Senaste veckan har jag varit själv med Mellan och Liten. De har lekt med sina kusiner mest hela tiden, dels hos sin farmor, dels här. Med andra ord sysselsatta. Jag har mest gnällt över värmen och legat still inomhus eftersom det inte gått att vara utomhus såvida man inte ligger nedsänkt i en sjö. Varmaste sommaren på mycket, mycket länge!

Jag har sovit dåligt, haft PMS och varit all rainbows and unicorns fast tvärtom.

Vi gjorde en liten utflykt mitt i veckan. Drog till stans äventyrsbad (Ingen sol! Vatten!) och sov sedan på hotell (Air condition!). Vi åt middag på hotellets restaurang och kollade tv i vårt luftkonditionerade rum. Åt godis i sängen och kramades mycket.

Sen åkte vi hem och fortsatte svettas.

Jag bingade en hel säsong av ”Bosch” under en sömnlös natt. Jag har läst två böcker. Jag har putsat fönstrena på nedervåningen. Jag har gett upp försöken att städa eftersom barnen och deras kusiner pysslar up a storm i köket varje dag, ingen idé att göra något åt det. Jag har scrollat igenom en massa reor på en massa shoppingappar men inte beställt ett enda plagg. Jag har gnällt mycket och längtat efter Barnafadern ännu mer. Det är liksom inte lika roligt med vardagsliv (ens på semestern) utan honom.

Igår fick jag hämta hem honom och Stor! Och en semestervecka återstår. Ska den följa tidigare års mönster så ska jag nu gå loss och städa överallt. Är det verkligen bästa sättet att carpa semestern?! Vad gör ni?