Tack för kommentarerna på föregående inlägg! Fortsätt gärna, jag har funderat mycket på detta sedan Stors uttalande igår och lär fortsätta göra det. Jag vill också svara lite mer ordentligt på era kommentarer och skriva mer om detta…snart. Någon dag när jag inte gråter av illamående. Just nu tvingar jag i mig lite fruktsallad med keso (det minst äckliga jag kunde tänka ut) för att inte gå och lägga mig, eller ta medicinerna, på fastande mage. Så mycket roligare än så blir jag inte på vår 10-åriga bröllopsdag.