netflix and chill.

FÖRRESTEN! Idag sa min svägerska, som är amerikan och det vet ju alla att amerikaner har koll på allt, att ”Netflix and chill” inte ALLS betyder att man ska kolla på Netflix och chilla utan är en kod för att ha SEX! Kan ni tänka er?

Jag kan tänka mig det.

Driving away for Christmas

Antalet inlägg i cyberspace som parafraserar Chris Rea denna helg? Oändligt antal, gissar jag.

Nu är vi på väg mot julfirande. Bilen är full med barn, klappar och ytterkläder. Så blir det när en viss mamma har sin julaftonsvision av välkammade barn på julaftonsgudstjänst i gulliga små kappor, finstickade små vantar och lackskor. Och samtidigt måste ha med överdragsbyxor, skaljackor, Goretex-kängor osv. Medan vi packade funderade jag på nästa års jullovsplaner och hur stressad jag kommer vara över packningen då. Fast i Miami och Karibien behövs inte goretex tror jag. Men, sidospår. Det får jag återkomma till när det inte är tio fåglar i skogen utan faktiskt en i handen.

Nu rullar bilen mot Stockholm och denna dag kommer ägnas åt förberedelser hemma hos min bror och kvällen förhoppningsvis åt storstadsmys. Typ varm choklad med vispgrädde, NK:s julskyltning och en kvällsrunda på Åhléns city. Givetvis med väluppfostrade barn som tindrar med ögonen och sedan somnar som små änglar medan Barnafadern och jag bakar (!), dricker bubbel och hånglar.

Jag tror på julmirakel obvi.

Saker jag tänker på just nu

Så. Himla. Förkyld!

Varvar jobb och vila hemifrån, är rätt pigg men det är liksom…kroppsvätskor all over the place. Inne på min andra toarulle nu, snytpapper överallt. Sorry. Ni fattar. Ofräscht.

Anyway – sånt här tänker jag på just nu!

TUR att det är flera dagar kvar till julafton. Då hinner jag bli frisk? Och alla andra får förbli friska (peppar peppar . För två år sedan fick jag influensa kvällen den 23:e. Fy vad tuff den julaftonen var. Försöka göra det fint och trevligt för barnen och samtidigt må så dåligt. Somnade vid 20 minns jag och stannade i sängen resten av julhelgen. Så ska det inte bli i år för vi ska

MYSA hela julen, i Stockholm! Det blir en ny sorts jul för oss. Åker upp till min bror, gravida svägerska och brorsdotter. Byter boende med Barnafaderns syster med familj. Vi tar deras lägenhet i city och de får vårt hus i Mullsjö. En liten jul, med våra mått mätt – vi kommer båda från stora familjer. Vi tänker oss julskyltning, ett litet behändigt julbord och flera lugna dagar att softa på. Eller ränna på mellandagsrea om vi känner för´t. Sen åker vi hem för att

PREPPA för en nystart. Vi är lediga hela jullovet allihop. Så skönt med ledig tid för att förbereda ännu en termin. Jag har några städprojekt, vi har en lista på storkok för att fylla på frysen och så det viktigaste av allt – vila och återhämtning. Hoppas också på

SNÖ så att skidbacken öppnar så att Stor får svisha ner på egen hand och Barnafadern kan lära Mellan att bemästra slalomskidorna. Själv kan jag stanna hemma med Liten eller möjligtvis bemästra pulkabacken och skridskobanan. Mycket frisk vinterluft vill jag ha i alla fall så att jag får energi att

TRÄNA som en tok hela januari. Och hela året förstås. Men just nu är jag så svältfödd på träning att jag tänker mig ett workout-streak i januari. Givetvis bara om jag är frisk (och givetvis räknas allt… även 3×30 sekunder planka…) men ändå – något för att kicka igång den här träningssugna gamle kroppen som ska

FYLLA 40 nästa år! Fatta, min tur att lämna 30-årsåldern! I och för sig inte förrän i oktober men ändå. Jag tänker att jag ska fira hela året. 40 kommer bli så sjukt awesome.

Vad tänker du på? Give me the highlights!

Har massor av snö just nu – håller tummarna för att det får ligga kvar! Är ingen snösportare men älskar ljuset :-).

Julefrid

Jag är så avslappnad.

Ovant.

En knapp vecka till jul, en arbetsvecka kvar att nå årets alla mål på, typ alla är sjuka i olika grad och jag – jag är chill.

Sitter bland sönderrivna ritpapper, clementinskal och ett köksbord som Liten polerade med äggula för en stund sen. I vardagsrummet har hon klippt rött presentsnöre till konfetti och smort soffan med banan. Vi ska städa. Sen. Fast bara lagom mycket. Några rejäla rens ser jag fram emot att ägna ett par jullovsdagar åt (sjuk i huvudet – jag vet).

Julklapparna är klara. Födelsedagspresenterna till Mellan också. Julmatslistan innehåller i princip bara köpta saker och ska inhandlas till endast fyra vuxna och fyra barn – vår minsta jul någonsin. Barnens febertemperaturer och mina egna rossliga luftrör kan jag inte påverka mer än med vilavärmevätska. Jobbet? Det finns kvar.

Så vi fortsätter i julefridsanda. Tänder ljus och kollar julfilm varje kväll (jobbar oss igenom alla snusförnuftiga, superfåniga, jättehärliga Hallmark-filmer på Netflix). Låter konfettin ligga kvar. Kramas. Tror minsann att jag har julkänsla. Ovant!