Våga vinna

Jag ska försöka sätta ord på tankar som snurrat i huvudet på sistone. Det här handlar om kosten i första hand.

Flera av er har kommenterat resan jag gjort, som jag är på väg att avsluta. Hur långt jag kommit, vilket jobb jag har gjort. Och här sitter jag och är rädd. Rädd för att den där lilla lilla delen med gamla Beata ska ta överhanden igen trots att jag rationellt vet att det inte blir så.

Den senaste veckan har varit tuff mentalt. Jag har känt stress och press och datumet 1 februari har börjat kännas som domedagen. Fast det bara är en vanlig onsdag. Jag har tidigare skrivit mycket om mitt förhållande till ätande, om hur det varit mitt sätt att hantera stress, ångest, frustrationer osv. Det beteendet finns fortfarande kvar, definitivt, i pressande situationer går tankarna direkt till mat. För det mesta kan jag dock hantera det numera! Jag har en uppsättning verktyg för att vända de tankarna och hantera situationen på ett annat sätt. För det mesta. Inte alltid. Och på sistone har det varit flera tillfällen när jag valt min gamla coping strategy istället för mina nya. Och som alltid med negativa spiraler – det leder till fler negativa känslor som rör upp samma ”behov” av att hantera det, på fel sätt.

Och den 1 februari närmar sig med obarmhärtig hastighet och jag känner mig dränerad på energi och pressad från olika håll. Som jag ser det finns det två utgångar:

1) Jag klarar inte målet. Världen går inte under, inget hemskt händer. Men jag är rädd för att göra mig och er besvikna. Det var ett ambitiöst mål från början och jag har många gånger sagt att egentligen spelar det ingen roll. Jag har sagt att vågens siffror inte påverkar mig. Jag har uttryckt tacksamhet för hur långt jag kommit och att detta trots allt bara är början. Ändå blir jag stressad. Ändå vill jag rapportera de där underbara siffrorna, känna segerns sötma, komma i mål.

2) Jag klarar målet. Det här är nästan läskigast av allt och här ligger kärnan i det jag vill få fram. Vad händer om jag klarar det? NÄR jag klarar det? Jag har varit nära förut men aldrig DÄR. Jag har saboterat för mig själv om och om igen. Jag har inte vågat vinna för jag är rädd för det som kommer sen. Ska gamla Beata komma tillbaka? Ska jag klara att leva så här resten av livet? Vart är jag på väg, egentligen? Jag har inget ”komma tillbaka till”-mål, jag har ju aldrig varit i form tidigare så jag kan inte säga ”jag ska vara lika snabb som när jag var tonåring” eller ”jag vill komma i mina smaljeans”. Jag var aldrig snabb. Jag har inga smaljeans. Vågar jag glänta på den här dörren, den till Mitt Nya Liv? Det okända är skrämmande. Tänk om jag klarar målet. När jag klarar målet. Jag kan inte komma på något mer skrämmande.

Och den rädslan har jag inte riktigt lärt mig att hantera än.

Den 1:a februari kommer oavsett om jag är redo eller inte. Och sen kommer den 2:a februari. Och den 3:e. Och jag fortsätter träna. Och lyfta tyngre, köra hårdare, stretcha mer, bli uthålligare. Och jag fortsätter kämpa med en balanserad kosthållning. Ibland går det hur lätt som helst. Kroppen vet vad den mår bra av. Ibland är det en kamp. Hjärnan lägger fälleben för mig. Och jag fortsätter lära mig. Och utvecklas.

Den 1 februari är bara en vanlig onsdag. Men jag lovar härmed att fullfölja. Att ta mig över mållinjen. Jag kanske inte kommer först, jag kanske inte når personbästa. Men jag ska slutföra och sedan fortsätta. Jag lovar mig själv.

 

22 reaktioner på ”Våga vinna

  1. Hej,
    jag har läst din blogg ett tag. Jag hittade hit via Olgas blogg och jag är pt-online kund hos henne just nu. Jag kom att tänka på det där här inlägget när jag läste ditt inlägg i dag:
    http://smaljeansen.blogspot.com/2011/12/den-basta-julklappen.html

    I synnerhet det sista:
    ”För att du gett dig fan på att denna gång blir det inga korttidsprojekt och sen platt fall, du skyndar långsamt eftersom detta är for life och eftersom det inte finns något som ska avbockas finns det inte heller något som kan misslyckas. Det finns bara bra dagar och mindre bra dagar i det långa liv du har framför dig och varje dag består av ett oändligt antal chanser att göra bra val. God jul kram Elbe”

    Ja, det vara bara det. Lycka till!

  2. Vilket fint inlägg! Du är absolut inte ensam om de här tankarna och jag måste säga att det kändes skönt att höra att det är fler än jag som funderar på samma saker.jag tycker att du har gjort ett minst sagt jättebra jobb oavsett vad vågen stannar på den 1 feb! Att dessutom kunna inspirera så många andra på vägen det är inte illa!:-) Kram.

  3. AlltsÃ¥ just för sÃ¥dana här inlägg älskar jag din blogg. Du är sÃ¥ ärlig, lÃ¥tsas inte vara nÃ¥gonting annat än du är. HÃ¥ller med vad alla andra skrivit här. Jag tror att du kommer att klara av framtiden riktigt bra. Man kan ha dÃ¥liga dagar dÃ¥ gamla vanor gör sig pÃ¥minda. Mrn du vet hur du kommer ur det. NÃ¥n dag hit eller dit med sämre val har ju ingen betydelse om man mesta tiden äter hälsosamt och tränar. Du kan det här 🙂

  4. När du än korsar mållinjen kommer jag vara en, av många andra, som står där med stora famnen för att försöka finnas där om du snubblar… Tack för att jag fått hänga dig i hasorna. Tänker nog göra det ett tag till för du inspirerar!

  5. Du är inte ensam om dessa tankar. Kan bara hålla med övriga att din resa varit fantastisk, jag känner igen mig en hel del i dig och älskar ditt sätt att uttrycka dig. Jag hoppas du fortsätter med bloggen trots att 1 februari passerar i kalendern.
    You Rock!!!
    Kram

  6. Everything is going to be ok – ABSOLUTELY!!! Du kommer att klara det! Men jag fattar hur du tänker, att du är lite skraj. Men resan behöver ju inte ta slut här, eller hur? Det är ”bara” att fortsätta resan (livet) och leva så bra och sunt man bara kan och vill och orkar, en dag i taget. Självklart med planering och en del mål, så kommer nog inte gamla Beata tillbaka. Men som sagt, förstår hur du känner och hur hjärnan vill ”lura” dig. Försök att tänka på att det nya livet inte är så nytt, du har ju levt det i snart ett år! Stor kram till dig, sorry att det blev lite långt…

  7. Du har satt fingret rätt på kärnpunkten i det många känner som stress/ångest, vad händer sen när målet är nått.
    Man kanske kan se det så här istället, att resan ÄR målet. Så i mina ögon har du redan lyckats över förväntan!! Massor med kramar!

  8. jag hoppas du fortsätter att blogga efter 1 februari, det är så peppande att läsa om helt normala som tränar mot ett mål. Det blir lite annat än att läsa ”Olgas” som ju har som jobb att träna andra och sig själv. Detta är lite mera down to earth. 1 februari är för övrigt är första dagen jag jobbar sen jag gick hem i slutet av januari förra året och skulle ha 3an. Idag har jag kört olgas tabata kettlebellspass, vilket jag hoppas kunna köra ett par mornar innan jag ska till jobbet, men hu för att gå upp kl 05:15 för att hinna träna innan jag ska ta bussen till jobbet. Men eftersom jag ska jobba heltid när barnafadern är hemma med den lille så vill jag inte vara iväg på gymet så många kvällar.

  9. Beatatjata for President!

    Elsker bloggen din fordi du er så ærlig og gir så mye av deg selv. Tallet på vekten 1. februar betyr ingenting – du har uansett kommet så langt både mentalt og fysisk! Om jeg bare hadde hatt litt av din selvdisipling og viljestyrke…. Hilsen ”nå er det kvelden, jeg er sliten og fortjener junkfood/snacks”-Silje 😉

  10. oj vad jag kände igen detta.
    vågar man vinna? ja! vill man ju svara men är det lättare sagt en gjort., det var en stor bidragande del till att jag inte ville börja jobba igen. När jag var hemma kunde jag ju kontrollera på ett annat sätt. inte ha så mkt fika hemma i veckorna, gå på mamma bootcamp, gå de vanliga rundorna och framförallt inga jädra kafferep som det blir varje dag här. klarar jag av att motstå alla semmelfikor (jag som ändå inte ens egentligen gillar semlor såååå mkt), kladdkakefestivaler och ”varför äter inte du?”.
    jag är ff rädd. livrädd faktiskt. men än har jag inte gått till ÖB för att ”köpa schampoo” men kommit tillbaka med 100 ton godis som jag eg inte VILL ha men MÅSTE äta. .. kanske kan jag aldrig mer gå in där men då får jag väl handla schampoo ngn annanstans? och jag cyklar ju till jobbet nästan varje dag-och jag kommer iväg till gymmet.. så något måste ha förändrats-och jag VILL ju inte tillbaka. jag vill framåt men visst är det läskigt. hmm vet inte om denna kommentaren håller ihop -det snurrar i mitt huvud kring de här tankarna. jag hoppas att min blogg och din blogg och de andra bloggarna stöttar upp min nya karaktär. jag vill det.
    kram!!

  11. O vilket fint inlägg! Och som jag känner igen mig. Tycker jag kan applicera överallt i mitt liv, att inte våga, och istället tänka hela tiden tänk om jag hade vågat. Men nu har du vågat, du har ju kommit dit. Bit för bit slogs du med mat och träningsdemoner och nästan är du i mål. Om du inte väger exakt vad du har hoppats på SO WHAT? Du har ju gjort en sådan livsresa och lärt dig att inte vara missnöjd med det man har utan hur man blir nöjd. Vilken mentalstyra som krävs för det!

    Förlåt för ett flummigt inlägg, men jag tycker du är grymt cool. För många människor vandrar halvnöjda genom sitt liv och inte vågar lyckas och du har precis bevisat att du inte är en av dem.

  12. Göra OSS besvikna? – Inte en chans!
    Peppade, inspirerade och imponerade? – absolut!
    Dig själv besviken? – möjligt. Och då får du känna lite på känslan och sedan gå vidare med ny planering och jobba på mot målet.

    Fast det var ju det som egentligen var det läskiga? Att till slut uppnå målet.
    Jag är inne på Jessicas linje: Du lever redan ditt Nya Liv. Släpp tankarna på då och sedan, vem du var och eventuellt kommer att bli, och fokusera på vem du är just nu. Hur du väljer att leva ditt liv idag. Det är lättare sagt än gjort – jag vet. Och ärligt talat: den dag siffrorna står där på vågen kommer inte vara den Stora Förändringen, du kommer gå av vågen som samma person som steg upp på den. Med en skillnad: du vet hur det är att långsiktigt jobba mot ett mål som ibland känns ouppnåligt – och lyckas! Och det är en styrka oavsett vad som händer sedan.

    Lång kommentar, jag blev lite engagerad 😉 Se det som ett tack för allt din blogg gett mig.

  13. Det är på grund av de här inläggen jag tycker så mycket om din blogg! Du skriver det jag tänker, och det hjälper mig (har min egen lilla matkamp på gång, träningen går väl okej). Jag önskar dig lycka till med sista veckan och ser mycket fram emot att följa med fortsättningen också!

  14. Du har nu skrivit förordet till din egna bok, hintat lite om innehållet och det är nu den börjar! Vi är en hel hop av nyfikna friends som ser fram emot alla sidor!

  15. Tänk på allt du lärt dig! Du kommer aldrig någonsin bli den ”gamla” Beatatjata igen ju. Allt som har med träning och kost är ju du idag! Det är inte något du tar till då och då, närmar dig ibland, utan du är ju mitt uppe i det och tar bara små avstickare ibland, när du känner för rostmackor exempelvis. Det är ju precis så det ska vara!!! Och tänk på att vi finns kvar här och stöttar dig även 1:a februari! 🙂

    Känner mig också lite rosslig idag, men jobbar med tankens kraft, och lite halstabletter 😉 Hoppas du får ett kanonpass med Maria, visa oss allt sen!

  16. Men som jag ser det så har du redan vunnit! Och det har du ju varit inne på själv förut också! Ett nytt liv behöver inte alls vara skrämmande, för i verkligheten är det inte nytt, du har redan levt ditt nya liv i snart ett år 🙂

    Och eftersom jag anser att du har en väldigt balanserad syn på livet och kroppen så tror jag också att om siffrorna på vågen inte visar som du vill så kommer de visserligen kommer reta i ögat en liten stund – men. Sen kommer du inse att de siffrorna är väldigt varierande och att det istället är prestationen, centimetrarna och det nya livet som räknas 🙂

  17. Det är då du ska sätta nya mål! Träningsmål. Att orka göra en chin. Springa 5 km på 25 minuter. Stå på händer utan vägg. Prova bikramyoga. Vad som : ) Vikten blir ju allt mindre viktig (höhö) och du får ha mått som mål om du vill minska.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.