Diversetisdag

Är på väg till Göteborg där jag ska tillbringa två späckade dagar med att webba. För det har jag ju inte tillräckligt av i mitt liv just nu… Konferensen Webbdagarna går av stapeln på Posthotellet och jag tänker att jag ska fylla alla mina kunskapsluckor så att jag kan webba klart med min egen webb (läs: jobbets) innan deadline v 40. En diger uppgift. 

Andra saker jag har på hjärnan just nu:

Färger. Har börjat pinna en massa outfit-bilder med kläder i färg. Vill hitta ett färgschema som jag kan trivas i. Ja, det är rocket science! 

Böcker. Har så dåligt läsflow just nu. Har inte feeling. Läser ju men har flera DNF (did not finish) bakom mig senaste tiden. Och det är ovanligt för mig! Jag är alldeles för plikttrogen för att inte läsa klart böcker jag påbörjat trots att jag inte gillar dem, Lex Richard Ford. Men uppenbarligen börjar jag rebella på denna punkt. 

Energinivåer. Mina är all over the place. Supertrött och dränerad eller världens mingligaste och mest sprudlande konferensdeltagare. Finns det något mellanting? Kanske inte för mig. Men jag måste vara rätt jobbig att leva med?! 

Kvinna på tåg

Att bo i Stockholm

Jag har varit i Stockholm i två dagar. Det här har jag gjort.

Åkt tåg. Sovit på hotell. Åkt tunnelbana hit och dit. Webbat som en galning med webbexperter. Ätit middag med min bror och familj. Promenerat hit och dit. Varit på marknadskonferens. Åkt tåg hem.

Det här har jag också gjort.

Funderat jätte, jätte, jättemycket på hur det är att bo i Stockholm. Hur livet verkligen är. Egentligen? Är de lyckligare? Ledsnare? Mer stressade? Ambitiösare? Eller är det helt enkelt samma gamla livspussel och vardagsliv där också?

Jag gick från min brors hem på Kungsholmen till mitt hotell vid centralstationen i tisdags kväll och spanade nyfiket in i alla lägenhetsfönster under den 45 minuter långa promenaden. Jag såg ett par riva ett kök. Gissningsvis för att de ska renovera och fixa nytt kök. Var så sjukt sugen på att knacka på och fråga vad de valt. Om de är ense. Om de kommer laga mycket mat där. Mötte en man som nog kom hem sent från jobbet, med en take away-kasse med mat. Ville stoppa honom och fråga vad han köpt. Om det var hans favorit som han alltid köper när han jobbar sent eller om han varierar sig. Såg en tjej stänga och städa ett café, hon hade lurar i öronen. Ville fråga vad hon lyssnar på. Om det är samma poddar som jag eller något särskilt som man bara lyssnar på i Stockholm. Tänker, uppenbarligen, att stockholmare är en helt annan sort

Sånt funderar kusinen från landet på i storstan, tydligen.

 

En vecka 

Vad hände? En vecka hände. Så där blixtsnabbt att det känns helt orimligt att det faktiskt varit sju dagar. Kanske att någon stjäl timmar för mig?

Arbetsveckan var hektisk och effektiv. Jag har nästan enbart haft på mig webbredaktörshatten. En ny version av jobbwebben är under arbete och utvecklaren släppte äntligen in mig i testmiljön för att börja jobba med innehållet. För en som går igång på att sortera saker i olika små lådor är det ganska perfekt faktiskt. Men det är också den där känslan när man slitit ut alla kläder ur alla garderober och inser att det kommer ta asmycket tid att få in allt på rätt plats igen. Det kommer ta många timmar till, med webben alltså. Garderoberna också förresten, för det har jag faktiskt ägnat delar av helgen åt hashtag masochist.

Familjeveckan har varit rätt normal. Vi rullar på i vardagen. Ibland lagar vi vettig mat. Ibland äter vi fryspizza. Med stor ansträngning fick vi tvättat all tvätt. Vi städade inte allt städ dock, någon måtta får det vara. Ytstäd är helt klart good enough (medan jag försöker hitta en ny städfirma eftersom den förra sa upp sig vilket jag så klart tolkar som att vårt hus är så stökigt att inte ens städproffs orkar med det). Stor har varit hemma ett par dagar från skolan men hon klarar sig själv så vi slapp vab denna vecka också. Peppar peppar ta i trä och dra mig baklänges med kors i taket och bevare oss väl för eventuella baciller.

Träningsveckan har gått helt okej. Marklyft som lunchträning i onsdags. Ett (på grund av försovning något förkortat) ryggpass hemma i fredags morse. Och bänkpress som söndagsnöje! Jag promenerar och yogar lite inemellan och är i det stora hela nöjd. (Fast jag vill gärna träna fyra pass per vecka. Men Livet liksom.)

Veckoslutet kom sådär abrupt mitt i mitt workflow så jag har jobbat på lite i soffan för att komma i fas. Annars har det varit Netflix, garderobsröj åt barnen, påfyllning av Stors garderob (efter provning och rensning hade hon exakt noll par byxor kvar), filmkväll för hushållets flickor medan Barnafadern var på galej (Jem and the Holograms, rekommenderas!).

Kommande vecka blir ganska proppfull med mina mått mätt men jag ser verkligen fram emot den! Mer webbjobb, två dagar i Stockholm, en vindsröjning (eller vindstömning rättare sagt) för att hantverkare ska komma åt och fixa lite, en träningsdag med kettlebellsugna vänner och allt det där andra som ska hinnas under en vecka.

Hur har er vecka varit?

Ett inte särskilt ergonomiskt soffmys // rensa kläder och skor och skicka bilder till små kusiner som kan ärva // en Stor i nya brallor. Från vuxenavdelningen eftersom strlk 170 var för litet // söndagsträning med överkroppsfokus

En stark (och frisk) höst (peppar peppar!)

Höstpepp till max! Precis som förra hösten planerar jag ett träningsupplägg som fokuserar på styrka och på basövningarna marklyft, bänkpress och benböj. Till skillnad från förra hösten hoppas jag på att hälsan samarbetar lite mer. Barnen, och därmed även jag, var sjuka typ konstant hela förra läsåret ju! Jag var fem kilo från mitt marklyftsmål i december när jag fick influensa och istället slog rekord i träningsuppehåll (tre veckor!) och efter det var jag inte särskilt stark alls.

Så i år har jag ungefär samma mål som sist. Att marka min kroppsvikt (75 kg). I bänkpressen ville jag helt enkelt slå personbästa men om du följer mig på Instagram vet du att jag råkade göra det i onsdags. Så nytt mål där är 45 kg. I benböjen vill jag helt enkelt böja regelbundet utan att ramla baklänges typ. Mer en rörlighetsfråga än fokus på tunga vikter.

Jag har lagt många tanketimmar på att planera exakt hur jag ska träna i höst. Tre tunga (och lite längre) styrkepass i veckan och ett lite flåsigare styrkepass enligt följande modell:

  1. Marklyft 5×5 + assisterande (1 timme, på gymmet)
  2. Bänkpress 5×5 + assisterande (1 timme, på gymmet)
  3. Benböj 5×5 + assisterande (1 timme, hemma)
  4. Drag 5×5 + bål och annat bös (30-60 min, lite flåsigare, hemma)

Sen insåg jag att mitt liv och ordet ”exakt” sällan är kompatibelt och blev så tung i hjärtat att jag inte kände för att träna överhuvudtaget. Då justerade jag lite enligt principen:

  • Utgå från upplägget ovan men när det skiter sig (och det gör det) så är all träning bra träning. Duh.

Då blev jag lite lättare om hjärtat igen.

Vardagsmotion är en annan sak som jag måste tänka lite på för att få till. Stillasittande jobb osv osv. Så istället för att öka på det totala antalet pass per vecka fokuserar jag på att röra mig mer i vardagen med promenader och yoga. 10.000 steg per dag är ett rimligt minimum och utmanande nog för en soffpotatis.

Så! Jag följer upp månadsvis och ser hur planen står sig genom jobbstress, baciller och sömnbrist…

Passen skriver jag upp i min träningsdagbok från Smart Planering

Weekend wrap up

Avslutade förra arbetsveckan med produktivitetsflaggen i topp och ramlade in i fredagskoman via pizzamiddag och festdekorerande hos vänner på fredagskvällen. Hjälpte till att pynta deras loge inför lördagens födelsedagsbonanza medan Barnafadern och övriga musiker övade och våra barn härjade. Väl hemma tvingade jag ner alla barn i omvänd successionsordning i badet följt av terminens första luskamning. Var helt övertygad om att åtminstone en skalle skulle ha kryllande kryp i sig efter de första varningsmailen från skolan. Men de var lusfria. Den här gången. Jag gick och la mig tidigt och drömde att jag hade löss.

På lördagen vaknade jag rätt tidigt trots min sovmorgonsdag och tog med mig Liten i vagnen för att inhandla surdegsbröd och ägg. Lyssnade på podd och njöt av promenaden ner till bageriet vid sjön. Sämre start kan man tänka sig. Efter lång frukost drog hela högen till byns second hand-butik som öppnade för säsongen. Fullknökat som vanligt och som vanligt en massa roliga saker att titta på. Köpte dock bara Gösta Berlings saga i två delar. Mest för att böckerna var fina, inte för att jag tänkt läsa om den i första taget. Stor köpte tre par shorts och Mellan hittade en höstkappa. Vi fikade också förstås. Och köpte lördagsgodis. Dock i vanlig affär, inte second hand.

Helgsnaps

Jag tränade en skvätt och duschade en skvätt och gjorde mig så fin jag kunde för kalaset som började i mycket Beatatjata-vänlig tid. Massor av god mat, duktiga musiker som tutade i ofantligt stor mängd lurar (jag är gift med en saxofonist men visste inte att det finns åtta olika varianter? Nu vet jag det.) och underbara människor. Förstås. Omger mig gärna med sådana.

Igår kunde vi sova lääänge eftersom barnen sov hos sin farmor. Så självklart vaknade jag tidigt och kunde inte somna om. Gick istället upp, yogade lite och la mig i soffan och läste bok. Inte tråkigt att vara själv i ett tyst hus, let me tell you! När Barnafadern lurvade upp tvingade jag med honom på en promenad och sedan tvingade jag honom att göra tonfiskröra och lära sig att pochera ägg. Han gjorde allt detta utan knot och vi njöt av vår brunch och våra böcker. Sen gick jag och la mig igen och tog min sovmorgon lite i efterskott. Vaknade till det karaktäristiska ljudet av studsmattan som signalerar att barnen är hemma. Bakade kladdkaka med Mellan (som blev torr. Kladdkakan alltså, inte Mellan.), röjde igenom min garderob, tränade, badade, åt tacos. Fick barnen i säng och kollade film (Dolda tillgångar – rekommenderas!) med Barnafadern. La oss för sent men carpe helgen liksom.

Nu stundar en ny vecka och eftersom månadsskifte hägrar så har jag tillåtit mig att börja känna höstpepp (fast jag ohemligt längtar efter brittsommar först). September är ju en riktig toppenmånad ändå! Så här tror jag att min vecka blir:

  • Produktiv på jobbet – förstås! Planerar konferens, väntar med spänning på att få ”komma in” i vår ny(ish) webb och börja rumstera om bland innehållet, försöker fatta google analytics (SUCK!) och lite sånt.
  • Garderobsfix. Förutom mitt eget skifte från sommar till höst så måste barnens garderober rensas och fyllas på. Tänker att jag tar en per kväll under veckan… Påminn mig när jag ligger utslagen i soffan efter arbetsdagen, okej?
  • Fyra träningspass. Och vardagsmotionen förstås. Som med fördel klaras av medelst lunchpromenader i mycket gynnsamt promenadklimat. Gärna förbi skyltfönster för inspo till nämnda höstgarderob…
  • Skolfotograferingar för de två skolbarnen. Kanske även för förskolebarnet förresten, har glömt att skriva upp hennes datum inser jag.
  • Helg i Göteborg. Ska hänga med päron, med ett av syskonen och med kära vänner. Pratiga restaurangbesök och perfekt septemberväder hoppas vi på. Härliga tider!

 

Lilla fröken krånglar-till-det

Det är jag det alltså. Hon som gör hönor, eller snarare strutsar, av en fjäder. Hon som nojar i dagar över små beslut. Och i månader över stora. Hon som tror att allt är rocket science.

Jag har svårt att sova. Börjar med att gnälla högt och ljudligt till alla som vill (och inte vill) lyssna. Googlar sedan på sömntips, funderar på att beställa melatonin från USA och nojar över att tröttheten är ett symptom på obotlig sjukdom. Sen går jag och lägger mig lite tidigare, ersätter mobilscrollandet med bokläsning och ställer väckarklockan lite senare än vanligt. Voila – sover bättre. 

Jag planerar träningsupplägg. Lyssnar femtielva gånger på samma avsnitt av Styrkebyrån för att hinna anteckna alla tips. Gör excel-ark över passens tidsåtgång, när jag behöver gå upp på morgonen, vilket tåg jag hinner med, vilka dagar jag måste lägga till tid för att hinna tvätta håret, vilka assisterande övningar som är absolut bäst. Blir så stressad att jag inte kan sova (se föregående punkt) och absolut inte känner för att träna. Inser att jag inte är elitidrottare det här året heller och att det viktigaste är att jag tränar. Whatever, whenever. Träningslusten återkommer och kroppen får jobba (även om den inte sätter några rekord).

Jag får en ny arbetsuppgift. Tänker att jag måste hinna sätta mig in i hur jag ska utföra den på bästa sätt, helst i lugn och ro. Googlar tutorials och tips-artiklar. Letar utbildningar och connectar med specialister på LinkedIn för kunna fråga dem om detaljer. Jag prokrastinerar och uppgiften antar mytiska proportioner som kräver minst tre nobel-pristagare för att lösas optimalt. Hinner tänka både en och arton gånger att jag är heeelt värdelös och totalt oförmögen att utföra mitt jobb. Sen gör jag det bara. Det var lätt. Den här gången också.

Kan vi säga att det är en del av min process? Det gör vi. Hur funkar du?!


 

 

 

Sömnstörd part 2(hundraförtielva)

Började skriva om hur trött jag är. Om hur jag inte kan sova på nätterna. Svårt att somna. Vaknar på småtimmarna. Huvudet fullt av meningslöst brus. Inte ens lösningar på världsproblemen utan mer ”Hur ska Game of Thrones sluta egentligen?”, ”hur länge kan jag strunta i att dammsuga upp makaronerna på köksgolvet?”, ”skulle jag passa i mönstrad blus?”.

Men sen såg jag att jag redan skrivit exakt det inlägget fast för ett år sedan. Fast då var det Grey’s anatomy, inte Game of Thrones. Och precis som nu ville jag bara gråta av trötthet och pallade verkligen inte att morgonträna eftersom tanken på morgonträning är det mest effektiva anti-sömnpillret någonsin. Alltså, ligga vaken hela natten och obsessa över hur trött man kommer vara på gymmet sen är sååå ovärt. 

Fungerar verkligen inte på sömnbrist. Att jag överhuvudtaget överlevt bebisåren (och att bebisarna överlevt!) är ett under. 
Så, är det en augusti-grej? Någon slags jetlag efter semestern? Någon som känner igen sig?!

Living on the edge

Kvinnan på gränsen till…genombrott?

Hade tid att tänka under semestern. Att reflektera över året som gått (sedan förra sommaren alltså) och vad jag gillar och inte gillar. Vad jag önskar och inte önskar. Går igenom min lilla journalbok där jag inte bara gör träningsplaneringar och to do-listor utan även små noteringar om hur jag mår och hur det går. Med livet liksom.

Rätt ofta är det noteringar som ”lite för nära gränsen nu”, ”hinner inte med”, ”ligger efter”. När jag tänker tillbaka på året är det framförallt på hur sjuka vi (framförallt Liten och jag) har varit. Så mycket vab, så många jobba-ikapp-kvällar och helger. Och det har förstås varit tufft men det har gått. Och utöver det tycker jag att det gångna året har utmynnat i en allt mer hållbar balans. Där familjen, jobbet och jag själv får den plats de behöver (i alla fall nästan. I alla fall om man ser det över tid…). Jag har landat i min kropp, rent fysiskt och ytligt efter den senaste graviditeten. Jag har landat i min yrkesroll. Jag har landat som trebarnsmorsa och är inte lika stressad över att rodda kidsen själv när Barnafadern är borta.

Så kanske trivs jag ändå bra nära gränsen? Över gränsen har jag varit flera gånger och jag tror att jag lärt mig min läxa. Jag tror att jag hör varningssignalerna och agerar snabbare numera. Min gräns ligger mycket snävare nu för tiden. Är närmare än många andras kanske. Det är frustrerande, det erkänner jag. Jag vill ofta mer men har fått banka in att less is more i mitt fall. Har övat (och övar) mycket på att inte se på ”alla andra” och vad de gör, hinner, orkar. Min enda måttstock måste ju förstås vara jag. Min ork, min energi. Förståelsen för mig själv.

Men ändå. Nära gränsen behöver inte vara farligt. Nära gränsen har jag ork och är kreativ. Jag åstadkommer saker, är effektiv. Jag är glad, lycklig för det mesta och inser samtidigt behovet av att backa litegrann för att samla kraft. Nära men inte på – det kanske är min melodi?

Tredje arbetsdagen

Tredje arbetsdagen efter semestern och jag vaknar med halsont.

Suck.

Kände av det igår kväll men intalade mig att det var någon slags träningsvärk. Konstigare saker har hänt och värken efter gårdagens pass är galen så varför inte i halsen? Där finns la muskler? Men nä, det är en helt vanlig förkylning. Jag säger bara: om det här läsåret blir som förra vad gäller förkylningar, pest och vab så vill jag inte vara med!

Idag har jag hur som helst jobbat hemifrån. Det är vanligtvis både härligt tyst och effektivt. Idag lajvar jag dock fembarnsmorsa och bara ett av dem (det yngsta) var omhändertaget av barnomsorg under arbetsdagen. De fyra övriga (två är mina, två är min systers) roar sig visserligen själva men gör en himla massa ljud. Mer ljud än mina kollegor på kontoret gör, i regel (firmafester undantagna). Det har gått bra ändå. Produktiv dag, bullernivån till trots.

Efter jobbet tog jag mitt moderliga sommarlovsansvar (ja, barnen går ju fortfarande på lov-tid medan jag jetlaggar mig igenom något slags vardagsliv) och gjorde en utflykt med barnen. Ända till grannkommunen drog vi och fikade på kondis och tittade i affärerna runt torget. Sedan fick de bada i askall sjö (frivilligt alltså, det var inte något slags straff) och sen åkte vi och handlade vansinniga mängder godis, middagsmat och frukostmat. Skickar en något försenad tanke till mina föräldrar som hade fem barn varje dag. Eller har, men numera har vi alla egna kylskåp. Något min mamma i och för sig har svårt att komma ihåg så hon köper fortfarande femton liter mjölk och tre kilo köttfärs varje gång hon handlar. 


Sedan åt vi de vansinniga mängderna godis medan vi kollade dansfilm (Footloose! Den nya versionen men sedan youtubade vi originalklipp med Kevin Bacon anno 1984, åh va!) och nu har jag smugit mig till sängs medan alla andra sommarlovskvällshärjar i hela huset. Som sig bör när kusiner är på besök antar jag. Ska vardagsmorgonhärja imorgon vid 06 som kompensation.

Det var den dagen det.

Helkroppspass på gymmet


Imorse var jag på gymmet, kors i taket och dra mig baklänges. För första gången sedan juni någon gång och trots att jag tänkt gegga (det vill säga ”träna utan särskilt upplägg”) augusti ut. Men jag längtade till gymmet och det går givetvis utmärkt att gegga även där. Så det gjorde jag! Jag var sugen på marklyft och la därför det som passets huvudövning med adekvat anpassad uppvärmning. Så här bidde det då!

  • Uppvärmning – rörlighet: En massa random rörelser för att få min morgonstela kropp att överhuvudtaget röra sig.
  • Uppvärmning – aktivering: Fokus på skuldror, bål och rumpa. Bland annat skulderpressar, hund-fågel och frog pumps. Såg givetvis djuriskt attraktiv ut hela tiden.
  • Uppvärmning – rörelsen: Alltså höftfällning eftersom marklyft är just höftfällning. Gjorde ett gäng raka marklyft med ganska lätt stång och några helt vanliga marklyft med ganska lätt stång. Sedan lassade jag på vikter (alltså, med ”lassade” menar jag ”la på nån liten viktplatta till för att överhuvudtaget orka rubba stången”).

Passet:

  • Marklyft 5 x 7 (på 50 kg vilket var jooohoobigt men ändå indikerar att jag bör kunna dra igång 5 x 5 på åtminstone 55 kg om några veckor. Eller 60?! Får testa när jag kan gå igen. Kan dröja till nästa år med tanke på den begynnande träningsvärken.)
  • Superset: Goblet squat + axelpressar med hantel 3 x 8-12
  • Triset (i smith-maskinen): Armhävning (mot upphöjd stång) + Negativa chins + utfall bakåt 3 x 5-6
  • Planka mot bosu 3 x max

Häpp!