Men två gånger kanske är början på något bra?
Så väljer i alla fall jag att tolka gårdagens och dagens yogapass. Inte mycket men bara att rulla ut mattan och sträcka och tänja lite gör små underverk för en kropp som mest ligger ner. Och för ett huvud som i lördags protesterade genom ett praktfullt migränanfall. Migrän med illamående och ljud- och ljudkänslighet är inte roligt i vanliga fall. Men ovanpå hyperemesis-illamåendet och dessutom förbud mot smärtstillande? Väldigt o-roligt, minst sagt.
Det sa knak och knarr och gnissel och jag svettades och flåsade trots de lugna flödena. Ett par månader utan något som helst konditionsfrämjande får konsekvenser…
Mitt ödmjuka mål är att rulla ut mattan varje dag den här veckan. Jag börjar så och håller tummarna för mer. Idag har jag fått en ny medicin utskriven tack vare en experimentvillig läkare. I min dröm blir jag symptomfri och kan träna och leva mer som vanligt. To be continued!
Två är bra! Heja dig 🙂 Jag är också lite mer på gång med yogan igen. Det känns bra, även om kroppen också är ovan och mer stel och orörlig än vanligt. Det är inte svårt att längta efter sin gamla kropp 😉
Tre gånger nu! Nej, det är verkligen inte svårt att längta efter sin vanliga kropp och dess normala funktioner… Men det är ju en tidsbegränsad period! Men jag tittar lite avundsjukt på såna som typ crossfitar sig igenom graviditeten (läste du om hon tävlingscrossfitbruden som upptäckte att hon var gravid i v 26?! Orättvist!!)
Du är ju suverän som ens tänker träning. Bra tjejen! All cred till dig. Och jag håller tummarna att den nya medicinen är magisk!
Mest tänker jag nog ”förebygga huvudvärk och ryggont” etc. Men med tanke på hur tung, stel och flåsig jag är så blir det nästan lite träning av ingenting…
So far so good… får ge den någon vecka innan jag jublar för högt dock 🙂
Heja dig!