Operation status #fail

Jag vill minnas en viss Beatatjata som i början av maj sa att hon skulle få bättre kondition. Några saker säger mig att det inte blivit så.

Som att jag inte har prioriterat konditionsträning trots att jag sa det.

Som att jag hade någon slags tanke om att springa en mil men just nu inte kan springa 5 km utan att stanna och gå ett par gånger. Och det tar 38 minuter. Och då var Runkeeper pausad när jag gick.

Som att jag vid mina senaste erfarenheter av gruppträning i form av Crossfit/bootcamp/militärträning med galen norrman inser att jag är sist. Sämst. Eller att alla andra fuskar hela tiden. Låt oss hoppas.

Men låt mig börja med att beskriva senaste crossfit-passet så kanske jag kan få LITE medlidande ifrån er.

Scenen är en totalt uttorkad fotbollsplan, klockan 17.00, i gassande sol en het julidag.

Deltagarna är drygt 30 till antalet. Från studsiga tonåringar i hotpants till maratonlöpare i 60-årsåldern. Och en hel drös helt vanliga människor som inte direkt ser ut att vara i superform (F´låt, om ni läser detta). Och så jag. Och mitt ego. Och min träningspartner @saraelisabethmo.

Passet går ut på att köra en runda på tid. Först Sara, med mig som peppande och hjälpande partner. Sedan jag med Sara-pepp i öronen. Och sen hela köret ett varv till, var. Häng med.

  1. Balansgång på en timmerstock. Inga större problem.
  2. Armhävningar, 10 st. Lite kämpigt för en som inte kan göra armhävningar men jag gjorde 10 mesiga och sprang vidare.
  3. Squats med en sten i händerna, 20 st. Känner att det här behärskar jag. Visst är det flåsigt. Och väldigt varmt. Men det är det ju för alla andra också och de är visst redan färdiga…
  4. Chins, eller vad man ska kalla det när man ligger på marken, håller sin partner i händerna och drar sig upp. Fötterna i marken förstås. 7 reps går rätt bra.
  5. Handstand pushups. Japp, du läste rätt. Sparka upp mot partnern som stöttar och sedan 3 stycken push ups. Eller i mitt fall, ett antal försök för att överhuvudtaget komma upp i handstående och sedan tre stycken förflyttningar i höjdled på cirka 3 millimeter. Jag är skitnöjd med att jag överhuvudtaget kom upp på händerna. Alla andra är redan två stationer framför mig.
  6. Ålning. Skoja inte med mig. HUR kan det här vara det jobbigaste av allt? Testa själv. Lägg dig ner, platt på magen, och dra dig fram med händerna typ 10-15 meter. INTE krypa, åla med magen i marken. Mina knän och armbågar ser ungefär ut som barnens nu. Inte ens Saras ”kom igen nu, det är en zombie bakom dig, den biter dig snart!” hjälper. Hellre jagad av zombies än älskad av dig.
  7. Pistols med partner. 8 stycken per ben, håller i Saras händer och får liksom inte till det, kommer knappt ner i 90 grader och ser hur alla andra skuttar vidare som vore de killingar på grönbete.
  8. Hoppande utfall, 12 stycken. En övning jag kan! Hurra! Men var är alla andra?
  9. Krypa under ett gäng bänkar. Men HALLÅ igen?! Vad är det med mig och att befinna mig nära marknivån?
  10. Sit ups med hjälp av partnern, 12 st. Det går långsamt men det går.
  11. Pull ups i fotbollsmål, med hjälp av partnern, 3 st. Saras muskler jobbar nog mer än mina här men det går. 1, 2, 3.
  12. Burpees, 15 stycken. Giv mig kraft och styrka. Ner och upp. Ner och upp. Pausa, andas, inte svimma. Ner och upp. ALLA andra är färdiga sedan länge och står och hejar på. Jag vill dö.
  13. Box jumps, 12 stycken. Jag vågar i alla fall hoppa. Några har kört step ups, det har jag sett. Men jag hoppar jämfota upp och ner samtidigt som maginnehållet gör samma resa i matstrupen.
  14. Dra din partner över halva fotbollsplanen. Alltså, ta tag under armarna på en stackars människa och släpa iväg med hen. Alla andra står och sippar vatten i skuggan och applåderar artigt. Jag undrar om det är lämpligt att spy inför hela öbefolkningen.

Saras första varv tog cirka 7 minuter och 30 sekunder. Sedan har jag ingen koll på tiden men mitt första varv tog kanske 9-10 minuter? Mitt andra snarare 12-13. Och jag tränar ganska mycket och tror mig vara i hyfsad form. Tillåt mig småle.

Springa lite. Långsamt. Crossfit. Ännu långsammare. Men post workout selfies är min gren!
Springa lite. Långsamt. Crossfit. Ännu långsammare. Men post workout selfies är min gren!

Visst, musklerna protesterar vilt men det är elden i lungorna och hjärtat som hoppar ut ur bröstet som är det stora problemet. Jag har aldrig varit så nära att kräkas under ett träningspass och efteråt är jag så klart oerhört nöjd med att jag genomförde, även om jag var fetsist. Att jag vågade gå upp i handstående och att jag inte fuskade (så mycket) på någon övning (även om ålningssträckan kortades av rejält andra varvet). Men ändå. Visst borde jag orka köra 15 burpees i rad?

Jag läste i en tidning att man ska kunna göra 100 burpees på cirka 5 minuter för att räknas som i god form. Den här 40-åringen gör det tydligen på 3.17. Jag gjorde 100 burpees för typ 1,5 år sen och det tog nästan 20 minuter. Idag skulle jag förmodligen kollapsa efter 50 stycken.

Nu är jag helt andfådd efter att ha skrivit en så lång träningsrapport, måste vila lite. Och fundera på hur jag ska lägga upp träningen när semestern är slut. Om jag överlever nästa crossfitpass vill säga.

20 reaktioner på ”Operation status #fail

  1. Hahaha jag döööör vilken rolig träningsrapport! Underbara människa! Du var ju grym och skitstark och jag tror både du och jag kunde ge mer när vi sa att nu skiter vi i de andra och i tiden och bara köööör! Det är iallafall ett väldigt fint semesterminne och ser redan fram emot #saraochbeatagoeswildcrossfit2015

  2. Jag tror helt klart att de fuskade – jag tycker du är grym!! Hade jag varit med hade du inte kommit sist 😉 Jag vet att det är svårt ibland (ofta) men man kan faktiskt bara göra sitt bästa och tävla mot sig själv, visst?!!

  3. Tror helt klart att många fuskade! Folk gör det. Typ jag ibland 🙂 Du är sjukt grym som INTE gjorde det, för det är exakt det som kommer att ge dig resultaten! Du är grym. Däremot är uttalade utmaningar kanske inte helt din grej, visst har du tidigare konstaterat det? 🙂

    • Jag fuskade ju också lite men gjorde alla grejer så ordentligt som möjligt. Fick påminna mig om att jag ju är där för att träna MIG, inte tävla med andra :-). Nä, jag är inte så bra på det där med utmaningar men tänker att lite förbättringsfokus kan vara bra. Kanske… tills jag kommer på nåt annat som är roligare :-). Turn för mig att jag tränar för att må bra och för att det är roligt. Inte för att vara bäst på något 🙂

    • Haha, nä det kändes inte helt normalt ;-). Men ändå, en stund efter kände jag mig glad och normal igen och kroppen är återställd utan särskilt mycket träningsvärk. Så kanske är jag i hyfsad form ändå 🙂

  4. Jag blir helt pepp av det här inlägget! Ba nu köööör vi hepp hepp bootcampträning varje vecka. Nästa sommar är vi bäst! Ja för jag hade också varit hopplöst sist på det där passet (trots att jag kan springa skitlångt i skogen med liten karta)

    • Jag kan inte springa skitlångt i skogen med liten karta, jag hade gått vilse direkt och byggt bo under en gran :-). men det är peppade faktiskt, är glad att jag var med Och funderar lite på om jag kan återskapa det här passet hemma och öva…

  5. Alltså, jag får på riktigt ågren av att läsa din text. Det där låter som det absolut värsta jag skulle kunna utsätta mig för! Typ 30 sekunder på varje station hade jag klarat men just det att andra ligger före… Hade jag varit med hade jag varit sist. Jag lovar. För mig låser det sig fullständigt vid denna typ av tävling. Känner mig stark och hyfsat tränad men blir det tävling tillkommer någon jobbig mental grej. Alla måste väl inte vara bra på allting?! Du är ju en stjärna i gymmet och lyfter tungt etc. Varför måste man samtidigt ha övermänsklig kondis? Vi är väl inga gladiatorer heller! Men samtidigt kul att utmana sig själv ibland och bli sådär kräk-trött. Kanske…

    • Precis, förra gången var det tidsbestämda stationer och då kan man ju vila när det behövs, ingen sticker ut… det här var sjukt jobbigt för mig, mentalt också. Men nyttigt tror jag, att inse både svagheter och begränsningar. Jag behöver absolut inte vara bäst på allt (inte på nåt, tack o lov) men det är lite kul att försöka förbättra sig. För MIN skull. För tillfredsställelsen att lyfta tyngre än för en månad sen eller springa snabbare än för ett år sen. Även om jag är sist när det vankas gruppträning! Och ja, det är något härligt med art bli kräktrött, iaf efteråt 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s