Jag suckade irriterat när Stor tjatade om att följa med mig på min löprunda men jag gav med mig ändå, samtidigt som jag mentalt avskrev passet. Tänkte att jag kommer få promenera i snigelfart med en unge som om 300 meter kommer gnälla för att hon är trött.
Det gläder mig att jag hade fel. Ungen i fråga svidade om till sina nya träningskläder (huuuur snygga? Födelsedagspresent från farmor!) och vi traskade iväg. Varvade jogging med gång och när hon fick håll lagom till en bra backe placerade jag henne på en bänk medan jag körde fem intervaller – sprintade upp, gick ner. Sedan gick vi vidare, joggade ibland (jag får föra till protokollet att hon inte är långsammare än jag…) och gick ibland. På tillbakavägen stannade vi i backen igen och jag körde sex intervaller. Sista biten hem gick det ganska långsamt. Då passade jag på att gå utfallsgång bredvid henne. 100 steg blev det innan vi placerade oss vid dukat bord och vräkte i oss kyckling, pommes och bea.
Vi hann prata, ha roligt OCH jag hade en personlig fotograf med mig. Grymt!
(Följer du mig på Instagram? Där uppdaterar jag flitigt nu – och använder förstås hashtaggen #Svettitretti. Stor filmade, och kommenterade, en av mina intervaller idag. Du hittar mig som Beatatjata_workitout, eller klicka på bilderna i högerspalten.)
Åh, vad roligt! Duktig fotograf är hon också!
Så härligt! Det ska jag försöka härma! Tror att min Stor också skulle vara pigg på idén.
Perfekt sätt att umgås!
Min 10-åring följer med på pass upp till ca 6-7 km. Han lär springa ifrån mig inom en snar framtid… 😉
Vad härligt det låter! Och så kul att hon vill vara med!
Helt underbart!! Gullungetid när det är som bäst! På höstlovet åker jag ocj sonen på semester, i min fantasi så tränar vi tillsammans hela veckan:-)