Före och efter

Hurra! Nakenbilder i bloggen igen! Som ni har längtat. Och varje gång tänker jag ”men TÄNK om min chef/barnens kompisars föräldrar/pastorn/kungen ser de här?”. Och sen tänker jag ”Jaha? So what? Jag är lika naken på stranden och i simhallen och om kungen kommer dit så är han in for a treat”.

PhotoGrid_1415883733710

Men… Har jag inte vänt på bilderna nu? Eller?

Nope. Före, en bild från juni i år. Jag vägde väl cirka 70 kg och var väl som vanligt lite ilsk på magfluff och kraftiga lår och sånt där. Cue ”man saknar aldrig kon förrän båset är tomt”-känslan. För jag ser väl alldeles ypperligt lagomyppig ut, inte sant? Inte för att det är något större fel på efter-bilden heller, under omständigheterna.

Omständigheterna som då är graviditet. Som hittills, i vecka 18, gett 11 kilo plus. Och nej, det är inte bara mage. Totalt gick jag upp 10 kilo de andra gångerna. Totalt. På 38 veckor. Nu har jag redan passerat det. Och det är faktiskt inte helt okomplicerat för hjärnkontoret.

Rationellt förstår jag att…

…jag startade på 70 kilo den här gången, istället för 85 kilo som sist.

…jag tack vare tidig medicinering inte gick ner 4-6 kilo i början av graviditeten. Det gjorde jag i de både andra.

…jag behöver äta varannan timme för att inte bli för illamående. Och att jag varit väldigt kinkig med vad jag kunnat tänka mig att äta. Väldigt ofta ostmackor eller skorpor med ost. Eller digestivekex med ost. Varma mackor med ost. I perioder har jag druckit en himla massa juice. Någon vecka kunde jag bara dricka iskall fanta. I perioder har jag hinkat mjölk. Vatten var äckligt. Kombinerat med totalt, eller nästintill totalt, sängliggande så har det så klart gett ett kaloriöverskott.

…jag nu äter en medicin (gabapentin) som visserligen hjälper bättre än de andra jag provat men också ger ökad aptit.

mina bröst väger två kilo var. Typ.

Jag vet allt detta men ändå skäms jag lite över min viktuppgång. Vill inte visa magen för mycket och blänger åt spegeln när jag ser mig i all min välsignade härlighet. Ärligt, för that´s how I roll: jag önskar att jag kunde stanna här viktmässigt. Jag vill träna och äta sunt och inte behöva gå ner trehundra kilo sen efteråt (ni som varit med sedan förra omgången vet att jag får kämpa för varje litet hekto). Jag vill dra på mig mina vanliga jeans och bara sätta ett gummiband mellan knappen och knapphålet och säga att jag inte förståååår varför man ska köpa mammakläder (tillåt mig gapskratta, mina vanliga jeans går inte över knäna). Detta är mitt tredje barn och ändå vill jag inte riktigt förstå förändringen kroppen går igenom.

Jag vet att det finns folk som tränar sig igenom hela graviditeten. Som äter avokado och keso och aldrig får sug efter lökringar. Som har en sån där liten bump som försvinner två dagar efter förlossningen. Jag vet också att jag inte är en sådan kvinna. Och att jag självklart föredrar att må drägligt framför att må dåligt. Och det innebär medicin som ökar aptiten och en himla massa småätande.

Jag önskar för mig själv att jag kan äta lite sundare resten av graviditeten och röra på mig så mycket som kroppen och illamåendet tillåter. Det kanske blir pannkaka (med lönnsirap och bacon!!) av alltihop och då… Ja, då blir det bra ändå. Men helt okomplicerat är det inte. 

24 reaktioner på ”Före och efter

  1. Du är så klok. En ambivalent tid i livet att vara gravid… vi blir ju (som jämt) pådyvlade Hollywood-versioner av gravida kvinnor som svassar runt med en liten bula på magen och samma jeans som vanligt en vecka efter förseningen. Det ÄR hårt att vara kvinna i den här utseendefixerade världen som premierar smala snygga människor… Eh, vad ville jag säga? Att du är HELT UNDERBAR som både visar nakenbilder och tar upp ämnet!

    Och även om det känns läääänge nu – ett år av hela livet, pyttelite – snart är du back in business, starkare än nånsin! 🙂

  2. Snygging! Härligt att du delar med dig av dessa sunda tankar, för det måste man ju ändå säga att det är för vilken erfarenhet som vi går igenom är enbart av godo? Inte många i alla fall. Och visst är det dubbelt det där, tacksamhet och ändå lite missnöje. Minns när alla sa ooooh vad mysigt att det börjar synas att du är preggo, och jag själv kände mig mest småfet, illamående och trött men försökte glatt tacka och se glad ut för gud förbjude att du skulle vara annat än lycklig och tacksam. Nej helt okomplicerat är det verkligen inte!

  3. Man får klaga, herregud vad härligt det är ibland. Ventilera, så slipper man ha trollen i huvudet liksom.

    P.s. Har vägt mina gravidbröst. Men de var lättare än jag/vi trodde…

  4. Finaste B! Inifrån och ut. Och TACK! För att du skriver om det jag tänkt så många gånger. För att du är mer som jag och det är skönt. Jag har ALDRIG varit hälsosam vid mina graviditeter – OMÖJLIGT! Har bara kunnat äta för att överleva och inte var det broccoli och keso direkt. Och sen, när allt ska bort igen. Åh så sur jag är på mig själv som sumpat allt. Men denna gång är ju resan för sista gången. Och även om mina första steg väntat vääääldigt länge på sig så är jag igång. Och jag kommer följa dig på din resa. Bland chips, keso och ostmackor.

    Tack igen för det du skriver! Du är fantastisk!

    • Precis, äta för att överleva. Och just där och då (just nu alltså, för mig) finns liksom inget alternativ. Det är jättesvårt. Visst äter jag en himla massa gröna äpplen också, och clementiner, men ändå. Det blir mycket mat på liten förbränning. Jag har ändå bestämt mig för att inte vara sur på mig själv efteråt. Någonstans är ju även detta ett val. Jag skulle ju kunna skippa medicinerna och börja gå ner i vikt redan nu…
      (SKOJAR!! Jag är inte SÅ sjuk i huvudet…)

    • Haha, det är la bara att lägga dem på en våg, tänkte jag först tills jag insåg att du inte ammat några barn och förmodligen har boobiesar som fortfarande sitter fast i kroppen, liksom 🙂

  5. Du är assnygg, alltid. Vet i och för sig att du redan vet det… I alla fall, intressant tanke om tuttarna där: jag har alltid undrat vad de väger! Mina alltså, inte dina… Oklart hur en väger dem bara…

  6. Jag tror stenhårt på att om man har ett bra utgångsläge före graviditeten så hjälper det också när barnet väl är fött. Min tredje graviditet var min absolut tuffaste, både fysiskt och psykiskt, men kroppen återhämtade snabbare än efter de två andra. En snabb och lätt förlossning (2 h start – bebis) hjälpte så klart till, men även där hade jag nog hjälp av min i utgångspunkten goda fysik. Så heja dig och din kropp! Svinga en kettelbell kan vem som helst göra just nu, men det är bara du som kan ”bygga” din bebis.

    • Jag hoppas det! Har aldrig varit i form innan en graviditet förut så jag har inget att jämföra med… Däremot har jag fött väldigt snabbt (knappt två timmar från första värken förra gången) så särskilt mycket snabbare behöver jag inte uppleva 🙂

      • Gissa varför vi inte ska ha fler barn? Har halverat förlossningstiden för varje gång…… Och så är det så jobbigt att behöva köpa minibuss 😉

  7. Amen! Jag känner såååå igen mig! Min senaste graviditet var det samma…skönt att starta med en vältränad kropp, ska minsann hålla det hela graviditeten etc…tjena. var också illamående, men låååångt ifrån som du har (känner mig lite generad över hur jag klagade när jag läser om din upplevelse! ), men åt (mest onyttigt tyvärr) varannann timme för att slippa må så illa, noll träning…30kg plus…har fortfarande 10kg kvar 😦 men nu, känner jag mest att det är ok, även om jag vissa dagar vill skrika o förbanna att jag gick upp så mkt och ”förstörde ”….å andra sidan så är jag nästan lika stark igen och uthållig och jag mår bra!! Jag börjar alltså inte om från början som jag kände först…jag har alla knep i bakfickan, träningsglädjen. Jag har inte bråttom (fast jag önskar ibland att det kunde gå snabbare så klart… ;)) Du klarar det här och må så vara att du har 10, 15, 20 kg att gå ned efteråt 🙂 no big deal! Kram på dig!!

    • Allas erfarenhet är olika och allas är lika viktiga :-). Illamående suger, det kan vi väl enas om…
      Gissningsvis hamnar jag närmare 30 också, om det fortsätter så här… det känns, ärligt talat, fasansfullt! Men jag läääängtar tills post baby shape up… träningsglädjen finns ju där, precis som du säger!

  8. Alltså himmel… Du är ju skitsnygg som gravid. Jag förstår dock känslan av obekvämlighet att inte själv riktigt ha kontrollen över kroppen, så du får lita på att alla andra har rätt 😉 Tänk så här kanske; att inte äta keso och avokado kommande 22 veckor raserar inte din kropp. Du är så vältränad i grunden nu och har bättre utgångsläge än de förra graviditeterna, right?! Om du skulle känna för det kan du ju leva på keso de kommande 22 åren istället. Men troligen så vet vi alla att man ska ge kroppen det den ber en ärligt om, såväl avokado som chips när det behövs. Du är som vanligt en inspiration! 🙂

    • Bra tänkt. Och tack, jag känner mig inte så het direkt men det är okej, ffa mår jag illa och bryr mig ganska lite om mitt utseende. Jag ska försöka äta lite mer keso än chips framöver men helt chipslös kommer jag aldrig bli 🙂

  9. ÄNTLIGEN lite nakenbilder. Jag förstår dina dubbla känslor, du är så cool som vågar tänka och känna och berätta. Heja dig från kompis med ålder-ful-ångest, som inte tar slut om 4-5 mån utan snarare är värre då… Puss!

  10. Åh, jag tycker du är så bra som vågar ta upp det här! För kropp och graviditet är verkligen inte lätt tycker jag. Det är ju nästan lite fult att inte vara helt igenom glad för det välsignade tillståndet. Jag var både förundrad över vad som hände med min kropp, och ledsen och irriterad över förlorad funktion och form.
    Heja dig som vågar lyfta lite luriga frågor!

    • Exakt så. Man ska vara glad och tacksam. Jag älskar mina ungar men jag har avskytt varje minut som gravid. Och förändring kroppen går igenom är komplicerad. Nu är det grejen med att inte orka nåt, att inte kunna träna som känns jobbigast, att gå upp så mycket mer i vikt än tidigare. Efter min första graviditet blev jag chockad när jag hade gått ner mina gravidkilon och ä då inte fick på mig mina byxor. Mina höfter hade helt enkelt att breddats!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s