Jag vet att jag återkommer till det här med jämna mellanrum. Kanske borde jag vant mig vid det här laget men nä, gamla minnen sitter hårt. Och när jag läser om slutresultatet i Jeannas Vårrus-utmaning så blir jag inte så lite tårögd. Väldigt imponerad av alla dedikerade löpare och vinnaren Toves galna 61 MIL på 9 veckor. Jag har inte sprungit så många kilometer ens. Men jag är ändå väldigt glad över min lilla, lilla stapel.
För det var ju det här med den lilla flickan, blott 4 år gammal, vars leder svullnade upp och gjorde ont. Flickan som tillbringat fler timmar på barnsjukhuset än på nattklubbar (i och för sig har jag aldrig varit särskilt intresserad av nattklubbande!). Flickan med diagnosen barnreumatism som fick tänja och bända ovilliga leder i sjukgymnastik och lekterapi. Flickan som medicinerade vant redan innan hon börjat i första klass. Hon som inte behövde vara med i skolgympan utan fick simma eller gå på varmvattensgymnastik istället. Hon som för det mesta struntade i att det gjorde ont, ville vara som alla andra och störde sig på ”alla himla reumatiker, gnälligare människor finns inte!”.
Flickan som dessutom fick scolios och tillbringade känsliga tonårs-år naken framför läkargrupper och inklämd i en plastkorsett. Hon som fick mer sjukgymnastik och kroniska tryckblåmärken på hela bålen. Flickan som blev kvinna, och mamma, och tillbringade första året med första barnet med fötter som kändes avhuggna. Mamman med inflammation i axlarna så att hon inte kunde lyfta bebisen utan att gråta en skvätt. Både av smärta och självömkan. Mamman med värken i höfterna som givetvis tilltog när fler kilon lades på dem.
Den mamman har gjort en livsstilsförändring. Och även om det ofta blir fokus på träningsfrekvens, viktnedgång och muskeldefinition här så finns det något oändligt mycket viktigare. En frisk kropp. En smärtfri kropp (om man inte räknar träningsvärk!). En kropp som fungerar! Som till och med kan springa en runda. Ganska spontant, snabbare än jag hade kunnat drömma om och utan konsekvenser. Grattis till mig, jag har fått högsta vinsten.
Så underbart! Hoppas du får ha en frisk kropp i fortsättningen och att den bara blir starkare och bättre med åren!! Jag förstår att du känner dig som en vinnare, och det är du 🙂
Du är fantastisk och en riktig inspirationskälla. STOR kram till dig.:)
Du är verkligen en inspiration! Fantastiskt skrivet!
Du är verkligen en sann förebild och en inspirationskälla!
Å, jag blir så glad för din skull! Helt klart högsta vinsten, guldmedalj och allt!
Du är fantastisk! Jag blir rörd av att läsa och ser en otroligt stark kvinna som vunnit det bästa och största priset av alla. Underbart! Grattis!
Fina Beata vilken resa du gjort och jag är grymt imponerad! Viktigt att tänka på vad man åstadkommit istället för att hela tiden titta på vad man vill förbättra!
Stor kram!
Återkom till det här hur ofta du vill för det är helt fantastisk läsning och jag blir så imponerad. Härligt!
Tycker du är helt fantastisk! Läser o inspireras av dig varje dag. Vilken resa du gjort!
Sällar mig till de tårögdas skara och suger i mig inspiration. Du är grym!
Du är grym Beata! Jag sitter här med en tår i ögat och gåshud längs med hela kroppen – du är en fantastisk inspiration och glädjespridare!
Underbart Beata, du är fantastisk. Är så glad för dig att du kan springa och numera slipper värken. Du är definitivt en vinnare! Kram
du är fantastisk!
Fantastisk inlägg! Låter helt klart som att du är en vinnare. 🙂
Kram!
Blir också alldeles tårögd när jag läser detta. Du är grym min vän! Glöm aldrig det. KRAM
Du är grym!! Både för det du har åstadkommit och för din inställning!! Du är min hjälte och inspiration! ❤
Blev helt tårögd av ha läst detta! Go Beata! Minns känslan när jag sprang VårRuset för första gången, jag som aldrig har sprungit 100 m i streck tidigare, klarade av VårRuset på under 30 min. Den känslan kommer jag nog aldrig att glömma. Tror inga OS medaljer är så fina som min medalj 🙂
Nu ska jag till gymmet och köra passet du la upp för några dagar sedan. Vet dock inte om dem där reverse pullovers, är livrädd att slå mig i hakan (är jag den enda med konstiga fobier i gymmet), men ska testa!
kram på dig
Vill bara lägga till att jag har kört din pass från häromdagen, hann inte med hela dock, blev inga finisher och blev liiite ändringar och vill säga att jag inte alls gillar dig längre 😉
Det var så jobbigt kvinna! Du får gärna lägga upp flera pass, för jag har verkligen noll inspiration när det kommer till det.
Pöss