Final på Fokusmånad

Nej, ni har inte missat något inlägg – jag har inte skrivit om detta förrän nu. Idag avslutar jag en hemlig fokusmånad!

Jag har sagt upprepade gånger senaste året att jag inte ska hålla på med fokusmånader hit och dit. ”Jag kan det här, jag ska bara äta ´som vanlig´så blir det bra igen. Inga förbud och viktmål och annat trams” osv osv. Men den 27 maj kom jag till insikten att jag under flera månader om och om igen försökt äta ”som vanligt” och klarat mig en dag, två dagar innan jag tittat djupt i chipspåsen igen. Året har ju varit utmanande och jag släppte den fina balansen som jag jobbade mig till förra våren.

Så, när jag i slutet av maj provade sommarkläder och konstaterade att jag inte kunde knäppa de två par shorts jag äger så fick jag ett litet bryt och insåg att det får vara slut på snacket om att jag ”kan det här” och bli lite mer action. Lite hårdhandskar ett tag för att få hjärnan att förstå vad jag mår bra av i längden. Lite gränssättning för att inte vara helt gränslös. Jag ville inte skriva om det då eftersom jag gett upp för många gånger. Känns helt enkelt lite genant. True story.

Målet var att loosa några kilon/centimetrar så att shortsen passade igen. Bryta spiralen med konstant gotte-ätande och ta ett steg mot den där balansen 2.0 som jag klurat på ända sedan jag nailade balansen 1.0 förra våren. Bara ett steg men åtminstone i rätt riktning.

Jag bestämde mig för följande upplägg 28 maj till 27 juni:

  • Äta 2000 kalorier om dagen, varje dag. No more, no less (detta för att komma förbi överätandet på helgen).
  • Flirta lite med IIFYM (If it fits your macros), mest för skojs skull. Läs mer om IIFYM här.
  • Inte äta traditionellt godis, snacks, fika. (detta för att bryta den negativa trenden)
  • Träna mina pass, som vanligt.

Så här gick det:

  • 2000 kalorier är mycket mat och det har inte varit några problem att hålla mig till det på helgen med lite planering. Ibland har det varit svårt att komma upp i 2000 kcal till vardags. Notera att jag har gått ner i vikt på 2000 kcal om dagen. Att jag medan jag ammade Liten försökte ligga på 1800 kcal känns i efterhand som helt galet.
  • IIFYM kräver mer research och eventuellt extern hjälp om jag ska lösa det. Vet inte hur viktigt jag tycker det är men det har varit intressant att inte bara följa kalorierna utan ha lite koll på fördelningen protein, fett och kolhydrater också. Även om dagarna som jag träffade mina godtyckligt satta mål är lätträknade.
  • Jag har klarat mig bra utan traditionellt gotte. Jag gjorde ett undantag på midsommarafton då jag avnjöt både glass och efterrätt. Utöver det har jag ibland lagt delar av min ”budget” på quest bars som godis, luftpoppade popcorn, en slice pizza, hamburgare på Macdonalds osv. Godis och snacks är egentligen lätt att skippa, det är sådant jag helst vill moffa i enrum (och det sker aldrig med måtta). Fika och efterrätter är en social grej som jag gärna vill kunna njuta av, då och då.
  • Jag hade en träningssvacka under månaden pga tröttma men rätt prioritering då var helt klart sömn/återhämtning.

 

Resultatet då?

  • -2,7 kilo på vågen. Mycket vätska första veckan förstås, typ 1,5 kg och sedan en hälsosam minskning övriga veckor. (jag är 175 cm lång och väger just nu 70,4 kg . Förra sommaren låg jag på 67-68 kg. Tycker själv sådan info är intressant så håll till godo…)
  • – 3 cm i midjan, -4 cm över naveln, -2 cm över låren. Precis de resultat jag förväntade mig på den här tiden med de här förutsättningarna, och precis det som behövdes för att shortsen ska passa.
  • En balans jag mår bra av och som är relativt enkel för mig att hålla. Jag får vara mätt och nöjd, det finns plats för utsvävningar (på sikt även i form av gotte, om jag kan lära mig att hantera det). 80%/20%-tänket är fortfarande rätt för mig.
PhotoGrid_1403859437259
Shorts som går att knäppa. Satt lösare förra året. Satt betydligt tajtare för en månad sen. Låt oss hoppas att det blir shortsväder snart!

 

Lärdomar:

  • Planering och förberedelser är A och O för en hälsosam livsstil om det inte kommer 100% naturligt för en. Det låter kanske tråkigt men med tydliga riktlinjer blir livet faktiskt enklare, och de där 20% med utsvävningar ännu mer njutbara.
  • Jag kan äta mer än jag tror. Och äter jag ordentligt till vardags så är det inte svårt att äta ”normalt” på helgen. Innan har jag ätit lite för lite och närmat mig helgen alldeles för hungrig vilket så klart leder till överätning. Ät ordentligt, för sjutton!
  • Jag tar med mig de här tankarna under semestern. Balans, 80/20 och äta lika mycket varje dag. Efter semestern räknar jag med att ta ytterligare steg mot balansen 2.0.

 

Så. Känner ni er snuvade på konfekten nu? Jag har varit snuvad på konfekt en hel månad och det går faktiskt bra, så suck it up :-D-.

38 reaktioner på ”Final på Fokusmånad

  1. Du är ju bara bäst! Jag o en kompis körde en fokusperiod på 2 månader. Slutade igår. Förstod halvvägs in att kompisen gett upp. Men själv har jag kämpat o kämpat…i motvind! Händer absolut ingenting??? What?? Kört med programmen jag fick från Olga. Tränat 4-5 dgr i veckan. Ätit ok men syndat med lördagsgodis. Vilket jag tycker man ska kunna unna sig om man nu vill det. Men även om det slunkit ned lite godis här o där så. Borde det ju hänt någonting?? Har en teori om att jag trots allt äter för lite. Räknade en vanlig dag o landade på 1300 kalorier ca. Vet att det är för lite men har så svart för att öka. Är rädd att jag ska gå upp ännu mer än vad jag redan gjort på detta intaget.

    • Förstår din känslan men jag tror 1300 är på tok för lite. Jag är ingen expert du vet men med träning 4-5 dagar i veckan kan du äta mycket mer. Jag kan äta ca 2400 kcal vid nuvarande aktivitetsnivå och hålla vikten. Har man stört sin ämnesomsättning mycket med mycket bantande genom åren så kan det dock behövas reverse dieting som Lotta (fokuserad energi) pratar om.

  2. […] åt tusen håll när det går långsamt på jobbet. Just idag tänker jag på fokusmånader (läste beatatjatas inlägg om hennes hemliga), träningspass jag vill köra, min och B:s lilla hotell- och spavistelse […]

  3. Grymt på alla sätt och vis! Själv rivstartar jag semestern med migrän och magkatarr, precis om det ska vara när man varvar ner… Det brukar reda ut sig efter ett par dagar och lite omeprazol. Kram

  4. IIFYM är verkligen min melodi, vi har 10 bra månader tillsammans nu. Jag äter 800 kcal mer om dagen än då och blir tajtare och starkare för varje vecka. Jag kör ju reverse dieting och jag tror många behöver det, mycket gammal självsvält och dieter har fuckat upp våra system… Heja dig!!

    • Ja verkligen, jag har iaf haft en aha-upplevelse av detta även om jag bara flirtat med konceptet än så länge. Har sagt till Mrs metal att snacka reverse dieting med dig. Hon borde kolla med sanna tycker jag…

    • Det är verkligen ngt jag måste börja med också, har så uppfuckad ämnesomsättning sen gamla tiders jojobantning…. 2000 kalorier, whoa! Tokbra jobbat! heja! Kul med utförlig beskrivning också 😉

      • Tycker det är sjukt intressant att Lotta ökat kalorierna så mycket (hon äter också typ 2000 kcal kan jag meddela, och är typ halva min size och har Jillian-kropp).

        Och utförliga beskrivningar är bäst. tycker jag 😀

  5. Får en liten tår i ögat för att du är så grym! Helt makalöst att du kan skruva lite (och ibland lite mer) på rätta ställena så får du det att funka.
    Lite kommer tåren för att det är det jag kämpar mest med själv. Men min kropp svarar fortfarande inte. Jag tycker inte om ordet avundsjuk men i just det här fallet är jag just det.
    Jag har rätt många runt mig just nu som tappat många kilon genom att ändra sin livsstil och jag står helt förbryllad över varför det funkar för alla andra men inte för mig.
    Njut av att kroppen funkar som den ska, och se nu till att hamna på plus på ”stresskontot” också. Kram!

    • Men du. Så här:

      Jag har ”börjat om” flera gånger i veckan sedan augusti förra året. Istället gick jag längre ner i nedstämdhet och sakta men säkert upp i vikt. I slutet av maj noterade jag en ny all time high (som ”nya” beata alltså) och mådde på nåt vis rock bottom. Denna månad med lite gränser vad var jag behövde just nu men det funkade inte i november eller januari eller mars. Det funkade någorlunda nu. Jag mådde inte riktigt mitt mål (som var att komma under 70 kg) och jag väger fortfarande flera kilo mer än förra sommaren. Och DÅ var jag inte nöjd och villebråd ner mer och varvar på mig själv för attan trivdes så bra med min liberala balans… Nu längtar jag efter just den balansen och skulle vara skitnöjd med den formen.

      Det kanske verkar som att jag skruvat lite och fått resultat. Men det ligger så väldigt mycket mer bakom. Och när jag mådde som sämst så hände INGET på vågen oavsett om jag svälter mig eller åt normalt. Kroppen var länge bara inställd på överlevnad. Och även när jag trodde att jag var på bättringsvägen så gällde det huvudet, kroppen hängde inte med förrän flera månader senare. Och då bromsade jag i god tid och hann inte bränna ut mig lika mycket som du. Jag her heller inte behövt deala med sjuk make och dotter osv.

      Det är ok att vara avundsjuk, jag blir det ofta, men se dig själv i rätt ljus. Se din kamp, dina förutsättningar, dina omständigheter. Din kropp fungerar precis som den ska nu. Den fokuserar på att hela dig inifrån och ut så att du så småningom ska orka jobb (utöver sjukt barn och allt det andra). När den klarar det kommer den orka lite mer. Som träningspass och att eventuellt få på lite energiunderskott om det är det du vill.

      Förresten tycker jag du ska prata med Lotta om det här med reverse dieting, känns som att det kan vara något för dig? Du har väl gått på väldiga underskott i perioder?

      • Absolut, jag vet att det ligger mer bakom än så. Menade inte att du har det enklare än någon annan, hoppas du förstod det. Ledsen om jag fick dig att tro något annat.
        Problemet ligger i att jag låg alldeles för länge (ÅR) med underskott och sen började en enorm stress både i jobb, privatliv och psykiskt. Naturligtvis är det just det som ställt till det.
        Jag har jobbat hårt med det och ökat mängden mat även om det känts hemskt.
        Det värsta är att jag verkligen hatar att se ut som jag gör och må som jag mår, vilket ger ytterligare skjuts på stressen.
        Jag har ägnat nästan 1/3 av mitt liv till det här och vill bara slippa allt.
        Tur att det finns såna som du, som är bevis på att det är balansen som är den viktiga. Kram!

        • Jadå, jag förstod absolut att du inte menade så! Bara att det är lätt att tro att ”alla andra” bara bestämmer sig och så går det lekande lätt sen. Så är det inte, inte för mig iaf!

          Jag hoppas du hittar något sätt, någon väg, till att acceptera och älska dig. Du ÄR fin som du är. Du är stark och inspirerande och ascool. Jag vet att det inte räcker alltid, men kan man åtminstone hitta någon slags acceptans, lite ”så här är jag” så tror jag mycket är vunnet. Har själv tänkt mycket på detta i helgen. Ska försöka återkomma om mina hjärnspöken, om det kan hjälpa.

  6. Vad härligt att höra att det gått så bra för dig och att du verkar ha lärt dig ett och annat på vägen, toppen ju! Alla sätt är bra utom de dåliga! Jag hör också gärna mer om IIFYM, det verkar spännande tycker jag:) Länken ska jag absolut läsa:) Jag letade faktiskt efter en mailadress till dig alldeles nyss, jag har skrivit klart min hyllning till min mormor och morfar nu med inspiration från dig men kan inte se någon? Tänkte skicka texten och passa på att tacka för att jag äntligen fick tummen ur. Du inspirerar på så många fler sätt än du tror! Trevlig kväll och ha nu en toppen semester:)

  7. Men du! Så sjukt bra jobbat! Skitbra! Jag blir jätteinspirerad, har en egen liknande grej på gång, för precis som för dig ligger det så mycket känslor bakom mat och ätande. Men nu blev jag jättepeppad. Tack!

  8. Grymt jobbat! Looking good, as always! Det där med IIFYM får du gärna berätta mer om. Jag tycker att det verkar spännande och även om jag tror helt och fullt på att lyssna på kroppen och hela den där biten vet jag att det ibland kan vara bra att ha lite koll. Just här handlar det ju inte enbart om traditionell kaloriräkning utan också att se över vad som är vad. Fick du någon hjälp med att komma igång eller körde du bara på vad du trodde skulle passa dig?

    • Jag kan egentligen inget, du får fråga Lotta – det är det jag gjort :-). Tasty health-Sanna är ju hennes coach. Lotta har coachat mig lite och sen har jag liksom lekt lite med det. Inte gjort det på blodigt allvar utan helt enkelt testat lite. Noterat dock att jag kan äta betydligt mer än jag tror och mer kolhydrater är man ”får” inom fitnessvärlden. Många dagar har jag haft svårt att nå upp o kolh medan jag dragit över på fett nästan jämt. Beror förstås på vilka nivåer man har, jag började på ungefär 30%protein, 30 fett och 40 kolh.

      Just det där med att äta ordentligt under veckorna har också hjälpt. Nu behöver jag liksom inte överäta på helgen! Jag äter gärna lite gottegrejer men inom ”budgeten” och blir nöjd eftersom jag inte gått runt med ett för stort underskott under veckan. Jag vet inte om jag kommer utforska iifym ytterligare men bara de här insikterna har hjälpt mig mycket!

  9. Men åh finaste Beata! Först och främst – en high ten (ja båda händerna) till dig för ett grymt jobb. Skön känsla när shortsen går på.

    Sen – lite snuvad på konfekten känner jag mig… för jag hade velat haka på.

    Och så till sist – du sätter ord på mina tankar. När du skriver att du helst vill moffa i enrum känner jag SÅ igen mig. Vad ÄR det med det egentligen?

    Har just nu kört lite i diket pga för lite sömn som leder till att jag äter. Inte ett dugg kul. Därför älskar jag dessa inlägg från ”vanliga” människor. Framför allt såna jag haft förmånen att träffa IRL och som jag önskar vore min vän på riktigt. (Trots att du kollar zombies och vampyrer som jag fattar noll av och snackar med den där Gud som jag inte heller fattar något av… 😉 )

    Puss på dig!

    • Åh, vi får köra ihop efter semestern eller nåt. Bara för att jag inte skriver om det så mycket i bloggen så behöver jag ju inte vara helhemlig :-). Det där med att moffa i enrum… för mig handlar det om en avkopplande ritual, en trygghet. Min bubbla, med en bok eller film och något gott att moffa. Där släpper jag liksom alla kopplingar till verkligheten, flyr för en stund och kopplar verkligen av. Så är det. Jag måste hitta sätt att finna samma nivå av avkoppling utan moffandet för jag behöver verkligen den avkopplingen. Detta har varit mitt sätt sedan jag var liten. Minns tillfällen som 10-åring. Jag, en bok och en påse skruvar med dillsmak 🙂

      Och förresten är vi väl vänner på riktigt! Ses inte IRL så ofta bara… Ungefär som Gud.
      😉

      • Söta du! Såklart vi är vänner men du förstår säkert vad jag menar. Att kunna ta en promenad när man egentligen vill moffa. Träna tillsammans.

        Jag är ju precis som du – varvar ner med moffande. Kan bli sur om jag ”offrat” fria tillsammans med andra så jag inte kan moffa själv. Behöver ändra det beteendet.

        Att läsa om hur du gör det. Jag beundrar dig oerhört som styr om skutan. Även om det inte är enkelt och du måste nå rock bottom så gör du det. Och det ger mig hopp. Att jag också kan komma dit.

        Kram fina!

  10. Ofta så skrivs det eller sägs att man skall berätta för sin omgivning att man har ett ”projekt” men ibland känner jag att det är enklare att göra det lite för mig själv och slippa allt tjat och alla frågor eller för mycket fokus från andra. Jag kan ibland känna ”låt mig vara, sköt du ditt så sköter jag mitt” så jag tycker du gör/gjorde helt rätt.

    Bra jobbat och härligt att du känner att det funkat och att du mår bra!

    • Håller helt med. Läser också ofta ”berätta för alla om ditt projekt” men jag gör nästan aldrig det. Just för att slippa frågor och ångest om jag kör i diket.

    • Precis, det är ju ”regeln” och jag måste säga att den hjälpt mig förr, att vara öppen med mitt projekt alltså. Men just nu behövde jag liksom få sköta detta själv. Kändes bäst så!

  11. Nejdå, inte alls snuvad på konfekten:) Kan verkligen förstå det där med att vilja pyssla ifred. Jag pysslar också med vikten ifred just nu 🙂 Och: Du ser toksnygg ut! Heja dej!

  12. Så grym du är, snyggt jobbat! Känner mig inte ett dugg snuvad! Kanske blir det mer pressande att berätta det här och att det är därför du hållit det för dig själv? Nu har du kunnat jobba helt på egen hand utan att känna något tvång härifrån, vilket det tyvärr lätt blir även om det inte är meningen såklart (lite luddigt men tror du fattar :-)). Å snygga shorts förresten!

    • Ja men precis. Tidigare har den pressen varit positiv, liksom hjälpt mig att hålla mig på banan. Men just nu är all sorts press negativ så därför höll jag det för mig själv 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s