Själ och kropp

Ännu en morgon som jag vid alarmets signal stänger av telefonen, suckar och vänder mig om. Vill somna om men ligger mest och vrider mig. Gymmet lockar inte alls och inte ens min vanliga inställning ”tänk inte efter” funkar. Jag är trött, kropp och knopp behöver något annat just nu.

På väg till jobbet funderar jag på om jag kanske ändå känner lite dåligt samvete över det? Kanske lite ångest över alla missade ”riktiga” träningspass senaste dryga veckan? Lite skam över att ha bytt styrketräning på gymmet mot långsamma promenader, yoga och något kortare hemmapass? Men nej, jag kan inte känna så när själen mår bra.

Kroppen behöver träning, så är det. Det får den också, nästan jämt. Själen behöver också träning men ibland på ett annat sätt. Och även om promenader och avslappning på yogamattan inte kommer ge mig en riktigt rackarns vältränad fitnesskropp så är det underordnat när själen mår bra.

Ofta vill kropp och själ samma sak. Svettas, hoppa, pressa, dra, utmana. Det är jag glad för. Ibland vill själen annat och numera lyssnar jag på det. Det är jag också glad för! Mest glad för är jag att jag inte har några nojor kring kroppens utseende just nu. Själen mår ju bra.

Idag – pod i öronen, gympaskor på fötterna och en stor del av lunchtimmen utomhus.
Ikväll – bara fötter på mattan, Yogobe på skärmen och ro i själen.

7 reaktioner på ”Själ och kropp

  1. Tycker det låter oerhört logiskt att ge kroppen detta nu, så länge man inte ger plats åt den där latmasken som säger ”soffa” – bara för att den kan och plötsligt får en röst så tycke rjag det är väldigt bra med ditt tänk. Periodisering kan det också kallas! 🙂

  2. Du är så klok, så klok. Du har ju inte missat något – du har ju gett dig något. Vila och respekt, det är inte alla som får det av sig själv!

  3. Härlig läsning! När själen mår bra får jag ut mer av min fysiska träning har jag märkt. Är jag inte stilla i sinnet har jag svårare att fokusera på träningen och tekniken för att få ut det mesta av träningen. Det är så olika det där men jag har insett att jag har trott att jag fått ut ganska mycket av min hårda träning fast jag egentligen inte har det. När själen nu mår betydligt bättre än den gjorde innan så har jag utvecklats mer och blivit starkare än innan. Dessutom på mindre mängd träning. Det är häftigt. Ibland behöver man pressa sig själv mer och ibland får man backa och känna in. Klokt av dig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.