Jobbstartstankar

Om en vecka är jag på jobbet. Och när jag läste Jeannas inlägg om jobbstrategier så blev jag lite nervös faktiskt. Vilket kanske framgår av mitt kommentarsspammande på inlägget…

Jag har jobbat ”på riktigt” sedan december 1999 då jag tog ett sabbatsår från statsvetenskapstudierna (och insåg att det finns något roligare än plugg). Jobbstrategier har jag väl tänkt på sedan 2008-2009 någon gång när jag halkade runt framför Väggen första gången. Ibland tänker jag att jag ”kan allt” och har alla verktyg jag behöver för att inte hamna i otillräcklighetsfällan eller i närheten av Väggen igen men en titt i arkivet säger att det inte är så.

Jag har helt klart en tendens att köra på för snabbt i perioder och sedan ligga flämtande och gråtande i en liten pöl. Det är inte så himla smart. Lägg till en hög ungar och en man som jobbar andra tider än jag och nya förutsättningar på jobbet och diverse andra önskemål och aktiviteter utöver jobbet så blir det snabbt too much för mig. Så nu snurrar tankarna må ni tro. Typ så här:

  • Hur ska jag få ihop dagarna med jobb och träning och familjens behov nu när vi är fler?
  • Hur ska jag prestera så bra jag kan på 60% (när jag så klart lätt kunnat sysselsätta mig på heltid, eller mer…)?
  • Hur ska jag förhålla mig till jobbet de dagar jag är föräldraledig?
  • Hur ska jag orka ensamkvällarna med barnen efter en krävande arbetsdag?
  • Hur håller vi balansen (hela familjen)?

Det här är förstås inte rocket science men jag har ändå inga svar än. Vill gärna veta hur ni löser det! 

14 reaktioner på ”Jobbstartstankar

  1. Att jobba 60 är ändå lättare än 80, då gör man hela jobbet för mindre pengar bara, men med 60 är man ändå borta så mycket att det är tydligt. MIna barn är större än dina men vårt ”pussel” fick en ny dimension när jag nu i höst började pendla 3 timmar om dagen och samtidigt vill jag träna minst 4 dagar per vecka maken 3 dagar och barnen har aktiviteter 4 dagar per vecka, jo, och så mitt extraknäck som simlärare då också… *pjuuu* Vi gjorde ett ganska detaljerat veckoschema, vi har gjort veckomatsedlar för 7 veckor och bestämt vem som lagar mat, vem som handlar, vem som nattar barn osv. Det tror jag är den bästa strategin! Sedan avviker vi ju från planen nu och då men det är ändå lättare att ha något att förhålla sig till. Vi använder google-kalendrar som vi har i våra telefoner, en för matsedelen, en för familjen, en för oss var. Där står också vilka väskor som ska med vilka dagar (och tromboner och extra mellanmål innan träningar osv).

    Sedan får man ”cutta corners” och ta genvägar ibland. Vi har tex. rut-städning, så det slipper vi trycka in i schemat. Vi äter mindre bra mat ibland (typ felix färdiga pytt-i-panna eller fiskpinnar), helt enkelt försöka vara lite mer kompromissvillig med sina principer 😉

    Jobbmässigt så är det ju viktigt att man har en chef som stöttar en i att vilja ha en sund livsbalans mellan jobb och fritid, som respekterar de lediga dagarna och underlättar att jobba deltid.

    Energi in och energi ut, så har du en ensamkväll med barnen kanske du ska se till att meditera / få dagsljus / fylla på energi under dagen.

    Och så är det ändå så att vips så är dom 10 år och man undrar vart tiden tog vägen 😉

    • Sant, 80% är en lurig grej.

      Hjälp vad du pendlar… Det måste vara supertufft att få ihop allt! Men du verkar iofs extremt strukturerad så det funkar kanske. Just nu har vi ju det lyxigt eftersom vi fortfarande är f-lediga. Den som ska till jobbet behöver inte tänka på lämning och väskor och matsäckar osv. Tack för all input! Älskar att läsa detaljer om andras vardag!

  2. Nej, inte rocket science. Rocket science är enklare!( Inte lättare men enklare.)
    Lusläser och suger åt mig av alla tips!
    – Säger hon som visserligen inte jobbar med raketforskning men som har träffat astronauter/kosmonauter på jobbet idag.

  3. Bra inlägg Beata! Jag går också i dessa tankar på ett eller annat sätt och olika mycket i oloka perioder. Min grundtanke jag försöker påminna mig om är ”jag hinner det jag hinner”. Den hjälper delvis. En annan kärntanke är ”det är inte värt det”, dvs inte värt att må dåligt för ett jobb, dvs att man behöver prioritera sig själv.
    Mitt bästa tips på ddt privata planet är att sänka ribban. Det är ok att äta halvfabrikat/korv o makaroner/gröt till middag ibland. Det måste inte vara hemlagat jämt. Det är ok att bjuda hem kompisar och bjuda på pizza och glass. Det är ok att gräsmattan inte är klippt, ddt är ok att rena tvätten ligger i en hög osv osv . Vi försöker ha en av helgdagarna obokad, för att hinna loda runt lite hemma och bara landa.

    Och sen, när stressnivån är på topp -andas och meditera! Kan räcka att ta tre djupa andetag. Jag brukar gå in på toa på jobbet och göra en mini-meditation (tex en mindfulness variant som kallas timglasmeditation. Går säkert att googla) innan lunchen. Då kan jag liksom nollställa mitt på dagen och ge mig själv möjlighet att få en lugn lunch istället för att kasta i mig maten med bankande hjärta.
    Inga lätta grejer, men ack så viktiga!
    Lycka till med jobbstarten!

    • Väldigt bra tankar och tips alltihop! Just det där ”det är inte värt att må dåligt” är så viktigt, det har jag nog äntligen lärt mig :-). Och så är det detta med var man lägger ribban… VILL ju orka allt och ha det perfekt runtom mig osv. Men det funkar sällan särskilt bra :-). Är så glad för yoga och avslappning som jag rätt ofta tar till även på jobbet. Det och lunchpromenader i vackert höstväder gör under!

  4. Usch, jag gör som du- jag kör på järnet och får några bryt längs vägen eller blir tillsagd av kroppen att tagga ner genom täta migränanfall. Planering är A och O men mer strategier än så har jag faktiskt inte men har lustigt nog börjat fundera över vad jag vill efter ett utvecklingssamtal med min chef igår som faktiskt gjorde mig ledsen/ arg och fick mig börja fundera över mitt yrkesliv och val och vad som är viktigt i mitt liv jobb vs familjen vs mig som person. Hoppas du känner att du landar i något som känns bra! Hoppas vi ses på lördag!

  5. Hej! Jag hittade hit till dig för nåt år sen när jag gick och funderade på om jag skulle våga mig på en graviditet (dvs. hyperemesis) en gång till. Nu, ca ett år senare så har jag/vi vågat och det blev plus på stickan i fredags! Än så länge bara vagt illamående. Men du som är så påläst och också provat dig fram mycket: vad har du för träningstips vid hyperemesis, den första tiden? Vad vågar jag göra? Finns det övningar som riskerar att fungera som triggers? Just nu känns det som att jag knappt vågar springa 100 meter eller göra en enda styrkeövning, för jag är rädd att ansträngning ska dra igång hela HG-grejen. Älskar yoga men känner mig till och med osäker där just nu. Men samtidigt vill jag förstås röra på mig! Om du vill får du gärna dela med dig av lite tips!

    • Grattis till plus!! Vet inte om du redan hittat dit, annars tipsar jag om Facebook-gruppen Hyperemesis Gravidarum Sverige där det finns många kräkfior som du och jag…

      Den senaste graviditeten var den enda jag försökte träna under (eftersom jag inte började träna förrän efter mitt andra barn). Efter plusset så tränade jag som en galning i några veckor innan jag blev för illamående. Körde på allt jag kunde och det gick bra men sen började jag må illa i vecka 6 precis som de andra gångerna (den fysiska ansträngningen hade inte med det att göra). Då blev det inte mycket träning på ett tag. När jag sedan fick gabapentin i v 14 så blev jag lite bättre, framförallt på mornarna, och kunde då träna lite försiktigt. Blev illamående om jag tränade för hårt och för sent på dagen men lugnare träning på morgonen funkade hyfsat (vissa veckor rörde jag mig knappt ur sängen, andra gick det bättre). Jag körde en del gravidyoga och gravidpilates, lättare styrketräning och lättare cardio på crosstrainer. Kunde inte promenera mycket pga foglossning.

      innan hgn drog igång funkade min vanliga träning. Efter så blev det betydligt ”tråkigare” men gravidträning innebär ju vissa anpassningar ändå. Jag kände tydligt vad som funkade och inte funkade vad gällde illamåendet. Det var bra för mig att försöka vara lite aktiv. dels för kroppen eftersom jag låg till sängs så mycket. Dels psykiskt, lite endorfiner hjälper. Det gör inte illamåendet lättare (för mig iaf) men det gjorde det aningen lättare att bära om du förstår vad jag menar.

      Sen är det bra att förbereda sig på att det kommer vara oerhört slitsamt och att det kanske inte funkar med någon fysisk aktivitet överhuvudtaget. Jag ville så gärna ha en frisk och aktiv graviditet och sedan vara i gång snabbt efter. Men så funkar det inte (för mig). Det är en lång sjukdomsperiod och det tar lång tid för kroppen att återhämta sig. Jag valde att se all fysisk aktivitet som bra även om det bara vara lite katt och ko på yogamattan.

      Fråga gärna mer om du vill!

      • Tack! Känns förstås pirrigt nu 🙂
        Och jo, FB-gruppen har jag varit med i sen förra hösten/vintern men jag känner mig liksom inte riktigt redo att outa mitt plus där än – gruppen har vuxit sig så stor och jag har inte koll på vem som känner vem osv.
        Min förra graviditet kunde jag inte träna nånting, mina muskler blev så svaga av allt liggande och kräkande så jag kunde knappt gå runt huset ens när jag blev friskare. Därför önskar jag den här gången att orka göra åtminstone NÅNTING, så som du verkar ha tänkt. Bättre med nåt än inget. Bra tips att försöka hitta bästa tidpunkten på dagen för träning. Och sen som du säger, orkar man inget alls när/om hg:n väl sätter in, då får man acceptera det.
        När det gäller gravidyoga, hade du nåt särskilt program då som du kan rekommendera? Jag har ett par böcker men känner mig inte helt bekväm med dem. Skulle helst vilja träffa min gamla yogalärare men hon bor för långt bort.
        Tack för att du skrivit om hg-kampen!

        • Förstår dig. När du är redo för gruppen så finns vi där!

          Förstår också känslan att vilja göra NÅGOT fysiskt om möjligt. För mig gick det lite i alla fall. Gravidyoga körde jag mest på Yogobe men hittade också några pass på youtube som kändes bra. Tipsar också om mammamage-appen som är bra att köra även under graviditeten, iaf de första nivåerna innan det blir för tungt. Hjälper dig att hitta aktiveringen snabbare efter sen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s