Jag gnäller om trötthet. Och tror att jag gör det exakt samma tid varje år. Jag vill gärna hitta en rimlig förklaring och en käck lösning. Men den rimliga förklaringen är nog kombinationen av att ha många månaders mörker bakom sig och fortfarande ett antal veckor kvar tills ljuset återkommer + ett stadig tillflöde av baciller. Eller? Och den käcka lösningen är nog att sova och överleva i största allmänhet.

Jag dräller runt här hemma. Har en lista på saker jag hade tänkt fixa just denna vecka då 3 av 5 familjemedlemmar är bortresta. Till exempel bädda rent i alla sängar, stryka all tvätt och plocka ner adventsstjärnan (!). Hittills har jag gjort i ordning barnens läxlåda i köket, that´s it. Förutom att jag sovit, kollat My Little Pony med Liten och ätit förstås.

Jag beställer kläder online. Ett shoppingsug har vaknat men inte ett sug efter att gå i affärer. Beställer hem ett par rejäla kartonger, provar och skickar tillbaka 95% istället. Som normalt folk. Någon gång kan jag tänka mig att gå på stan en sväng. En ledig fredag i maj utan barn kanske. I två timmar. Sen måste jag sova middag.

Jag anställer en städare snart igen. Eller anlitar, men det rimmar inte. På fredag blir det storstäd och är hon bra kan det bli ett återkommande gig. Sådan lyxgrej men jag insåg förra året att jag hellre jobbar heltid plus och betalar någon för grovstäd en gång i månaden än att gå ner i tid och städa själv. Fast allt mellanstäd får vi klara själva förstås. Planerar dock att utöka storbarnens städområde, moahaha…