Ovärdigt

Jag går baske mig hellre till underredesdoktorn än till tandläkaren. I den där roliga stolen som man sitter i halvnaken finns liksom aldrig ens en chans till värdighet, hur fint man än friserar sig. Hos tandläkaren är det liksom leenden och handslag och ”slå dig ner, hur står det till” och innan man vet ordet av ligger man bakåttippad med en halv verktygslåda i munnen. Käkmusklerna darrar, saliven is everywhere och du kan bara svara med gutturala ljud på tandläkarens frågor.

Och är man på extra masochistiskt humör kan man passa på att detaljstudera ansiktet i den lilla spegeln som sitter på världens elakaste lampa. Varenda por, finne och skäggstrå syns med icke önskvärd tydlighet. Och någon ansiktsbehandling kommer du inte ha råd med när notan är betald.

Till slut, när du mödosamt försökt kladda på lite läppstift för att återupprätta någon slags värdighet (förvånansvärt svårt med förlamade läppar) så får du stå ut med att kaffet rinner ner längs hakan eftersom ansiktsmusklerna tillfälligt är ur bruk.

Härlig start på tisdagen. Du?

image
Inte ens ett hederligt duck face kan man få till

6 reaktioner på ”Ovärdigt

  1. Usch, stackare… jag var till tandläkaren förra veckan och det var sjukt jobbigt, trots att det ”bara” var en undersökning så hade jag ont i magen flera dagar före.

  2. Inte kul med tandläkarskräck. Jag lagade mycket hål när jag var liten och har flera amalgamfyllningar. Det var ALDRIG roligt även om jag sluppit den värsta skräcken. Drog dessutom ut mina visdomständer i omgångar eftersom de satt i snett läge och gjorde ont. Inte kul det heller. Hoppas nu att barnen fått makens kvalitet på tänder – han har aldrig haft hål – och att de slipper laga en massa och få tandläkarskräck.

    Betty kanske kan ge tips?

    • Jag har pratat med Betty och Martin :-). Och det är mycket bättre nu, jag går iaf dit! Min man är också sån där som aldrig lagat. Jag har nog mer amalgam än vanliga tänder 😉

  3. Fy sjutton. Är tokrädd för tandläkaren. Jag var där för några veckor sedan. Jag är nog nästan gravt hypokondrisk gällande just munnen så jag berättade ledset för tandläkaren att det kommer att vara ett tufft besök idag då hon förmodligen måste operera en tand jag bitit sönder och jag satt och skakade blek i stolen. Hon röntgade, kollade och hummade och säger till sist att hon inte fattar ett skvatt av vad jag säger? Vart skulle den trasiga tanden vara? …… Jag kramade och lyfte upp henne, kramade tandsköterskan och kramade receptionisten på vägen ut. Pust, bara 5 månader och 2 veckor kvar till nästa gång…

    • Haha, erkänn att du bara ville skryta med hur stark du är ;-). Jag förstår dig, jag har varit oerhört rädd men har jobbat med det hårt i 20-årsåldern. Sen jobbade jag tom på en tandläkarmottagning ett tag! Tycker dock fortfarande att det är rätt otäckt och nu har jag spänningshuvudvärk efter att ha legat och spänt mig i stolen…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s