Varning utfärdas

Jag är tråkig och trött och oinspirerad och oinspirerande och så himla galet höggravid nu så jag orkar liksom inte ens tänka på något annat än allt jag ska blogga om. Sen. När jag inte är höggravid längre och förhoppningsvis känner lite livslust igen.

Men häromdagen knappade jag ner mina tidigare förlossningshistorier. Dels för att jag vill ha dem här i arkivet, dels för att jag själv tycker det är oerhört fascinerande att läsa förlossningsberättelser. De är skitlånga, detaljerade och kanske inte alls vad du känner för att läsa så därför varnar jag. Dig som är förlossningsrädd eller kanske förstagångsgravid och inte vill läsa om en massa olika upplevelser eller dig som helt enkelt tycker det är helt ointressant. Läs inte de kommande två inläggen (jag publicerar dem efter varandra lite senare idag).

Men är du som jag och gärna läser every gory detail så håll till godo – och dela gärna med dig av dina erfarenheter om du har några. Tycker det är sköj!

 

10 reaktioner på ”Varning utfärdas

  1. Jag har aldrig läst någon förlossningsberättelse. Innan jag blev gravid kändes det inte intressant, under min graviditet ville jag inte trigga förlossningsrädsla och efter ville jag inte ens tänka på ordet förlossning. Jag har inte skrivit ner min egen förlossningsberättelse, det har känts helt omöjligt. Men nu har jag läst dina och ja, jag kanske borde skriva ner min, för att bearbeta. Allt gick bra, men det blev chockartat och jag tänker aldrig någonsin göra det igen. Så jo, det finns nog en del att bearbeta… Tack för att du delade med dig! ❤️

    • Det är rätt kul att skriva ner för egen del åtminstone (sedan älskar jag ju att läsa andras…). Bra för bearbetning och kul att spara – för man glömmer.

  2. Jag har inte läst en enda förlossningsberättelse i hela mitt liv och det kanske är dags att göra det – så räkna med att jag tänker läsa all the juicy details!

    • Hoppas du överlevde ;-). Viktigt att påpeka dock att ingen förlossning är den andra lik. Jag har aldrig blivit rädd av att läsa andras berättelser men känner man sig orolig kan man lika gärna strunta i det!

  3. Bägge mina förlossningar slutade i katastrofkejsarsnitt. Det första efter att läkarna konstaterade att jag drabbats av moderkaksavlossning. Föreställ dig väldigt mycket blod och en väldigt chockad förstföderska. Det andra efter att ha försökt föda Allan i 60 (oh yeesss) timmar. Det blir inga fler barn för min del. Graviditeter och förlossningar är helt klart inte min grej.

  4. Beata!! Du är en sådan kämpe! Jag kanske kan förströ dig en smula genom att avslöja att jag har en nystartad blogg där jag lovat att dämpa snacket om triathlon och min träningsmängd … Fokus ligger på familj och att vänta barn vid 40. Här finns den:
    http://www.tidningenland.se och klicka på bloggar så hittar du Familjebloggen!! Känns lite ovant men jag ska väl snart komma in i det! Ser framemot att läsa dina berättelser!

  5. Jag läser alltid om förlossningar med skräckblandad förtjusning. Efter hg är väl det enda (?) positiva att allt blir så lätt jämfört med graviditeten. Det första jag sa när barnet var ute var ”va, var det inte mer än så?” Men sen svimmade jag och minns inte så mycket mer. Jag trodde att det skulle vara så mycket värre, men sen i efterhand har jag förstått att min förlossning inte var den lättaste. Utdragen, förlorade mycket blod, gick ganska mycket sönder, hade så fasligt ont efter (som var infektion i livmodern – sen blodpropp – sen nässelfeber). Var typ sängliggande i tre veckor och kunde inte ens byta en blöja på min son. Men ändå – JÄMFÖRT med hg?! INGET är jobbigare än det EVER!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s