Spruckna troll

Tack för fina kommentarer på förra inlägget! Ni som känner mig vet att jag har ett stort behov av att ta ut trollen i solen så att de spricker. Jag behöver bryta ihop ibland för att komma igen. Det gäller mig i vanliga fall och kanske i synnerhet nu när min ork och mitt psyke testas till max i och med graviditeten.

Bara att erkänna för mig själv att det är dags att ringa psykologen gör att en sten fallit från hjärtat. Jag trodde inte det skulle behövas den här gången. Tänkte att tiden efter Stor (då jag fick en mild förlossningsdepression) och inför och under graviditeten med Snart-Mellan (för att undvika förlossningsdepression) har gett mig det jag behöver för att ta mig igenom denna graviditet utan extern hjälp. Men jag behöver det, det erkänner jag villigt.

Under helgen har jag fyllt på ordentligt med sömn, med bokläsning och mycket barnagos. Jag har städat och fejat lite, tränat Pilates och klätt julgranen med mina barn. Snart-Mellan har haft födelsedagskalas med sina två bästisar (väldigt lagom antal för ett kalas!) och finaste storasystern hade ordnat lekar. Vi har haft vänner på besök och i allt det kaos bara sju glada barn kan åstadkomma har jag känt glädje över att ytterligare en liten ska läggas till samlingen. Det är ingen liten sak.

image

3 reaktioner på ”Spruckna troll

  1. Att känna glädje inför liten är stort! Själva har vi för tillfället fullt upp med två (3 och 1,5). Just nu tar jag en kort paus på soffan medan de ‘städar’ toaletten. Kan nog ångra min paus snart…. Men maken är sjuk och barnen har varit superrolig inatt så jag chansar…

  2. Åh, vad jag blir varm i ❤️!!! Spruckna troll är bra troll… Och du vet väl att vi andra gläds enormt åt att vårt kaos ska utökas med en liten rackarunge (prinsessa… Phfh!) till.

  3. Det är en styrka att kunna be om hjälp 💛 jag är som du, bryter ihop lite och kommer igen. Det positiva när man kan be om hjälp är att nästa gång blir brytet inte riktigt lika jobbigt och man klarar att ta sig igenom en del själv. Hade själv ett bryt för ett tag sedan. Min hjälp hade inte tid just då utan jag fick hitta hjälp från annat håll och från mig själv. Hittade även en bok som styrkte mig. Nu när hjälpen kunne kunde jag stolt berätta om min väg och sedan få hjälp att tänka vidare. Tänk vad man kan och lär sig bara man ber om hjälp! 💛

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s