Lilla fröken krånglar-till-det

Det är jag det alltså. Hon som gör hönor, eller snarare strutsar, av en fjäder. Hon som nojar i dagar över små beslut. Och i månader över stora. Hon som tror att allt är rocket science.

Jag har svårt att sova. Börjar med att gnälla högt och ljudligt till alla som vill (och inte vill) lyssna. Googlar sedan på sömntips, funderar på att beställa melatonin från USA och nojar över att tröttheten är ett symptom på obotlig sjukdom. Sen går jag och lägger mig lite tidigare, ersätter mobilscrollandet med bokläsning och ställer väckarklockan lite senare än vanligt. Voila – sover bättre. 

Jag planerar träningsupplägg. Lyssnar femtielva gånger på samma avsnitt av Styrkebyrån för att hinna anteckna alla tips. Gör excel-ark över passens tidsåtgång, när jag behöver gå upp på morgonen, vilket tåg jag hinner med, vilka dagar jag måste lägga till tid för att hinna tvätta håret, vilka assisterande övningar som är absolut bäst. Blir så stressad att jag inte kan sova (se föregående punkt) och absolut inte känner för att träna. Inser att jag inte är elitidrottare det här året heller och att det viktigaste är att jag tränar. Whatever, whenever. Träningslusten återkommer och kroppen får jobba (även om den inte sätter några rekord).

Jag får en ny arbetsuppgift. Tänker att jag måste hinna sätta mig in i hur jag ska utföra den på bästa sätt, helst i lugn och ro. Googlar tutorials och tips-artiklar. Letar utbildningar och connectar med specialister på LinkedIn för kunna fråga dem om detaljer. Jag prokrastinerar och uppgiften antar mytiska proportioner som kräver minst tre nobel-pristagare för att lösas optimalt. Hinner tänka både en och arton gånger att jag är heeelt värdelös och totalt oförmögen att utföra mitt jobb. Sen gör jag det bara. Det var lätt. Den här gången också.

Kan vi säga att det är en del av min process? Det gör vi. Hur funkar du?!


 

 

 

5 reaktioner på ”Lilla fröken krånglar-till-det

  1. Fördelen med att tänka på allt är att det ofta blir väldigt bra slutresultat (när det väl blir något!) 😀
    Nackdelen är att man inser hur ogenomtänkta alla andra är, så att det är bäst att man lägger näbben i allt som görs så blir det bra!…. (aka irriterande kontrollfreak som får alldeles för mycket på sitt bord..haha..)

  2. Är precis likadan! Men jag tror det kommer positiva saker ur det. Om inte annat så lär jag mig väldigt mycket när jag gör all research. Nån gång kommer det till användning!

  3. Haha åh vad jag känner igen mig! Min sambo blir galen på mig eftersom han är lugnet själv. Men ibland är det rätt bra att vara planerande och förutseende, annars hade vi nog glömt hälften av grejerna varje gång vi åker nånstans. Men ibland önskar jag såklart att man kunde släppa lite på det där kontrollbehovet 😉
    Tror dock att det kan vara bra att vara så på jobb och vid studier, jag upplever att jag får mer gjort än dem som inte planerar och strukturerar!

    • Min man är också väldigt lugn vilket är bra, blir lite mer balans där hemma då… Och ja, strukturen skapar ju produktivitet helt klart! Även om jag ibland tar lite omvägar…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s