Coming clean

Jag behöver få ut en massa tankar. Många och osammanhängande. Jag känner mig nämligen så splittrad mellan olika sanningar just nu. Inte minst de ”sanningar” jag själv bidrar med. Välkommen in på en guidad tur i mina snurriga tankar.

Du ska träna för att må bra, det är viktigast. Samtidigt får du gärna träna för att bli snygg(are), det är bra att vara ärlig. Men säg inget om ”Beach 2014” för det är som att svära i kyrkan. Följ istället instagramkonton med bilder på perfekta abs i teeny weeny yellow polka dot bikini. Eller avfölj dem för att de ger en skev bild av verkligheten. Och ät glass medan du gör det för det är viktigt med balans men tänk också på att du borde äta glutenfritt och ekologiskt.

Lägg inte ut bilder på kvinnokroppen för det objektifierar och gör du ändå det så ska du inte förvänta dig kommentarer kring utseendet för vi ska lyfta funktion, styrka, glädje och annat positivt framför utseendet. Men glöm inte att alla blir glada av komplimanger, komplimentera mera. Bara på rätt sätt. Alla kroppar är okej. Putiga magar och deffade triathlonskroppar och allt däremellan men helst ska du inte tänka på det alls utan göra dina chins och vara nöjd med det. Och kan du inte göra chins så ska du öva på det för det är viktigt.

Bidra inte till hälsohetsen genom att skriva om vad du äter, eller inte äter eller vad du tränar eller vad du inte tränar. Det är viktigt att entusiasmera och inspirera men tänk på balansen så att du inte får ortorexi eller ger någon annan dåligt samvete. Fast det där med överträning är ändå bara överdrivet, det är normalt att träna jämt och äta väldigt kontrollerat. Det är helt normalt att inte göra det också, balans är viktigast. Och vill du trots allt deffa kroppen på något sätt så måste du göra det genom att träna hårt och äta jättemycket för alla vet ju att kvinnor äter för lite. Men du bör inte äta chips, inte ens ekologiska. Eller jo, på lördag kanske. Balans.

Du skall icke försköna sanningen men du ska inte vara för ärlig med dina nojor. Du ska vara nöjd, glad och lycklig men samtidigt ärlig om att det är tufft ibland. Bara det går över snabbt. Håll balansen. 80/20. Njut av livet. Håll in magen. Håll inte in magen. Allt är rätt, allt är okej. Förutom allt som är fel och inte okej.

Och mitt i allt det här finns jag. En helt vanlig jag.

Som gillar att träna och tycker det är ASCOOLT när jag kan bänkpressa 30 kilo och är supernöjd när jag får sån där galen träningsvärk i rumpan. Som gått upp några kilon under vintern och försöker komma fram till hur viktigt det är att bli av med dem. Som aldrig någonsin tränar för att kunna äta eller äter för att kunna träna utan helt enkelt tränar och äter. Som ibland skrattar så högt att rutorna skallrar och ibland gråter så bittert att kinderna blir som russin.

Som ibland tittar på mig själv i spegeln och tänker att jag är fet, ful och äcklig. Som ibland tittar på mig själv i spegeln och tänker att jag är så himla assnygg. Som för det mesta tittar mig själv i spegeln och tänker att jag rätt nöjd, ändå, och sedan hastar vidare till jobbet/dagis/kyrkan/mataffären/gymmet.

PhotoGrid_1398404767554
Sanning och sanning. Får jag censurera på det här viset? Får jag exponera på det här viset?

Som tycker det är jättekul att lägga upp bilder på Instagram men får dåligt samvete när jag får för många snälla kommentarer om mitt utseende för jag ser ju inte riktigt ut så, egentligen. Utan filter och rätt vinkel. Jag tänker att om någon träffar mig IRL så kommer de bli så besvikna över att jag ser helt vanlig ut. Muffin top and all. Sen tänker jag ”lägg av, jag är fin!”.  Som fortfarande kämpar med det här att ha en blogg som rör sig mycket kring träning och hälsa men samtidigt nojar en massa. En vanlig, lite lagom mjuk kvinna i mina bästa år.

Om det finns en smal, smal väg med perfekt hälso/självbild/inspirations/bloggbalans så hamnar jag ständigt i dikena vid sidan av. Raglar runt som ett fyllo och har egentligen ingen aning om hur jag påverkar andra. OM jag påverkar andra. Om jag VILL påverka andra?

Får man göra så? Kan jag skriva om styrketräning utan att ha muskligare muskler? Kan jag lägga ut en outfitbild som jag är nöjd med utan att samtidigt visa hur magen ser ut när jag sitter ner? Är det inte pinsamt att skriva hur mycket jag älskar yoga när jag fortfarande knappt kan ha raka ben och sätta händerna i marken? Får jag träna utan konkreta mål? Är det okej att jag egentligen vill gå ner i vikt men samtidigt bestämmer mig för att just nu är det viktigare för själen att jag kan leva som jag vill vilket innebär en liberal kosthållning vilket innebär status quo viktmässigt sett? Får jag spänna musklerna eller luras jag då?

Jag vill ju bara skriva om vad jag känner för att skriva om. Jag vill vare sig övervärdera eller undervärdera. Vill inte hetsa. Vill visa hela sanningen ibland och bitar av den ibland.

PhotoGrid_1398404850246
Balans?

Jag vill vara mig själv. Snyggselfies ibland och svettselfies ibland. Deppiga inlägg ibland och tramsoflams ibland. Övningstips ibland och boktips ibland. Superytligt komplimangsfiskande ibland och djuplodande navelskåderi ibland. Är det okej?

 

101 reaktioner på ”Coming clean

  1. Hittade till din blogg rätt nyligen, men jag gillar den mycket!
    Detta inlägget var så himla bra och jag kände igen mig i det mesta. Är 40+ med två barn som äntligen kommit igång med träning ordentligt igen och jag mår så bra. Att jag sedan inte vågar berätta för alla hur mycket jag tränar är en annan femma!;) Som du skriver, man får inte träna för mycket och inte för lite.
    Jag gillar din blogg för att du är som vem som helst. Har även börjat följa dig på instagram.
    Fortsätt skriva som du vill och tycker man inte om det du skriver behöver man inte läsa!
    Ha en fin Valborg!
    Kram

  2. Vilket inlägg!! Grymt bra och tack för att du visar verkligheten det behövs verkligen mer av detta i bloggvärlden!! innerst inne vet man att ingen någonsin alltid kan var helt på topp det finns alltid mindre bra stunder men när man sitter där med datorn och ser allt det perfekt glömmer man så lätt..detta inlägg fick mig att bli varm och glad inombords.. ha en fin valborg

  3. Det är som att läsa mina egna tankar! Precis så tänker jag själv om träning, kosthållning m.m. fast jag inte ens själv skulle ha kunnat uttrycka det så bra som du kunnat. Alla de tankarna har bara varit röriga i mitt huvud och det är så himlans skönt att kunna läsa dem på pränt (ja, eller skärmen då).

    Tack för det! 🙂

  4. Helt fantastiskt, klockrent inlägg tycker jag!!! Underbart beskrivet! Vi ska göra si men inte så förutom ibland när vi ska göra precis tvärtom. Det är inte lätt att göra rätt idag 🙂

    • Exakt! På sätt och vis är det HUR LÄTT SOM HELST att göra rätt idag, för typ allt är rätt. Glömde lunchlådan – Aha, idag kör jag 5:2 eller 16:8! Råkade äta en hel kladdkaka – Aha, musklerna behöver bränsle! 🙂

  5. Vilken text! Skriva kan du. Det är din blogg och du får vara hur du vill tycker jag. För hur kul blir det om vi skapar för många tabun? Och lästvång är det ju inte om man inte gillar.

    • Verkligen inte lästvång! Men jag vill liksom inte att någon ska bli ledsen eller hetsad eller upprörd här, av lilla vanliga mig. Då börjar jag begränsa mig och då blir det tråkigt och tråkigt är inte roligt 🙂

  6. Vi är alla bara helt vanliga människor i slutändan. Oavsett om vi är Oprah, Michelle Obama, Jillian Michaels eller Beatatjata. Det du utstrålar och lyckas förmedla är en ärlighet, positiv energi och glädje till livet. Trots motgångar och svårigheter i att hitta balans i livet (vår generations störta I-landsproblem?). Stoooor kram till dig och ännu ett tack för att du lyckas få mig upp ur sängen och iväg till gymmet 6:15 tre dagar i veckan. 😉

  7. Håller med om alla andra kommentarer här. Så himla bra skrivet! Jag har varit på väg att sluta blogga flera gånger just pga av vad andra tycker. Kan hon vara så där glad och nöjd med sig själv och älska träning så mycket som hon skriver. Men jo det kan jag och tänker fortsätta med det oavsett vad andra tycker. Jag är helt ärlig och bara mig själv. Stör det någon så kan jag inte rå över det. Jag är bara jag, helt ärligt.
    Och du är du, en helt fantastiskt människa! Kram på dig!

    • Jag funderar mest på att sluta blogga när jag börjar censurera mig själv. När det känns som att jag inte kan skriva vad som helst för att då gör jag ”fel” enligt någon (oskriven) regel. Då måste allt ut, som här, så att jag kan börja om igen. Med att vara mig själv 🙂

  8. LOVE this kära du! PRECIS då är det. Vad är det man ska vara? Perfekt, utan att vara för mycket av något. Lagom? Jag tycker du är ärlig i alla dina inlägg. Perfekt blandas med det operfekta (men bra ändå)…bästa ”träningsbloggen” som jag kan relatera till. Andra bloggare är unga, snygga, supersmala (och har alltid varit smala, de har ingen aning om hur det är att ha varit/vara överviktig och kämpa med det), noll barn och hur mycket tid som helst att lägga på mat och träning (känns det som)…DU är som JAG, och det gillar jag. DET kan jag relatera till! TACK för att du är du!

    • Tack bästa! Håller med. Och även om jag vet att jag nog är som alla andra så känner jag mig som ett ufo i bloggosfären ibland. Trots att jag nästan bara följer ”vanligt” folk :-). Så det mesta sitter nog i skallen min…

  9. Håller med alla andra som har kommenterat. Du är perfekt som du är och skriver både inspirerande och intressant. Fortsätt precis som nu!
    Kram/Marie

  10. JA, det är ok!!! Älskar ditt inlägg, jag känner igen mig i massor (typ allt) och mina tankar är minst lika snurriga.

  11. Har inget mer att tillägga, men vill ändå säga att du ska inte ändra något! Du är du och det får och ska du vara!

  12. Beata! Jag gillar dig och jag blir så glad att du verkar gilla en del av det jag skriver. 🙂 Det här var ett klockrent och mitt i prick-inlägg. Du har nyhetsnäsa, du vet vad som går hem och du är bra på att skapa mycket känsla av igenkänning. Det är kul, spännande och ibland helt galen värld den här bloggvärlden. I dag gnällde jag en smula på min blogg, öppet och ärligt och så får jag dåligt samvete för att jag inte var lagom och slätade över med att jag egentligen är superglad och att allt är härligt. Så är det sällan.

  13. Wow, så fantastiskt bra skrivet. Det är helt ok, jag delar så många tankar med dig just nu. Blir väldigt snurrig av allt. Du satte ord på det. Du är grym, Tack och kram!

  14. Mer än okej! Det är ju just därför det här är min all time favoritblogg. 🙂
    Tack för allt du delar med dig av.

  15. Underbara du! Precis på pricken. Och jag älskar blandningen av vinklar. Det är ju så livet är, och du är så cool som vågar visa det.

  16. Först och främst: Du uttrycker dej så fantastiskt himla bra! Det är en fröjd att läsa det du skriver.

    Och sen: Jag känner igen mej så himla mycket i det du skriver! Det är liksom inte svart-vitt, detta hur man är och känner för sin kropp och träning. Men det finns helt klart en mall över vad som är ”fint” att förmedla, hur en ska vara.

    • Tack! Och jag vet att du känner igen dig, för jag känner igen mig när du skriver om det också. Den där mallen funkar liksom inte för mig, jag vill bara skriva lite ibland. Hejsan hoppsan blir det. Så får det vara!

  17. Gud vilket bra inlägg!!! Många bra punkter, tankar som jag brottas med hela tiden. Hur ska man göra för att det ska bli rätt???

  18. Alltså – får man bli lite kär i dig? Du skriver så himla träffande att man inte kan annat än bara tokdigga dig grymma fantastiska människa!

  19. Helt ok!!! Och lunchdate imorgon är ett måste, ok??? Måste bara få rota runt i och dela lite tankar med den där hjärnan din… Den är ju fantastisk ju!

  20. Underbart inlägg!! Jag är toktrött på ALLA pekpinnar och skiter i vad som är rätt och fel. Du gör vad du vill på din blogg och dina konton! Heja dig vackra kvinna som vet att du är lika fin på in och utsidan även IRL! Kram

    • Ja, jag blir också trött på alla pekpinnar MEN också påverkad och börjar censurera mig och då blir det inte bra… Jag måste bara få skriva från hjärtat, annars funkar det inte. Kram!!

  21. Men I love you! PRECIS sådär ska det vara tycker jag! Både OCH! Högt och lågt. Spännis i rätt vinkel. mjukis i verklig vinkel… Du är så bra. Så bra. (och shittans, vågade du ta en magselfie på jobbet? det hade jag ALDRIG vågat haha!)

  22. JA det är okej. Mer än okej. Det är fantastiskt, underbart, helt helt rätt.
    Jag är preciiiiis som du. Och det tror jag de flesta är, liksom. Utom några få undantag möjligen men det struntar jag i.

    Jag älskar blogg (mm)-världen för jag inspireras och lär mig. Men jag lovar dig att jag inspireras mer av dig än av många många andra som har magrutor nästan jämt. Det är ju inte så intressant, just det där.

    Så tack för ett bra inlägg, och tack för att du är så härlig, och tack för att du delar med dig. Av allt, inklusive muffintoppar.

    Kram!

    • Ja egentligen tror jag de flesta är som vi men ändå blir jag påverkad av (inbillade?) måsten. Dumt. Funkar inte för mig. Då orkar jag inte skriva alls utan funderar mer på att jag INTE får skriva om att gå ner i vikt… eller lägga ut en spännig bild… eller en bild på chips…eller en bild på keso… Du fattar. Jag vill dela allt!

  23. Himla bra inlägg! Precis som jag känner – man är ju bara den man är helt enkelt. Vissa dagar på topp och andra not so much liksom 🙂 Fortsätt att vara du och ja det är helt okej!!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.