Hurra för mig idag! Uppvaktad med frukostbricka och paket och sedan har jag i vanlig ordning blivit behandlad som en prinsessa hela dagen.

Lillasysteryster med familj kom med blommor och presenter och hjälpande händer. Det är bra med gäster som står ut med en värdinna som med jämna mellanrum försvinner till sovrummet för att stävja illamåendet medelst öronproppar, ögonmask och en tupplur.

Och det är härligt att vara födelsedagsbarnet när man kommer ner från en av tupplurarna och finner utemöblerna undanstuvade, ljungen planterad i krukor och svågrar i full färd med att hänga upp lampor.

Jag har också blivit påmind om hur det är att ha en ettåring i huset. Det tog ungefär fem minuter från det att yngste systersonen kom innanför dörren tills alla mina små stilleben och krimskrams var flyttat till en säkrare plats…

Sedan ett par timmar är jag tillbaka i sängen. Det krävdes en rejäl stund av tystnad och mörker för att komma ner några snäpp på illamåendeskalan och jag missade efterrätten och hejdå-kramarna. Nu drar jag ur det sista ur födelsedagsmyset med fruktsallad och Grey’s Anatomy. Kanske känns det här tillståndet inte så välsignat alla gånger men jag är i allra högsta grad en välsignad 36-åring.